Protokoll utskottssammanträde 2015/16:19

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2015/16:19

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:19
DATUM	2016–04–07
TID	10.00–11.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:18.
§ 2	Mineralpolitik (NU14) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om mineralpolitik. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till betänkande nr 14 justerades. Reservation anmäldes vid punkt 1 av M-, C-, L- och KD-ledamöterna, vid punkt 2 dels SD-ledamöterna, dels av V-ledamoten, vid punkt 3 dels av M-ledamöterna, dels av SD-ledamöterna, dels av V-ledamoten, vid punkt 4 dels av C-ledamoten, dels av V-ledamoten, vid punkt 5 av V-ledamoten, vid punkt 6 av V-ledamoten. Särskilt yttrande anmäldes vid punkt 3 av KD-ledamoten.
§ 3	Information om förslaget om portabilitet Internationell chefsförhandlare Anna-Carin Svensson, departementsråd Amina Lundqvist och rättssakkunniga Linda Kullberg, Justitiedepartementet, lämnade information om förordningsförslaget om portabilitet för innehållstjänster online. Vid besöket närvarade även ämnesråd Kristina Holmgren och praktikant Sanna Sahlqvist, Justitiedepartementet.
§ 4	Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Nils Vikmång om regeringens ståndpunkt om kommissionens aviserade förslag till en hållbarhetspolitik för bioenergi. (se bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. Vid besöket närvarade även kansliråd Jenny Malmberg samt departementssekreterarna Björn Telenius och Mia Abramsson, Miljö- och energidepartementet.
§ 5	Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning (NU18) Utskottet behandlade proposition 2015/16:123 om lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning. Ärendet bordlades.
§ 6	Effektreserv 2020–2025 (NU19) Utskottet behandlade proposition 2015/16:117 om effektreserv 2020–2025 samt motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över regeringens skrivelse 2015/16:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet beslutade att genom ett protokollsutdrag avge följande yttrande: Utskottet har inte något att invända mot regeringens redogörelse i skrivelsen i de delar som rör utskottet. Utskottet vill i detta sammanhang dock återigen påminna om betydelsen av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Det är angeläget att regeringen lämnar fullgod information i redogörelsen om orsakerna till fördröjningen i de fall det trots allt blir en fördröjning. För näringsutskottets del gäller detta särskilt tillkännagivandet i bet. 2008/09:NU11 om att regeringen bör utvärdera lagstiftningen för civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. (J 4 s. 9).
§ 8	Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 Utskottet behandlade fråga om yttrande till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2015/16:115 med berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2015 samt motion. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 9	Mottagande av motion Utskottet beslutade att ta emot motion 2015/16:1898 av Saila Quicklund (M) om kommuners möjlighet att avgiftsbelägga vindkraftsanläggningar under förutsättning av att skatteutskottet beslutar att överlämna den.
§ 10	Regional tillväxtpolitik (NU17) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om regional tillväxtpolitik. Ärendet bordlades.
§ 11	Utskottets delegationsresor Utskottet beslutade att med två delegationer besöka Nederländerna respektive Storbritannien.
§ 12	Inbjudningar Utskottet informerades om inbjudan från Teknikföretagen till middagssamtal om forsknings- och innovationspolitiken gemensamt med utbildningsutskottet. Utskottet beslutade att delta. Utskottet informerades om inbjudan till Postnord för att besöka terminalen i Rosersberg. Utskottet beslutade att delta.
§ 13	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 14 april kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 14 april 2016 Jennie Nilsson

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2015/16:19

§ 1-2

§ 3

§ 4-9

§ 10-13

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Jennie Nilsson (S), ordf.

X

X

X

X

Lars Hjälmered (M), vice ordf.

X

X

X

X

Åsa Westlund (S)

Hans Rothenberg (M)

X

X

X

X

Ingemar Nilsson (S)

X

X

X

X

Josef Fransson (SD)

X

X

X

X

Ulf Berg (M)

Per-Arne Håkansson (S)

Helena Lindahl (C)

X

X

Lise Nordin (MP)

X

O

X

O

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

X

Anna Wallén (S)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

X

X

Said Abdu (L)

O

O

O

O

Birger Lahti (V)

X

O

X

X

Penilla Gunther (KD)

X

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

SUPPLEANTER

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

Jörgen Warborn (M)

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

Gunilla Nordgren (M)

Jasenko Omanovic (S)

Johan Nissinen (SD)

Jessika Roswall (M)

Hannah Bergstedt (S)

Peter Helander (C)

O

O

O

O

Annika Lillemets (MP)

Sten Bergheden (M)

Isak From (S)

X

X

X

X

Olle Felten (SD)

Maria Weimer (L)

X

X

X

X

Håkan Svenneling (V)

O

X

Mikael Oscarsson (KD)

Krister Örnfjäder (S)

X

X

X

X

Sven-Olof Sällström (SD)

Anna Hagwall (SD)

Elisabet Knutsson (MP)

O

X

O

X

Rickard Nordin (C)

O

X

X

Christina Höj Larsen (V)

Aron Modig (KD)

Mathias Sundin (L)

Maria Arnholm (L)

Matilda Ernkrans (S)

Jessica Polfjärd (M)

Anders Lönnberg (S)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

– – – – Bilaga 2

Promemoria

–

– – 2016-04-05 –

Miljö- och energidepartementet – Näringsutskottet –

–

Energienheten

Inför överläggning den 7 april 2016 om kommissionens aviserade förslag till en hållbarhetspolitik för bioenergi

Bakgrund

Av kommissionens meddelande om en Energiunion med en framåtsyftande klimatpolitik som presenterades den 25 februari 2015 [KOM (2015) 80) faktaPM 2014/15:FPM23] framgår att kommissionen 2016 avser presentera ett paket med lagstiftning rörande förnybar energi som bland annat kommer att innehålla ett regelverk rörande bioenergins hållbarhet efter 2020.

Hållbarhetskriterier för biobränslen som används för energiändamål har varit en högt prioriterad fråga för Sverige alltsedan 2008 och förhandlingarna om direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, det s.k. förnybarhetsdirektivet. Under förhandlingarna diskuterades möjligheten att utvidga regelverket för flytande biobränslens hållbarhet till att även omfatta fasta biobränslen. Förhandlingarna resulterade dock i att hållbarhetskriterierna begränsades till flytande biobränslen. Direktivet angav dock att kommissionen skulle återkomma i fråga om fasta biobränslen. Efter ytterligare analyser började kommissionen bereda ett förslag till ett gemensamt bindande regelverk för hållbarhetskriterier för fasta och gasformiga biobränslen som man dock i oktober 2013 beslöt att inte gå vidare med. Sommaren 2014 presenterade kommissionen i stället ett arbetsdokument med slutsatsen att dagens biobränsleanvändning inte föranleder något behov av ytterligare regelverk men att det efter 2020 finns behov av en förbättrad bioenergipolicy. De målsättningar som Europeiska rådet slog fast i september 2014 för EUs klimat- och energiramverk till 2030 innebär ökade incitament för förnybar energi och minskade utsläpp av klimatgaser.

– – – 2

De nu gällande hållbarhetskriterierna för flytande biobränslen regleras i förnybarhetsdirektivet och ställer minimikrav på biobränslens minskning av utsläppen av växthusgaser i jämförelse med fossila bränslen. Direktivet innehåller också ett antal hållbarhetskriterier för de marker som bränslet produceras på. Det förefaller sannolikt att ett kommande regelverk kommer omfatta alla former av biobränslen och att det kommer ha vissa likheter med dagens regelverk för flytande biobränslen. Motsvarande lagstiftning saknas för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktion av el och värme. Dessa bränslens produktion regleras idag således främst genom nationell och EU-gemensam miljölagstiftning och nationell skogslagstiftning.

Den 10 februari 2016 publicerade kommissionen en offentlig konsultation med anledning av förberedelserna för en policy om bioenergins hållbarhet för perioden efter 2020. Konsultationen är öppen fram till 10 maj. Enligt uppgift från kommissionen ska ett lagstiftningsförslag presenteras under sista kvartalet 2016. Någon information från kommissionen om hur den överväger att utforma en reglering finns inte. Nedan framgår förslag till svensk ståndpunkt inför kommissionens arbete med förslaget.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att hållbara biobränslen spelar en central roll i EUs energiomställning och bidrar till utvecklingen mot en biobaserad och cirkulär ekonomi, hållbar tillväxt, sysselsättning, regional utveckling och att klimatmålen nås.

Regeringen anser därför att den kommande regleringen ska vara väl integrerad med EUs lagstiftning för förnybar energi och syfta till att möjliggöra en fortsatt ökad användning, produktion och handel av kostnadseffektiva biobränslen som bidrar till minskade växthusgasutsläpp och baseras på en hållbar produktion.

Regeringen avser mot bakgrund av ovanstående verka för att regelverket ska underlätta för medlemsstaterna att bidra till EUs långsiktiga klimatmål genom att biobränslenas bidrag till klimatmålen återspeglas på ett korrekt vis och inte diskriminerar några biobränslen vars växthusgasprestanda bidrar till långsiktigt minskande utsläpp. Regelverket bör vara komplementärt och inte överlappa annan EUreglering för upptag och utsläpp av växthusgaser från markanvändning i t.ex. det s.k. LULUCF-regelverket.

Regeringen anser att regelverket inte ska innehålla reglerad allokering av råvara mellan olika användarsektorer, utan ska främja välfungerande marknader där handel och korrekta prissignaler bidrar till effektivt resursutnyttjande och tillförsel av hållbart producerade biobränslen.

– – – 3

Regeringen avser vidare verka för att existerande regelverk och internationella överenskommelser ska utnyttjas så långt detta är möjligt för att kraven på demonstration av hållbarhet inte ska bli orimligt kostsamma och ett hinder för ökad användning av hållbar bioenergi.

Regeringen värnar medlemsstaternas självbestämmande att utforma och genomföra sin nationella skogspolitik. Regeringen anser därför att regelverket ska respektera den nationella skogskompetensen.

Regeringen anser att nuvarande regelverk för flytande biobränslens hållbarhet medför höga administrativa kostnader. Regeringen ska därför verka för att det kommande regelverkets krav utgår från en analys av risken för att ett biobränsle inte är hållbart och att regelverket undviker onödigt kostsam detaljreglering, samt hålls fokuserat på bränslet och dess hållbarhet vad avser påverkan på miljö och klimat.

Regeringen anser vidare att det kommande regelverket ska ha mekanismer som säkerställer en fortsatt positiv utveckling även för småskalig bioenergi, t.ex. genom att mindre anläggningar undantas.