Protokoll utskottssammanträde 2014/15:5

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2014/15:5

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:5
DATUM	2014-10-23
TID	08.00 – 08.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	EU-kommissionens avfallspaket Utskottet överlade med klimat och miljöminister Åsa Romson, Miljödepartementet, om: KOM(2014) 397 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2008/98/EG om avfall, 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, 1999/31/EG om deponering av avfall, 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. KOM(2014) 398 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa. Underlaget utgjordes av översända promemorior (dnr 1.6.2.-2763-13/14) 2013/14:FPM102: Preliminär svensk ståndpunkt: Regeringen är generellt positiv till kommissionens ansats att ta ett samlat grepp om frågor kring en cirkulär ekonomi och på de olika insatsområden och verktyg som omfattas. Avfallshierarkin i EU:s avfallsregelverk är en viktig del i arbetet med resurseffektivitet. Att främja synen på avfall som en resurs är viktigt, inte bara för de stora avfallsströmmarna, utan också för att främja återvinning. Regeringen anser att det är av största vikt att verka för att farliga ämnen inte återcirkuleras genom återvinning – giftfria och resurseffektiva kretslopp ska eftersträvas. Regeringen välkomnar att kommissionen lyfter fram behovet av förändringar längs hela värdekedjan såsom nya samarbeten mellan producenter, investerare, konsumenter och återvinnare, såsom industriell symbios, nya affärsmodeller, och finansiella systemets roll samt behovet av att minska risker för investerare. Regeringen ställer sig bakom att hållbar användning av biomassa, men även naturresurser i dess helhet, främjas. Regeringen anser också att det är bra att betydelsen av miljöanpassad offentlig upphandling och kommersiell upphandling för innovation lyfts fram och att stödjande insatser planeras. Regeringen anser att frågan om en ny huvudindikator för resurseffektivitet kräver fortsatt analys då en diskussion om olika alternativ pågår och en indikator bör vara relevant. Regeringen ser positivt på att konsumenternas roll och agerande lyfts fram och ser gärna fler insatser än information för att skapa incitament för hållbar konsumtion och produktion. Bland annat kan integrering i utbildnings- program, infrastruktur som stödjer hållbart agerande och ekonomiska styrmedel bidra. I övrigt anser regeringen generellt att förslaget bör vara administrativt och ekonomiskt effektiva. 2013/14:FPM104: Preliminär svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar och ser positivt på förslaget, t.ex. att deponering av återvinningsbart avfall ska fasas ut och att biologiskt nedbrytbart avfall ska samlas in separat. Regeringen anser att det är positivt med höga mål för förberedelse av återanvändning och återvinning av avfall men anser samtidigt att det är viktigt att säkerställa att särskilt farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet och att riskerna med farliga ämnen minimeras. Styrmedel som driver på utfasning av farliga ämnen i kretsloppen är därmed en förutsättning för att uppnå resurseffektivitet. Riskerna med farliga ämnen måste beaktas vid bedömningen av lämpliga målnivåer så att man främjar den avfallshantering som innebär att farliga ämnen som utgör en risk hanteras på bästa sätt i enlighet med avfallshierarkin. Regeringen anser att det är av största vikt att verka för att särskilt farliga ämnen inte återcirkuleras genom återvinning – giftfria och resurseffektiva kretslopp ska eftersträvas. Det är således viktigt att produkt- och kemikalielagstiftningen samordnas med avfallslagstiftningen och att förekomsten av farliga ämnen i återvunna material regleras för att åstadkomma en utfasning av särskilt farliga ämnen. Regeringen anser att det är viktigt att fokusera på att minska farliga ämnen i jungfruliga material och nya produkter. För att åstadkomma en utfasning av särskilt farliga ämnen bör i huvudsak samma krav gälla för produkter och varor som tillverkas av jungfruligt material som för produkter som tillverkas av återvunnet material. För att förekomsten av farliga ämnen i återvunna material ska kunna kontrolleras är det viktigt att information om förekomst av farliga ämnen i materialet finns tillgänglig i hanteringskedjan och även når avfallsledet. Att minska mängden farliga ämnen i produkter ingår också i definitionen av förebyggande av avfall i ramdirektivet för avfall. Regeringen kommer att bevaka att frågan om delegerade akter får lämplig omfattning. Vidare ska regeringen verka för bästa möjliga kostnadseffektivitet avseende statsbudget, företag och hushåll. Rådspromemoria, dagordningspunkt 3: Svensk ståndpunkt: 1. Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag och ser positivt på flera delar, såsom att deponering av återvinningsbart avfall ska fasas ut och att biologiskt nedbrytbart avfall ska samlas in separat. Regeringen anser att det är positivt med höga mål för förberedelse av återanvändning och återvinning av avfall. Regeringen anser dock att EU-gemensamma mål även bör fastställas för återvinning av textilier respektive för biologiskt nedbrytbart avfall så att energin och näringen tas tillvara. Regeringen är positiv till målet om att återvinningsbart avfall inte får deponeras men anser att kravet bör gälla redan från år 2021. Regeringen konstaterar att avfallspolitiken kan ha stora synergieffekter med klimatpolitiken och EU:s utsläpp av växthusgaser, vilka bör tas tillvara. Minskad deponering av organiskt avfall har varit en signifikant bidragande orsak till att Sveriges utsläpp av växthusgaser nu preliminärt har minskat med 23 % jämfört med 1990. För att nå målen i sjunde miljöhandlingsprogrammet som handlar om att främja giftfria kretslopp är det dock avgörande att i denna översyn av avfallslagstiftningen beakta frågan om utfasning av farliga ämnen så att dessa inte återcirkuleras genom återvinning. Styrmedel som driver på utfasning av farliga ämnen i kretsloppen är en förutsättning för att uppnå resurseffektivitet. För att säkerställa att det återvunna materialet håller en god kvalitet och att det finns en marknad för det återvunna materialet är det viktigt att säkerställa att särskilt farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet och att riskerna med farliga ämnen minimeras – giftfria och resurseffektiva kretslopp ska eftersträvas. Produkt- och kemikalielagstiftningen behöver därmed samordnas med avfallslagstiftningen och förekomsten av farliga ämnen i återvunna material måste regleras för att åstadkomma en utfasning av särskilt farliga ämnen. Regeringen anser att det är viktigt att fokusera på att minska farliga ämnen i jungfruliga material och nya produkter. För att åstadkomma en utfasning av särskilt farliga ämnen bör i huvudsak samma krav gälla för produkter och varor som tillverkas av jungfruligt material som för produkter som tillverkas av återvunnet material. För att förekomsten av farliga ämnen i återvunna material ska kunna kontrolleras är det också viktigt att information om förekomst av farliga ämnen i materialet finns tillgänglig i hanteringskedjan och även når avfallsledet. För att överbrygga glappet mellan kemikalielagstiftningen och avfallslagstiftningen har regeringen lämnat ett flertal konkreta förslag på tillägg till de direktiv som nu ses över. Syftet är att främja den avfallshantering som innebär att farliga ämnen som utgör en risk hanteras på bästa sätt i enlighet med avfallshierarkin. Regeringen välkomnar slutligen ytterligare åtgärder för att minska den marina nedskräpningen. 2. Regeringen har inte några invändningar vad gäller förslaget om ett system för tidig varning, s.k. early warning system. Regeringen är även positiv till gemensamma krav på producentansvar men förordar att sådana tas fram för specifika materialslag och föreslår därför att EU-kommissionen utreder möjligheterna till producentansvar för specifika produkter såsom textilier. 3. Regeringen välkomnar ett mål för förebyggande av matavfall men anser att det ska vara bindande och att referensåret 2017 bör ändras eftersom flera medlemsstater arbetat med förebyggande av matavfall sedan några år. Regeringen anser att EU-gemensamma indikatorer bör tas fram för avfallsförebyggande och att det ska ställas krav på att medlemsstaternas avfallsplaner och avfall-förebyggande program ska innehålla mål och åtgärder samt indikatorer för att följa upp målen. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Svaret på första frågan huruvida förslaget tar hänsyn till de nationella omständigheterna borde vara att förslaget inte alls tar hänsyn till nationella omständigheter, vilket vi beklagar att regeringen inte heller vill göra. Vi anser inte att regeringen ska bidra till att tvinga andra medlemsstater att ändra sina nationella system. Vi är inte främmande för gemensamma mål men det är inte det som direktivet handlar om. Det handlar om bindande regler som ingen vet kostnaden för. Vi kan ställa oss bakom förslaget i sig, förutsatt att rapporteringskraven i varningssystemet rensas bort, det inte sätts några bindande tidsgränser för medlemsstaterna och att alla möjligheter för delegerade akter rensas ut. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Miljöråd 28 oktober 2014 Utskottet beslutade enligt RO 7:12 att överlägga med klimat- och miljöminister Åsa Romson, Miljödepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 5. Förberedelser inför den 20:e sessionen i partskonferensen (COP 20) för FN:s ramkonvention om klimat-förändringar (UNFCCC) och den 10e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 10) (Lima, Peru, 1–12 december 2014) Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning, inkommen 2014-10-20 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar och stöder förslaget till rådsslutsatser där EU åter bekräftar sin höga ambition i klimatarbetet. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna vid COP20 om den klimatöverenskommelse som ska antas i Paris 2015 och gälla för perioden efter 2020. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna understryker vikten av att ge EU mandat att ha en ledande och pådrivande roll i förhandlings- processen. Regeringen stödjer EU:s strävan efter ett utfall från Lima som möjliggör att en internationell rättsligt bindande klimat-överenskommelse kan antas i Paris 2015 med ambitiösa åtaganden som innebär att 2-gradersmålet uppnås. Regeringen anser här att EU och andra utvecklade länder har ett särskilt ansvar för att gå före och visa ledarskap genom att åta sig ambitiösa åtaganden för utsläppsminskning som omfattar hela ekonomin. - rådspromemoria dagordningspunkt 5, inkommen 2014-10-20 Regeringen välkomnar och stöder förslaget till rådsslutsatser där EU åter bekräftar sin höga ambition i klimatarbetet. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna vid COP20 om den klimatöverenskommelse som ska antas i Paris 2015 och gälla för perioden efter 2020. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna understryker vikten av att ge EU mandat att ha en ledande och pådrivande roll i förhandlingsprocessen. Regeringen stödjer EUs strävan efter ett utfall från Lima som möjliggör att en internationell rättsligt bindande klimatöverenskommelse kan antas i Paris med ambitiösa åtaganden som innebär att två-gradersmålet hålls. Regeringen anser här att EU och andra utvecklade länder har ett särskilt ansvar för att gå före och visa ledarskap genom att åta sig ambitiösa åtaganden för utsläppsminskningar som omfattar hela ekonomin. Regeringen anser att det är centralt att synliggöra och lyfta fram de vetenskapliga slutsatserna från FNs klimatpanels (IPCCs) arbete (paragraf 1-2). Regeringen har under förhandlingarna om rådsslutsatserna betonat att EU tydligare bör framhålla de vetenskapliga bevisen, exempelvis från IPCC, om att en långsiktig omställning till ett samhälle med låga utsläpp kan bidra till gröna jobb, innovation och en hållbar ekonomisk tillväxt. Sådana skrivningar har ännu inte fått genomslag i rådsslutsatserna trots ett starkt stöd från många andra medlemsstater. Regeringen anser att detta är en aspekt som tydligare bör genomsyra EUs budskap såväl i rådsslutsatserna som vid bilaterala kontakter med andra parter under processen fram till COP21 i Paris. Regeringen anser att det är viktigt att EU betonar att den s.k. Doha-ändringen som möjliggör Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod kommer att ratificeras (paragraf 4). För många andra parter är det en förutsättning för att en ny klimatöverenskommelse ska kunna godtas. Regeringen har också särskilt framfört vikten av att miljöministrarna vid Miljörådet ges utrymme att diskutera både hur det fortsatta EU-interna arbetet med EUs bidrag inför Paris ska bedrivas och EUs ambitionsnivå i de internationella förhandlingarna i samband med diskussionen om hur Europeiska Rådets beslut om EU:s ramverk för klimat och energi till 2030 ska formuleras i rådsslutsatserna (paragraf 6). Regeringen vill se en tydlig process för att färdigställa EUs bud inför Paris. Regeringen har särskilt betonat vikten av att EU är tydligt med att man eftersträvar att ett beslut fattas om vilka informationskrav som ska medfölja det nationellt beslutade bidraget som parterna ska presentera under första kvartalet 2015 (paragraf 9). Regeringen har också verkat och fått gehör för skrivningar som tydliggör att EUs syn är att alla parters bidrag måste utgöra en ambitionshöjning i förhållande till nuvarande åtaganden (paragraf 10). Regeringen anser också att parternas bidrag måste analyseras och jämföras utifrån såväl rättviseaspekter som ambitionsnivå innan COP21 i Paris (paragraf 11). För att kunna jämföra bidrag och säkerställa att den totala ambitionsnivån håller världen under två graders temperaturhöjning är det centralt att bidragen är transparenta, kvantifierbara och jämförbara med varandra, såsom anges i paragraf 10. Regeringen betonar att anpassning är en central del av den nya överenskommelsen (paragraf 14). De senaste forskningsresultaten från IPCCs femte utvärdering har ytterligare förstärkt kunskapen om att alla länder måste anpassa sig till klimatförändringarna men att det är de fattigaste och mest utsatta som kommer att drabbas allra hårdast. Regeringen anser att klimatöverenskommelsen måste konstrueras så att den är dynamisk och kan hantera utveckling av det vetenskapliga läget, teknologisk utveckling samt att parternas ansvar och förmåga förändras. Dessutom behöver överenskommelsen utformas på ett sätt som säkerställer att ambitionsnivån på åtagandena på ett enkelt sätt kan justeras uppåt så att två-gradersmålet kan hållas. Ett robust regelverk för övervakning, rapportering och verifiering samt gemensamma bokföringsregler och ett effektivt efterlevnadssystem är en nödvändig grund för en sådan överenskommelse (paragraf 15-18). IPCCs rapporter visar tydligt att behovet av att agera för att höja ambitionsnivån för utsläppsminskningar före 2020 är mycket stort. Regeringen anser att det arbete som sker inom ramen för UNFCCC för att överbrygga ambitionsgapet är positivt och bör stödjas. Samtidigt finns ett stort behov av att vidta kompletterande åtgärder, såsom åtgärder för att hantera kortlivade klimatpåverkande gaser, fluorerade kolväten (HFC) samt att minska och fasa ut subventioner till fossila bränslen (paragraf 23-25). Det är också centralt att agera i andra fora för att minska utsläppen såsom Montrealprotokollet och ICAO/IMO (paragraf 27-28). Regeringen välkomnar det positiva momentum som FNs generalsekreterares toppmöte som hölls 24 september har skapat (paragraf 26). SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi vänder oss emot att regeringen, helt utan vidare analys, fortsätter att företräda en gå före-politik på klimatområdet. Det saknas stöd i forskningen för att detta kommer att leda till att andra länder minskar sina utsläpp mer. Att ha utgångspunkten att man ska inta en extrem hållning inför en förhandling med andra länder tror vi minskar möjligheterna att nå en överenskommelse. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Sverige måste verka för att EU skärper sina klimatmål. Sverige ska verka för att EU antar ett mål om att utsläppen ska minska med 40 procent till 2020 och med minst 60 procent till 2030. Detta ska göras oavsett vad andra aktörer gör. Genom att EU skärper sina klimatmål ökar också möjligheterna att få med de andra länderna på en ambitiös uppgörelse i Lima och vid klimattoppmötet i Paris året därpå. Vi är förvånade och besvikna över att den svenska regeringen inte presenterar förslag på skarpare klimatmål. Vi vill påminna om löftet från klimattoppmötet i Köpenhamn där de rika länderna utlovade 100 miljarder USD årligen i klimatfinansiering till utvecklingsländerna. Vi är besvikna över att varken Sverige eller EU utlovar klimatfinansiering till utvecklingsländerna med nya additionella medel. Vi hoppas att finansministrarna på det kommande Ekofinmötet kan lösa denna fråga. Sverige måste då verka för att EU driver på för att medlemsländerna avsätter klimatfinansiering finansierat med nya additionella medel. Pengarna kan bland annat gå till att bygga upp den nya gröna klimatfonden som nu är operativ. Sverige ska också vara pådrivande för att skapa nya kreativa finansieringskällor som både ger klimatnytta och intäkter till de FN-baserade klimatfonderna. Vi tycker att Sverige borde markera tydligt mot slutsatsernas skrivningar om användandet av ”marknader” för att minska utsläppen. Att förlita sig på marknadsmekanismer är ett osäkert sätt att minska utsläppen och står i vägen för konkreta åtgärder på hemmaplan om de räknas in i ländernas minskningsåtaganden. Uppköp av krediter ska kunna vara en kompletterande åtgärd, inte minskningsåtagandet i sig. Sverige måste därför tydligt påtala att uppköp av osäkra utsläppskrediter inte ska vara ett sätt för annex-1-länderna att uppnå sina minskningsåtaganden. Sverige borde därför verka för en uppstramning av systemet med flexibla mekanismer med syfte att öka den klimatmässiga additionaliteten och integriteten i systemet. Annex-1-länderna (industriländerna) har åtagit sig att överföra ny modern teknik till utvecklingsländerna i syfte att minska utsläppen. Vi ifrågasätter därför bristen på konkreta förslag på tekniköverföring till icke-annex-1-länderna (utvecklingsländerna) både i EU-slutsatserna och i den svenska positionen. Sverige borde ta sådana initiativ och driva på EU och andra industriländer så att en storskalig tekniköverföring kommer till stånd. Detta måste finnas med i form av konkreta skrivningar i slutsatserna. Vi välkomnar att slutsatserna tar upp subventionerna till fossila bränslen (punkt 23) och kräver åtgärder. Vänsterpartiet vill att regeringen verkar för tydligare skrivning med syfte om en regelrätt utfasning av subventionerna samt att det ska omfatta miljöskadliga subventioner och inte bara de som går till fossila bränslen. Avslutningsvis välkomnar Vänsterpartiet skrivningarna kring jämställdhet (punkt 21) och dess betydelse för utsläppsminskningar och anpassning. Vi förväntar oss att Sverige kommer att lyfta jämställdhetsfrågan och utveckla skrivningarna kring detta och se till att perspektivet också genomförs i praktiken. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Klimat- och miljöminister Åsa Romson lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen, information inför Miljörådet den 28 oktober 2014. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2014/15:2, 3 och 4.
§ 4	Kommissionens förslag om tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av foder som innehåller läkemedel och om upphävande av rådets direktiv 90/167/EEG Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2014) 556. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Kommissionens förslag om krav för utsläppsgränser och typgodkännande för förbränningsmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg Utskottet inledde subsidiaritetsprövning av KOM(2014) 581. Ärendet bordlades.
§ 6	Fråga om eventuell överläggning Utskottet beslutade att inte begära överläggning med regeringen, Landsbygdsdepartementet, om KOM (2014) 556 Kommissionens förslag om tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av foder som innehåller läkemedel och om upphävande av rådets direktiv 90/167/EEG.
§ 7	FN:s klimatmöte i Lima, Peru Utskottet beslutade att Lena Ek (C) och Stina Bergström (MP) representerar utskottet i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP 20 i Lima, Peru, i december 2014.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 6 november 2014 kl. 09.15.
Vid protokollet Justeras den 6 november 2014 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2014/15:5

§ 1-3

§ 4-8

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

-

-

Lena Ek (C), vice ordf.

X

X

Ulf Berg (M)

X

X

Isak From (S)

X

X

Johan Hultberg (M)

X

X

Maria Strömkvist (S)

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

-

Åsa Coenraads (M)

X

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

Stina Bergström (MP)

X

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Anders Forsberg (SD)

X

X

Fredrik Malm (FP)

X

X

Jens Holm (V)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

X

X

Sotiris Delis (M)

O

O

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

X

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Kristina Yngwe (C)

O

O

Emma Nohrén (MP)

O

O

Jenny Petersson (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Lars Tysklind (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande