Protokoll utskottssammanträde 2014/15:4

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2014/15:4

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:4
DATUM	2014–10–21
TID	11.00–12.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:3.
§ 2	Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statsrådet Ibrahim Baylan om regeringens ståndpunkt till kommissionens förslag om en klimat- och energipolitisk ram 2020-2030 (KOM(2014) 15). Underlaget för behandlingen utgjordes av regeringens redovisade ståndpunkt i en promemoria (se bilaga 2). Vid besöket närvarade även kansliråd Martina Högberg, ämnesråd Daniel Badman, departementssekreterare Anna-Karin Cederblad och praktikant Pontus Hagman, Näringsdepartementet, departementssekreterare Stina Gustavsson och pressekreterare Gunilla Hjalmarsson, Miljödepartementet samt departementssekreterare Ingrid Svensson, Statsrådsberedningen. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. M-, FP-, C- och KD-ledamöterna anmälde följande gemensamma avvikande menig: Alliansens fyra partier välkomnar EU-kommissionens förslag på ett samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. EU behöver befästa sitt ledarskap och agera kraftfullt och konstruktivt för att åstadkomma en global klimatöverenskommelse vid klimatkonferensen i Paris 2015. Vi finner det anmärkningsvärt och mycket bekymmersamt att den nya regeringen tycks vara djupt oenig i centrala klimatpolitiska frågor och endast har presenterat en otydlig svensk ståndpunkt. Det är allvarligt om Sverige försummar möjligheten att spela en aktiv och konstruktiv roll i förhandlingarna genom att inte komma förberedd. Vi vill ha ett ambitiöst mål, sammantaget utsläppsminskningar på 50 procent. Vi ställer oss bakom kommissionens förslag på 40 procent utsläppsminskning inom EU jämfört med 1990 förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsstaterna på ett kostnadseffektivt sätt. Vi kan därutöver tänka oss att EU åtar sig ytterligare 10 procent utsläppsminskningar i form av internationella utsläppskrediter, förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av ansvaret i de internationella förhandlingarna. Denna typ av klimatprojekt, som bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och dessutom tekniköverföring, efterfrågas av utvecklingsländer och vi ser därför allvarligt på att regeringen tycks avvisande till en högre ambitionsnivå på EU-nivå genom utsläppsminskningar i form av internationella krediter. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Vi stödjer ett mål på minst 27 procent förnybar energi inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Vår syn på 27 procent-målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutvecklingen. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Vi anser att energieffektivisering är ett viktigt verktyg för att nå det övergripande målet om utsläppsminskningar. Om ett mål om energieffektivisering sätts är det viktigt att målet kopplas till ekonomisk utveckling. Vi anser slutligen att energieffektivisering bör ha en framträdande roll i ramverket, men att det samtidigt är viktigt att ramverket främjar en långsiktigt kostnadseffektiv politik. Vid utformningen av politiken för energieffektivisering bör minskade växthusgasutsläpp vara främsta prioritet. Sammanfattningsvis anser vi att utsläppsminskningsmålet måste vara överordnat eventuella ytterligare mål. utsläppsminskningsmålet ska bördefördelas mellan medlemsstaterna på ett kostnadseffektivt sätt. det är viktigt att Sverige driver användandet av internationella krediter som ett verktyg för att nå höjda utsläppsminskningsambitioner. Vi vill ha ett ambitiöst utsläppsmål, sammantaget 50 procent. Vi ställer oss därför bakom kommissionens förslag på 40 procent utsläppsminskning inom EU och vi kan tänka oss ytterligare 10 procent utsläppsminskning i form av internationella krediter. ett mål på minst 27 procent förnybar energi inom EU bör införas, men inte bördefördelas mellan medlemsländerna. energieffektiviseringspolitiken bör utformas med syftet att minska växthusgasutsläppen som högsta prioritet. Ramverket ska främja en långsiktigt kostnadseffektiv politik. det är viktigt att ett eventuellt mål om en energieffektivisering kopplas till ekonomisk utveckling samt att det inte bördefördelas mellan medlemsstaterna. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna anser att regeringen saknar det globala perspektivet i klimatpolitiken. Det krävs en insikt om att Sverige och EU på egen hand inte kan påverka koldioxidutsläppen i någon betydande utsträckning. Regeringens gå före-politik saknar stöd i forskningen och det finns ingenting som tyder på att andra länder minskar sina utsläpp mer på grund av att EU och Sverige går före med en mer ambitiös och kostsam klimatpolitik. Tvärtom kan en sådan politik faktiskt bidra till att öka utsläppen i andra delar av världen genom s.k. koldioxidläckage. Enligt EU-kommissionen bidrar varje procentuell ökning av elpriset till en minskning av exporten med 1,6 procent vilket sätter fokus på vikten av att upprätthålla god konkurrenskraft inom EU. Sverigedemokraterna tycker därmed att regeringen i förhandlingarna för den klimat- och energipolitiska ramen ska verka för att medlemsstaternas åtaganden ska kunna justeras till faktiska internationella avtal. Mot bakgrund av att koldioxidutsläppen ökar markant på andra håll i vår omvärld anser vi att det bör göras en djupare konsekvensanalys av effekterna av att en klimatpolitik ensidigt förs i en begränsad del av världen. Europa är i det stora hela inte någon signifikant aktör och även om Europas länder skulle nå nollutsläpp är den reella effekten av de globala utsläppen högst begränsad. Sverigedemokraterna vänder sig med anledning av ovanstående mot att regeringen på EU-nivå driver på för ytterligare kostsamma utsläppsminskningar. Sveriges och Europas fokus bör istället riktas mot energiforskning med målet att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. Om 27 procent förnybart inom EU Sverigedemokraterna ståndpunkt är liksom Konjunkturinstitutets att klimatmål bör formuleras i termer av det miljöproblem som man vill lösa och inte i termer av de medel som finns för att lösa det. Forskning har visat att bindande mål för förnybar energi inom EU kraftigt kan öka kostnaderna utan att utsläppen för den delen minskar. Påfallande ofta så betyder en omställning till s.k. förnybar energi i realiteten höjda utsläpp av klimatgaser. Tyskland är ett tydligt exempel på detta där kolkraften byggs ut kraftfullt trots världens mest ambitiösa satsningar på sol och vindkraft. I ljuset av detta är det märkligt att kärnkraftens betydelse över huvud taget inte finns med i diskussionen. Att kärnkraften som är att betrakta som klimatneutral ställs vid sidan av det som kallas ”förnybart” slår oerhört fel. Sverigedemokraternas mening är därför att regeringen ska verka för att kärnkraft ska likställas med s.k. förnybar energi. Sverigedemokraterna är kritiska till förslaget om en ökad europeisk utbyggnad av förnybar energi med intermittenta kraftkällor i fokus, såsom vind- och solenergi. Det råder i dagsläget skriande behov av en utbyggnad av europeisk infrastruktur med anledning av just dessa energislag. Utbyggnaden av förnybar energi i Europa har resulterat i oerhörda kostnader, ökad användning av fossila bränslen samt skapar en otrygg leveranskapacitet av energi. Om energieffektivisering Sverigedemokraterna vänder sig bestämt mot förslag om bindande mål om energieffektivisering. Effektivisering som sådan är ofta motiverad, men denna process sker normalt helt utan politiska påbud och kommer att ske så länge energi har en signifikant kostnad. Att man med ett pennstreck från politisk håll ska kapa stora delar – 30 procent – av Sveriges och Europas energianvändning är ett stort feltänk som snarast för tankarna till planekonomiska icke-demokratier. Inte bara skulle detta få brutala konsekvenser för vår ekonomi och välfärd där företag och arbetstillfällen skulle fly från kontinenten; miljöeffekterna skulle bli försumbara då Sveriges och Europas stagnation snabbt skulle kompenseras för i andra delar av världen. För övrigt är Sverigedemokraternas ambition att svensk industri ska växa och då är det rimligt att tro att energianvändningen kan behöva öka från idag. Energi i form av drivmedel och elektricitet är modern till hela vår civilisation och vårt välstånd och ersätter tidigare generationers tunga kroppsarbete. Den industriella revolutionen hade inte kunnat ske utan tillgång på el och olja. Arbetet för framtiden måste därför inriktas på att använda det välstånd som byggts upp för att satsa på forskning och innovationer för nästa generations energiframställning och med målsättningen att de nya teknikerna ska vara så billiga att de konkurrerar ut dagens fossila energi. Målet måste vara billig och ren energi som kan komma hela världen till del, inte ekonomisk stagnation och satsningar på dyra och resurskrävande energislag så som vindkraft och etanol. Så länge detta feltänk hänger sig kvar i Sverige och inom EU är varje utsikt att lyckas sänka de globala utsläppen av växthusgaser förlorade redan på förhand. Sammanfattningsvis anser Sverigedemokraterna att regeringen bör verka för en så kostnadseffektiv klimatpolitik som möjligt som förhindrar koldioxidläckage till andra länder utanför EU. att i förhandlingarna om den klimat- och energipolitiska ramen verka för att medlemsstaternas åtaganden ska kunna justeras till faktiska internationella avtal. att Sveriges och Europas fokus riktas mot energiforskning där målet är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. att kärnkraften, som är en klimatneutral energikälla, ska likställas med s.k. förnybar energi vid alla klimatförhandlingar inom EU. att bindande mål inte ska gälla för energieffektiviseringar. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Enligt den svenska positionen inför förhandlingarna om EU:s klimat- och energimål till 2030 vill regeringen att utsläppen ska minska med 50 procent och målet för den förnybara energin ska höjas till 40 procent. Gällande målet för energieffektivisering verkar regeringen landa på samma ståndpunkt som EU-kommissionen, 30 procent till 2030. Detta ska vara bindande mål. Samtidigt säger regeringen att den trots den låga ambitionen i kommissionens förslag ska ”medverka till en uppgörelse med tydligt uttalade målsättningar om minst 40 procent utsläppsreduktioner inom EU, minst 27 procent förnybar energi och minst 30 procent energieffektivisering.” Frågan uppstår förstås vad det egentligen är Sverige kommer att driva på mötet. Höjda ambitioner om 50 respektive 40 procent eller kommer regeringen att acceptera kommissionens förslag rakt av? Europa behöver länder som går före och tar klimatansvar. Sverige borde vara ett sådant land. Därför lägger Vänsterpartiet fram följande mål: EU ska ha nollutsläpp senast 2050 och all energiproduktion ska då vara förnybar. Till 2030 vill Vänsterpartiet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 60 procent jämfört med 1990 och minskningarna ska göras inom Europa. Energiproduktionen ska 2030 bestå av minst 45 procent förnybar energi. Vänsterpartiet vill ålägga alla verksamheter att energieffektivisera sin verksamhet med 40 procent. Givet att världens utsläpp fortsätter att öka och att Europa historiskt sett står för en stor del av den totala utsläppsmängden är detta att betrakta som minimikrav. Detta är målsättningar som Vänsterpartiets företrädare också framfört i EU-parlamentet. Vänsterpartiet föreslår också en grundläggande reform av EU:s handelssystem med utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystemet ska vara EU:s viktigaste styrmedel för att minska utsläppen och det bör skapas ett högt pris för att smutsa ned. Idag, med en prisnivå på knappt 60 kronor/ton, fungerar inte systemet. Vänsterpartiet välkomnar därför kommissionens förslag till åtgärder för att stärka handelssystemet, men kommissionens förslag är inte tillräckliga. Vänsterpartiet vill ha ett lägre utsläppstak (d.v.s. en brantare linjär utsläppskurva) som korresponderar med kravet om totala minskningar på 60 procent till 2030. Vänsterpartiet vill också ha ytterligare åtgärder i närtid (d.v.s. innan 2020) för att komma till rätta med problemet med överutbud av utsläppsrätter och det för låga priset på utsläppsrätter. Jag och Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte presenterar någon konkret ståndpunkt kring detta. Vänsterpartiet ser också att det behövs kompletterande åtgärder på både EU-nivå och det nationella planet för att minska utsläppen från t.ex. transportsektorn och jordbrukssektorn. Vänsterpartiet skulle önska att regeringen hade ett förslag på området. Den tidigare borgerliga regeringens agerande under hela processen med framtagandet av klimat- och energimålen för 2030 har varit passiv och avvaktande samt stundtals rent kontraproduktiv. Det framgår dock att den nya regeringen bestående av socialdemokrater och miljöpartister vill skärpa klimatmålet och målsättningen för förnybar energi. Det är positivt, men utifrån vad som behövs räcker inte detta. Det är också beklagligt att regeringen inte föreslår någon högre ambition för energieffektiviseringen. Därför lägger Vänsterpartiet fram dessa väsentligt mycket ambitiösare klimat- och energimål som jag och Vänsterpartiet hoppas att regeringen verkar för vid Europeiska rådets möte den 23-24 oktober. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Inkommen skrivelse Anmäldes inkommen skrivelse (enligt bilaga 3).
§ 4	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 6 november 2014 kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 6 november 2014 Jennie Nilsson

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2014/15:4

§ 1-2

§ 3-4

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Jennie Nilsson (S), ordf.

X

X

Catharina Elmsäter-Svärd (M), vice ordf.

X

Åsa Westlund (S)

X

X

Hans Rothenberg (M)

X

X

Ingemar Nilsson (S)

X

X

Josef Fransson (SD)

X

X

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

X

X

Christer Engelhardt (S)

Helena Lindahl (C)

O

O

Lise Nordin (MP)

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

Anna Wallén (S)

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

Christer Nylander (FP)

Birger Lahti (V)

X

X

Penilla Gunther (KD)

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Per-Arne Håkansson (S)

X

X

Jörgen Warborn (M)

O

O

Anna-Caren Sätherberg (S)

O

X

Gunilla Nordgren (M)

O

Jasenko Omanovic (S)

Johan Nissinen (SD)

O

O

Jessika Roswall (M)

Hannah Bergstedt (S)

Anders Ahlgren (C)

O

O

Annika Lillemets (MP)

Sten Bergheden (M)

Isak From (S)

Olle Felten (SD)

Said Abdu (FP)

X

X

Håkan Svenneling (V)

Mikael Oscarsson (KD)

Krister Örnfjäder (S)

Sven-Olof Sällström (SD)

Anna Hagwall (SD)

Elisabet Knutsson (MP)

Rickard Nordin (C)

X

X

Christina Höj Larsen (V)

Aron Modig (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Bilaga 2

till protokoll

2014/15:4

Utdrag ur kommenterad dagordning inför möte i allmänna rådet
den 21 oktober 2014

6. – Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 23-24 oktober 2014

= Europeiska rådets slutsatser

Informationspunkt

Bakgrund

Ett utkast till annoterad dagordning inför mötet i Europeiska rådet den 23-24 oktober har delgivits nämnden. Något utkast till slutsatser finns ännu inte. Mötet blir det sista ordinarie under nuvarande ordförande i Europeiska rådet Herman Van Rompuys ledning. Den 1 december efterträds han på sin post av den före detta polske premiärministern Donald Tusk.

Huvudfrågan vid toppmötet väntas bli att nå en överenskommelse om kommissionens förslag till ett klimat- och energiramverk för perioden 2020-2030. Förslaget presenterades den 22 januari i år och innehåller nya målsättningar för energi- och klimat till 2030. Beslutet kommer att vara avgörande för EU:s ambition inför klimattoppmötet i Paris 2015. I mars fastställde Europeiska rådet att en överenskommelse om ett klimatmål för 2030 skulle nås senast på Europeiska rådet i oktober och att ramverket skulle baseras på kommissionens förslag. En avstämning gjordes även på Europeiska rådet den 26 juni. Toppmötet i oktober väntas också behandla frågor kopplade till EU:s försörjningstrygghet på energiområdet.

Europeiska rådet förväntas även diskutera den ekonomiska utvecklingen i EU men det är i nuläget oklart vilken inriktning diskussionen kommer att ha. Enligt nuvarande information kommer Europeiska rådet inte att anta några slutsatser om de ekonomiska frågorna.

Stats- och regeringscheferna väntas även i vanlig ordning diskutera utrikespolitiska frågor beroende på utvecklingen.

I det fall Europaparlamentet har röstat för att godkänna den nya kommissionen som helhet, inklusive ny hög representant för utrikesfrågor, kommer Europeiska rådet att besluta om att utse den nya kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att en överenskommelse sker om ramverket för klimat och energi vid Europeiska rådet i oktober. Regeringen anser att ambitionerna i kommissionens förslag är för låga. Regeringen vill se en utveckling där EU inför COP21 ska kunna göra utfästelser i linje med ansvar och förmåga. Kommissionens förslag måste därför skärpas. Regeringen avser återkomma med preciseringar i denna del.

Vad gäller de ekonomiska frågorna anser regeringen att det är centralt att skapa förutsättningar på såväl nationell som på EU-nivå för en ökad tillväxt och för fler och bättre jobb i EU.

Komplettering, inkom 2014-10-16:

EU:s klimat- och energiramverk till 2030

Med hänvisning till särskild överläggning om EU:s klimat- och energiramverk till 2030 i Miljö- och Jordbruksutskottet 2014-10-16, kompletteras härmed regeringens ståndpunkt med följande skrivning:

Regeringen anser att ambitionerna i kommissionens förslag borde varit betydligt högre. Regeringen prioriterar nu att driva ett ambitiöst mål för utsläppsminskningar om 50 procent och bindande för förnybar energi och energieffektivisering.

Regeringen vill se en utveckling där EU inför COP 21 ska kunna göra utfästelser i linje med ansvar och förmåga som omfattar ett klimatmål om 50 procent utsläppsreduktioner till 2030 jämfört med 1990. Regeringen agerar därför för att skapa en process som möjliggör ökade ambitioner efter Europeiska rådet i oktober. Regeringen hade välkomnat ett högre mål om förnybar energi i trakterna kring 40 procent. Vad gäller energieffektivisering så är det viktigaste att det blir ett bindande mål med en ambition om minst 30 %..

Regeringen bedömer att det är av stor vikt att få till stånd en överenskommelse om ramverket vid Europeiska Rådet i oktober som innehåller tre tydliga målsättningar för klimat, förnybar energi och energieffektivisering, för att kunna agera konstruktivt inför Klimatkonventionens COP 21 i Paris och i enlighet med åtaganden som gjorts i klimatförhandlingarna. Regeringen anser därför att Sverige, trots den för låga ambitionen i förslagen, ändå ska medverka till en uppgörelse med tydligt uttalade målsättningar om minst 40 % utsläppsreduktioner inom EU, minst 27 % förnybar energi och minst 30 % energieffektivisering.