Protokoll utskottssammanträde 2014/15:4

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2014/15:4

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:4
DATUM	2014-10-16
TID	08.00 – 09.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	EU:s klimat-och energipolitiska ram för 2020-2030 Utskottet överlade med klimat och miljöminister Åsa Romson, Miljödepartementet, om följande: Allmänna rådets dagordningspunkt 6. Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 23-24 oktober 2014 Underlaget utgjordes av översänd ståndpunkt i kommenterad dagordning (dnr 1.6.2-382-2014/15) Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens övergripande målsättning är att en överenskommelse sker om ramverket för klimat och energi vid Europeiska rådet i oktober. Regeringen anser att ambitionerna i kommissionens förslag är för låga. Regeringen vill se en utveckling där EU inför COP21 ska kunna göra utfästelser i linje med ansvar och förmåga. Kommissionens förslag måste därför skärpas. Regeringen avser återkomma med preciseringar i denna del. Vad gäller de ekonomiska frågorna anser regeringen att det är centralt att skapa förutsättningar på såväl nationell som på EU-nivå för en ökad tillväxt och för fler och bättre jobb i EU. M-, C-, FP- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Allianspartierna välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. EU behöver befästa sitt ledarskap och agera kraftfullt och konstruktivt för att åstadkomma en global klimatöverenskommelse vid klimatkonferensen i Paris 2015. Vi finner det anmärkningsvärt och mycket bekymmersamt att den nya regeringen tycks vara djupt oenig i centrala klimatpolitiska frågor och ännu inte har presenterat någon skarp svensk ståndpunkt. Det är allvarligt om Sverige försummar möjligheten att spela en aktiv och konstruktiv roll i förhandlingarna genom att inte komma förberedda.  Alliansens fyra partier ställer sig bakom EU-kommissionens förslag på 40 % utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje MS andel av utsläppsminskningen. Vi kan därutöver tänka oss ytterligare 10 % utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Denna typ av klimatprojekt, som bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och dessutom tekniköverföring, efterfrågas av utvecklingsländer och vi ser därför allvarligt på att regeringen tycks avvisande till en högre ambitionsnivå på EU-nivå genom utsläppsminskningar i form av internationella krediter.  Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Alliansen stödjer ett mål på minst 27 % förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta mål inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Alliansens syn på 27 %-målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Vi anser slutligen att energieffektivisering är ett viktigt verktyg för att nå det övergripande målet om utsläppsminskningar. Om ett mål om energieffektivisering sätts är det viktigt att målet kopplas till ekonomisk utveckling. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna saknar det globala perspektivet i regeringens klimatpolitik. Det krävs en insikt om att Sverige och EU på egen hand inte kan påverka koldioxidutsläppen i någon betydande utsträckning. Regeringens gå före-politik saknar stöd i forskningen och det finns ingenting som tyder på att andra länder minskar sina utsläpp mer på grund av att EU och Sverige går före med en mer ambitiös och kostsam klimatpolitik. Tvärtom kan en sådan politik faktiskt bidra till att öka utsläppen i andra delar av världen genom så kallat koldioxidläckage. Enligt EU-kommissionen bidrar varje procentuell ökning av elpriset till en minskning av exporten med 1,6 % vilket sätter fokus på vikten av att upprätthålla god konkurrenskraft inom EU. Sverigedemokraterna tycker därmed att regeringen i förhandlingarna för den klimat- och energipolitiska ramen ska verka för att medlemsstaternas åtaganden ska kunna justeras till faktiska internationella avtal. Mot bakgrund av att koldioxidutsläppen ökar markant på andra håll i vår omvärld anser vi att det bör göras en djupare konsekvensanalys av effekterna av att en klimatpolitik ensidigt förs i en begränsad del av världen. Europa är i det stora hela inte någon signifikant aktör och även om Europas länder skulle nå nollutsläpp är den reella effekten av de globala utsläppen högst begränsad. Sverigedemokraterna vänder sig med anledning av ovanstående mot att regeringen på EU-nivå driver på för ytterligare kostsamma utsläppsminskningar. Sveriges och Europas fokus bör istället riktas mot energiforskning där målet är att nya energislag ska bli så billiga att de konkurrerar ut fossila bränslen. Om 27 % förnybart inom EU Sverigedemokraterna ståndpunkt är liksom konjunkturinstitutet att klimatmål bör formuleras i termer av det miljöproblem vi vill lösa och inte i termer av de medel vi har för att lösa det. Forskning har visat att bindande mål för förnybart inom EU kraftigt kan öka kostnaderna utan att utsläppen för den delen minskar. Påfallande ofta så betyder en omställning till så kallad förnybar energi i realiteten höjda utsläpp av klimatgaser. Tyskland är ett tydligt exempel på detta där kolkraften byggs ut kraftfullt trots världens mest ambitiösa satsningar på sol och vindkraft. I ljuset av detta är det märkligt att kärnkraftens betydelse över huvud taget inte finns med i diskussionen. Att kärnkraften som är att betrakta som klimatneutral ställs vid sidan av det som kallas ”förnybart” slår oerhört fel. Sverigedemokraternas mening är därför att regeringen ska verka för att kärnkraft ska likställas med så kallad förnybar energi. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Enligt den muntliga föredragningen på utskottet är den svenska positionen inför EUs klimat- och energimål till 2030 att utsläppen ska minska med 50 procent och målet för den förnybara energin ska höjas till 40 procent. Gällande målet för energieffektivisering verkar regeringen landa på samma ståndpunkt som EU-kommissionen, 30 procent till 2030. Vänsterpartiet beklagar att regeringen tagit så lång tid att ta fram konkreta och siffersatta målsättningar för EUs klimat- och energipolitik för 2030. Att ministern kommer till en överläggning med miljö- och jordbruksutskottet utan en skriftlig ståndpunkt med siffersatta mål med endast en vecka kvar till toppmötet är inte acceptabelt. Europa behöver länder som går före och tar klimatansvar. Sverige borde vara ett sådant land. Därför lägger Vänsterpartiet fram följande mål: EU ska ha nollutsläpp vid senast 2050 och all energiproduktion då ska vara förnybar. Till 2030 vill Vänsterpartiet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 60 procent, jämfört med 1990 och minskningarna ska göras inom Europa. Energiproduktionen ska 2030 bestå av minst 45 procent förnybar energi. Och vi vill ålägga alla verksamheter att energieffektivisera sin verksamhet med 40 procent. Givet att världens utsläpp fortsätter att öka och att Europa historiskt sett står för en stor del av den totala utsläppsmängden är detta att betrakta som minimikrav. Detta är målsättningar som vi också framfört i EU-parlamentet. Vänsterpartiet föreslår också en grundläggande reform av EUs handelssystem med utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystemet ska vara EUs viktigaste styrmedel för att minska utsläppen och att det skapas ett högt pris på att smutsa ned. Idag, med en prisnivå på knappt 60 kronor/ton, fungerar inte systemet. Vi välkomnar därför kommissionens förslag till åtgärder för att stärka handelssystemet, men kommissionens förslag är inte tillräckliga. Vänsterpartiet vill ha ett lägre utsläppstak (d v s en brantare linjär utsläppskurva) som korresponderar med kravet om totala minskningar på 60 procent till 2030. Vi vill också ha ytterligare åtgärder i närtid (d v s innan 2020) för att komma tillrätta med problemet med överutbud av utsläppsrätter och det för låga priset på utsläppsrätter. Vi beklagar att regeringen inte presenterar någon konkret ståndpunkt kring detta. Vänsterpartiet ser också att det behövs kompletterande åtgärder på EU-nivå och det nationella planet för att minska utsläppen från t ex transportsektorn och jordbrukssektorn och vi skulle önska att regeringen hade ett förslag på området. Den tidigare borgerliga regeringens agerande under hela processen med framtagandet av klimat- och energimålen för 2030 har varit passiv och avvaktande samt stundtals rent kontraproduktiv. I den muntliga föredragningen framgår att den nya SMP-regeringen vill skärpa klimatmålet och målsättningen för förnybar energi. Det är positivt, men utifrån vad som behövs räcker inte detta. Det är också beklagligt att regeringen inte föreslår någon högre ambition för energieffektiviseringen. Därför lägger Vänsterpartiet fram dessa väsentligt mycket ambitiösare klimat- och energimål som vi hoppas att regeringen kan låta sig inspireras av inför Europeiska rådets möte den 23-24 oktober. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 23 oktober 2014 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 23 oktober 2014 Lena Ek

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2014/15:4

§ 1-2

§

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

Lena Ek (C), vice ordf

X

Ulf Berg (M)

-

Isak From (S)

X

Johan Hultberg (M)

X

Maria Strömkvist (S)

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Åsa Coenraads (M)

-

Jan-Olof Larsson (S)

X

Stina Bergström (MP)

X

Gunilla Nordgren (M)

-

Monica Haider (S)

-

Anders Forsberg (SD)

X

Fredrik Malm (FP)

X

Jens Holm (V)

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

Marianne Pettersson (S)

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

Sotiris Delis (M)

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

X

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

O

Kristina Nilsson (S)

Kristina Yngwe (C)

O

Emma Nohrén (MP)

Jenny Petersson (M)

X

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Lars Tysklind (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

X

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

O

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande