Protokoll utskottssammanträde 2014/15:37

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2014/15:37

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:37
DATUM	2015-06-02
TID	11.00 – 11.08 11.15 – 12.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Val av vice ordförande Utskottet beslutade att till vice ordförande välja Kristina Yngwe (C).
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:36.
§ 3	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 4 juni 2015 kl. 11.00.
§ 4	Beslut om närvaro Utskottet beslutade att Anders Grönvall, S-kansliet, och Emelie Nilsson, MP-kansliet, får närvara under informationspunkten om regeringens klimatstrategi inför COP21.
§ 5	Kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet. Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå ”god status” för EU:s vatten och minska översvämningsriskerna Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Åsa Romson, Miljö- och energidepartementet, om: KOM(2015) 120 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå ”god status” för EU:s vatten och minska översvämningsriskerna. Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 1.6.2–2612–2014/15) Förslag till svensk ståndpunkt: Preliminär svensk ståndpunkt Regeringen är positiv till att kommissionen har tagit fram meddelandet och menar att det är av vikt att följa utvecklingen av genomförandet av åtgärdsprogrammen och hur detta fortskrider. Redovisningen i meddelandet är en komponent i detta. Regeringen kan vidare konstatera att de slutsatser och rekommendationer som anges i meddelandet riktar sig i olika grad till olika medlemsländer, då utmaningarna varierar mellan medlemsländerna. Enligt regeringen har Sverige exempelvis inga märkbara problem gällande vattenkvantitet men ser däremot utmaningar gällande övergödning och fysiska förändringar i vattenförekomsten. Regeringen delar kommissionens syn att övervakningen behöver förbättras och att medlemsländerna bättre utnyttjar de möjligheter som EU erbjuder att ekonomiskt stödja genomförandet av åtgärdsprogrammen. Vidare anser regeringen att det fortsatta arbetet behöver präglas av EU-kommissionens övergripande initiativ att stärka ansträngningarna för att främja innovationer och tillväxt. Regeringen anser även att ett effektivt vattenvårdsarbete är angeläget och att detta behöver utvecklas ytterligare. Följande förtydligande till den svenska ståndpunkten, vilken godkändes av klimat- och miljöministern, lämnades: Ett vattenvårdsarbete med miljö- och kostnadseffektiva och genomförbara åtgärder för att uppnå miljömålen är angeläget. Vattenvårdsarbetet behöver utvecklas kontinuerligt. Klimatförändringar kommer att påverka både vattnets kvantitet och kvalitet i framtiden. Det är viktigt att integrera klimatanpassningsfrågor i vattenförvaltningsarbetet. Ordföranden konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet. Parisprotokollet – en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020 Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Åsa Romson, Miljö- och energidepartementet, om: KOM(2015) 81 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Parisprotokollet – en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020. Underlaget utgjordes av (dnr 1.6.2– 2612 –2014/15) Fakta-PM 2014/15:FPM25: Meddelande om Parisprotokollet Preliminär svensk ståndpunkt: Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och förutspår kommer det leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Kommissionens meddelande utgör ett viktigt bidrag till att konkretisera och förtydliga EU:s positioner i förhandlingarna. Regeringen anser att det är centralt att säkerställa att EU befäster en ledande roll i de internationella klimatförhandlingarna. Regeringen anser att ett nytt klimatavtal under FN är avgörande för det internationella klimatarbetet. Regeringen har presenterat en strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015 där synen på vad som krävs för att få till stånd ett ambitiöst klimatavtal utvecklas ytterligare. Ökad ambitionsnivå för utsläppsminskningar Regeringen stödjer kommissionens syn att det avtal som ska antas i Paris bör vara ett protokoll med rättsligt bindande åtaganden för utsläppsminskningar för att ge den stabilitet, förutsebarhet och uppföljningsbarhet på lång sikt som är nödvändig för ett starkt och trovärdigt internationellt avtal. Regeringen anser att alla länder som vill bli part till protokollet ska anta och upprätthålla ett åtagande för att begränsa eller minska sina utsläpp. Regeringen instämmer i kommissionens syn att parternas bidrag bör innebära att länder åtar sig att göra mer än i nuvarande åtaganden samt att avtalet bör främja att länderna rör sig mot allt mer ambitiösa och omfattande åtaganden. De rika länderna i västvärlden har fortsatt ett ansvar för att gå före och leda arbetet med att minska utsläppen. Oavsett form på åtagandet behöver innehållet i parternas målsättningar och åtgärder vara tillräckliga för att driva fram den nödvändiga omställningen av samhället och för att undvika fortsatta investeringar i fossil teknik. Regeringen anser att kommissionens förslag till när ett protokoll ska träda i kraft kräver ytterligare analys. Regeringen anser att utsläppsminskningar inom EU med 30 % till 2020 och 50 % till 2030 är i linje med EU:s ansvar och förmåga. Regeringen hade önskat se tydliga skrivningar om möjliga vägar för EU att höja sin ambitionsnivå i meddelandet. Användandet av internationella utsläppskrediter är ett sätt för EU att höja ambitionsnivån, utöver inhemska åtgärder. Regeringen verkar för att EU under 2015 ska tydliggöra hur ambitionsnivån kan höjas. Regeringen verkar också för att höja EU:s ambition före 2020 eftersom tidiga åtgärder är centrala för att hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Stärkta allianser för ett klimatavtal och globalt hållbar utveckling Regeringen anser att ett bra avtal i Paris bara kan möjliggöras om de länder som har störst vilja att nå ett sådant agerar gemensamt. Stärkt samarbete med de minst utvecklade länderna och de som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter behövs särskilt. Finansiellt stöd, teknikutveckling och teknikspridning samt kapacitetsutveckling är viktigt för fattiga och särskilt utsatta länder. Regeringen anser att meddelandet borde ha varit mera utförligt om anpassning eftersom denna fråga är av central vikt för många utvecklingsländer. Regeringen anser att det nya avtalet bör utformas så att det stödjer länder i deras ansträngningar att anpassa sig till ett förändrat klimat och underlätta både för regionala och internationella samarbeten i detta syfte. Regeringen anser att ytterligare utveckling av EU:s position om klimatfinansiering kommer att behövas inför Paris. Regeringen instämmer i kommissionens syn att fler länder bör bidra till klimatfinansiering. I det fortsatta arbetet inför Paris är det av stor vikt att fler EU-länder än i dag bidrar generöst till klimatfinansiering. Regeringen verkar för att EU ska inta en konstruktiv hållning i fråga om klimatfinansiering samt verkar för att fortsatt identifiera och genomföra strategier och åtgärder för att öka klimatfinansieringen före och efter 2020. Regeringen välkomnar att meddelandet betonar vikten av att även andra EU- politikområden, exempelvis utvecklingssamarbetet och handelspolitiken, stödjer förhandlingsprocessen och genomförandet av protokollet. Ett dynamiskt avtal som stödjer ökade klimatåtgärder över tid Regeringen anser att avtalet bör innehålla ett långsiktigt, vetenskapligt grundat mål om utsläppsminskningar. Regeringen prioriterar frågan om hur avtalet bör utformas och fyllas med innehåll för att över tid kunna omfatta tillräckliga utsläppsminskningar för att hålla den globala temperaturökningen så långt under två grader som möjligt. Regeringen stödjer kommissionens ansats att en översyn för att se över och stärka åtagandena för utsläppsminskningar bör ske vart femte år. Regeringen instämmer i kommissionens syn att protokollet bör innehålla centrala element för ett gemensamt system för bokföring, mätning, rapportering och verifiering och efterlevnad. Regeringen instämmer i vikten av att avtalet uppmuntrar till fördjupat samarbete med näringslivet, forskningsvärlden och civilsamhället. Kompletterande promemoria till Fakta-PM 2014/15:FPM25: Meddelande om Parisprotokollet Regeringens ståndpunkt: Regeringens ståndpunkt såsom den presenterats i fakta-pm kompletteras nedan eftersom ny information har framkommit sedan fakta-pm lämnades till riksdagen vad gäller möjligheterna att höja EUs ambitionsnivå till 2030 innan COP21 i Paris. Så som betonas i fakta-pm, anser regeringen att utsläppsminskningar inom EU med 30 % till 2020 och 50 % till 2030 är i linje med EUs ansvar och förmåga. Regeringen hade därför önskat se tydliga skrivningar om möjliga vägar för EU att höja sin ambitionsnivå i meddelandet. Användandet av internationella utsläppskrediter är ett sätt för EU att höja ambitionsnivån, utöver inhemska åtgärder. Regeringen verkar för att EU under 2015 ska tydliggöra hur ambitionsnivån kan höjas. Regeringen verkar också för att höja EUs ambition före 2020 eftersom tidiga åtgärder är centrala för att hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Regeringen delar inte kommissionens syn att en ambitionsökning genom internationella utsläppskrediter ska övervägas först om förhandlingsutfallet ger anledning till det utan att förberedande arbete behövs innan COP21 om det ska bli möjligt för EU att höja sin ambitionsnivå. Regeringen verkar också för att LULUCF-sektorn inkluderas inom EU:s 2030-ramverk på ett sätt som åtminstone bibehåller ambitionen i ramverket, samtidigt som det är viktigt att EU:s regelverk inte missgynnar användning av skog vare sig till träprodukter eller biobränslen. Regeringen anser att alla medlemsstater måste bidra till uppfyllandet av det gemensamma målet för den icke-handlande sektorn. M-, C-, FP- och KD-ledamöterna lämnade följande avvikande mening: Regeringen konstaterar att möjligheten att höja EU:s utsläppsminskningsmål om minst 40 % lägre utsläpp till 2030 är mycket små. Vi delar den uppfattningen. Om en högre ambitionsnivå ska kunna nås redan till partskonferensen i Paris 2015 är det viktigt att den svenska regeringen driver en realistisk linje. Vi menar därför att Sverige ska driva ett en eventuell ambitionshöjning (från minskade utsläpp om 40 % till maximalt 50 %) ska göras genom internationella utsläppskrediter. Vi menar att den linjen har bäst förutsättningar att nå framgång. SD-ledamöterna lämnade följande avvikande mening: Sverigedemokraterna anser att Sveriges linje borde vara att inte försöka förändra den beslutade ambitionsnivån inom EU gällande utsläpp till 2030. När ett globalt avtal finns på plats är det Sverigedemokraternas åsikt att regeringen borde företräda en linje som innebär att Sverige och EU kan förändra sina åtaganden så att de bättre anpassas till utgången av de globala förhandlingarna. Detta är viktigt för att inte försämra svensk och europeisk konkurrenskraft. V-ledamoten lämnade följande avvikande mening: Vänsterpartiet avviker mot regeringens position enligt nedan. Vi vill att EU ska resa till Paris med ett högre klimatmål, med mål om minskade utsläpp på minst 60 procent till 2030. Detta ska göras med inhemska åtgärder. Sverige borde driva på för en ambitiös politik avseende andra viktiga områden för klimatförhandlingarna, inte endast minskade utsläpp. Detta innebär att Sverige borde driva på för att de industrialiserade länderna avsätter nya och additionella klimatmedel, utöver ländernas biståndsbudgetar. Sverige borde driva på för att modern och verkningsfull teknik på miljö- och klimatområdet förs över till utvecklingsländerna utan kostnader för mottagarländerna. En reform av patent och immaterialrättslig lagstiftning skulle underlätta denna överföring. Sverige borde driva på för detta inom UNFCCC och andra relevanta sammanhang. Vi motsätter oss regeringens positiva formuleringar kring användandet av internationella krediter som ett sätt att uppnå Sveriges och EUs inhemska klimatmål. Uppköp av krediter är ett osäkert sätt att uppnå klimatmål. Uppköp av krediter ställer om vare sig EU eller Sverige och låter utvecklingsländerna göra det omställningsarbete som vi borde göra. Däremot borde Sverige spela in konkreta förslag på hur utvecklingsländerna kan få hjälp att minska sina utsläpp och anpassa sina samhällen. Vi välkomnar att regeringen, enligt uppgift från ministern, vill driva anpassningsfrågor och ha ett särskilt resiliensmål. Vi förväntar oss konkreta förslag innan toppmötet i Paris från regeringen. Vi ställer oss frågande till regeringens resonemang kring markanvändning, LULUCF och förutsätter att det endast handlar om att synliggöra markanvändningens roll i klimatarbetet och inte att LULUCF ska kunna räknas in som ett sätt att nå våra klimatåtaganden. Vi vill också att Sverige ska presentera ett eget klimatbidrag, INDC, inför Paris. Sverige måste driva på för ambitiösare klimatpolitik inom alla tänkbara sammanhang, både EU och inom FN. En självklar position för Sverige borde därför vara att komplettera EUs INDC med åtgärder utöver det EU föreskriver. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, klimatfinansiering, kapacitetsbyggande och anpassning skulle kunna vara några av de frågor som Sverige borde kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FNs klimatkonvention. Ordföranden konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Information om regeringens klimatstrategi inför COP21 Miljö- och energiminister Åsa Romson lämnade information om regeringens klimatstrategi inför FN:s klimattoppmöte COP21 i Paris.
Vid protokollet Justeras den 11 juni 2015 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2014/15:37

§ 1-4

§ 5

§ 6-7

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

X

X

Ulf Berg (M)

X

X

-

Isak From (S)

X

X

X

Johan Hultberg (M)

X

X

X

Maria Strömkvist (S)

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

X

Stina Bergström (MP)

X

O

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

O

Anders Forsberg (SD)

X

X

X

Lars Tysklind (FP)

X

X

X

Jens Holm (V)

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

O

O

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

O

O

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

O

O

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Vakant

Emma Nohrén (MP)

O

X

-

Jenny Petersson (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Fredrik Malm (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Said Abdu (FP)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande