Protokoll utskottssammanträde 2012/13:4

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2012/13:4

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2012/13:4
DATUM	2012–10–18
TID	08.00 – 09.10    10.30 – 11.20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	EU-förslag om fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön Utskottet överlade enligt RO 10:4 med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, åtföljd av tjänstemännen Anneke Svantesson, Anna Larson, Björn Åsgård, Magnus Petersson, Maria Rosander och Johanna Jansson, samtliga från Landsbygdsdepartementet, om KOM (2012) 458 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2013 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 170- 3055-2011/12). Förslag till svensk ståndpunkt Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. Regeringen instämmer i målet att uppnå MSY till 2015 och att detta i tillägg till förvaltningsplaner bör vara det övergripande målet för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter. Regeringen har utifrån detta inga invändningar mot kommissionens förslag. En sänkning av laxkvoten i Östersjön är särskilt viktig för att få en positiv utveckling för de vilda laxbestånden. Även om regeringen kan stödja kommissionens förlag gällande torskkvoten för det västra beståndet, vore en större sänkning önskvärd. Detta mot bakgrund av att målen i den fleråriga förvaltningsplanen för torsk har uppnåtts och att en ytterligare sänkning av kvoten skulle innebära en ökad möjlighet att nå MSY-målet. MP- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi motsätter oss den föreslagna kvoten av lax i Östersjön, 108 000 laxar. ICES föreslår 54 000 laxindivider. Sverige och EU bör förlita sig på ICES i även detta avseende. Vi anser också att mer borde göras för att komma till rätta med det orapporterade fisket. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	EU-förslag om EU-förslag om partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Republiken Madagaskar Utskottet överlade enligt RO 10:4 med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, åtföljd av tjänstemännen Anneke Svantesson, Anna Larson, Björn Åsgård, Magnus Petersson, Maria Rosander och Johanna Jansson, samtliga från Landsbygdsdepartementet, om KOM (2012) 505 Förslag till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Madagaskar. KOM(2012) 506 Förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Madagaskar. Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 1.6.2- 160 -2012/13). Förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att fiske som bedrivs av EU-fartyg utanför unionen ska ske på samma villkor som i EU:s egna vatten. Det innebär att fisket ska vara hållbart; att det ska ske på det överskott av bestånden som inte nyttjas nationellt; att hänsyn ska tas till tillgänglig vetenskaplig information om de aktuella beståndens skick; att EU:s sektorstöd används i enlighet med de ingångna avtalen och följs upp; samt att fisket sker i enlighet med gällande regelverk; att socioekonomiska uppföljningar sker av effekterna av avtalet. Vidare bör avtalens fiskerättigheter bekostas av fartygsägarna själva och på sikt fasas ut från EU:s budget. Rådets slutsatser om den internationella dimensionen från 2012 ska efterlevas. En klausul som möjliggör att avbryta tillämpningen, vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, ska finnas med i alla nya avtal och protokoll. Mot bakgrund av IOTC:s ambition att sänka fisketrycket på två av arterna som ingår i protokollets fiskemöjligheter, anser regeringen att det är svårt att försvara ett nytt protokoll där man höjer referenstonnaget från 13 300 ton till 15000 ton per år. Även om detta inte nödvändigtvis innebär att fångsterna kommer att öka kan ett höjt referenstonnage sända fel signal till andra kontraktsparter. Det är viktigt att EU inte uppfattas som att man underminerar rekommendationerna från den regionala fiskeriorganisationen genom de bilaterala avtalen i regionen. Istället menar regeringen att EU tydligt bör deklarera att man kommer att verka för att fångsterna i samtliga bilaterala avtal i förvaltningsområdet begränsas och därmed bidrar till att det totala fisket inte överstiger de nivåer som anges i resolutionens inledning. Regeringen är också kritisk till detta protokoll mot bakgrund av det konstitutionella läget i Madagaskar. Den samlade bedömning regeringen gör mot denna bakgrund är att Sverige bör rösta nej till kommissionens förslag till nytt protokoll inom ramen för partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Republiken Madagaskar. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	EU-förslag om EU-förslag om partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Islamiska republiken Mauretanien Utskottet överlade enligt RO 10:4 med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, åtföljd av tjänstemännen Anneke Svantesson, Anna Larson, Björn Åsgård, Magnus Petersson, Maria Rosander och Johanna Jansson, samtliga från Landsbygdsdepartementet, om KOM (2012) 545 Förslag till rådets beslut om ingående av protokollet mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan de två parterna. KOM (2012) 546 Förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av protokollet mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan de två parterna. Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 1.6.2- 160-2012/13). Förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att fiske som bedrivs av EU-fartyg utanför unionen ska ske på samma villkor som i EU:s egna vatten. Det innebär att fisket ska vara hållbart; att det ska ske på det överskott av bestånden som inte nyttjas nationellt; att hänsyn ska tas till tillgänglig vetenskaplig information om de aktuella beståndens skick; att EU:s sektorstöd används i enlighet med de ingångna avtalen och följs upp; samt att fisket sker i enlighet med gällande regelverk; att socioekonomiska uppföljningar sker av effekterna av avtalet. Vidare bör avtalens fiskerättigheter bekostas av fartygsägarna själva och på sikt fasas ut från EU:s budget. Rådets slutsatser om den internationella dimensionen från 2012 ska efterlevas. En klausul som möjliggör att avbryta tillämpningen, vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, ska finnas med i alla nya avtal och protokoll. Regeringens samlade bedömning av förslaget till protokoll mellan Europeiska unionen och islamiska Republiken Mauretanien är att Sverige bör ställa sig bakom kommissionens förslag. S- ledamoten anmälde följande avvikande mening: Utifrån de riktlinjer som ministerrådet tidigare ställt sig bakom för att teckna fiskeavtal med tredje land har Socialdemokraterna en avvikande mening som innebär att Sverige inte ska ställa sig positivt till att teckna avtal med Mauretanien. Bland annat saknas en socioekonomisk redovisning på det svenska språket och vidare finns ingen redovisning av hur stor andel av överskottet av de olika bestånden som utgör EU:s andel. SD-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna motsätter sig större delen av EU:s externa fiskeripolitik. Vi ifrågasätter kostnadseffektiviteten i framförallt fiskeavtalen och ser helst att avtalen inte förlängs när det gäller utvecklingsländerna. Man använder fiskeripolitiken och pengar från den svenska medlemsavgiften, där vi är stora nettobetalare, för att upprätthålla en fiskeflotta, främst i Spanien och Portugal, som borde ha anpassats till hållbara fiskenivåer vid det här laget. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi motsätter oss fiskeriavtalet med Mauretanien. EU:s fiskeriavtal borde omvandlas till samarbetsavtal med syfte att utveckla lokalt hållbart fiske. Dessutom har ingen socioekonomiskt analys över det tidigare avtalet tillgängliggjorts för utskottet på ett begripligt språk, vilket regeringen tidigare lovat. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Jordbruksråd 22-23 oktober 2012 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och biträdande enhetschef Maria Rosander med medarbetare lämnade information inför Jordbruksrådet 22-23 oktober 2012.
§ 5	Sekretessen för djur- och växtarter (MJU3) Utskottet fortsatte behandling av proposition 2011/12:158. Utskottet justerade förslag till betänkande 2012/13:MJU3.
§ 6	EU-förslag om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2012) 530. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. SD-ledamoten anmälde följande avvikande mening: I det nyligen avgjorda fallet med det tillväxtbefrämjande preparatet Ractopamin i kött röstades det i WTO positivt för ett gränsvärde där EU:s medlemsstater blev nedröstade. På grund av att medlemsstaterna i dag själva har denna befogenhet så kan man motsätta sig import av kött med detta tillväxthormon. Hade däremot kommissionen fritt fått ta beslut i denna fråga finns risk att de hade godkänt detta. Det är uppenbart att förhandlingarna vid internationella standarder inte är transparenta och rättvisa. Vi ser det som viktigt att kommissionen inte ges denna typ av befogenhet då de inte behöver svara inför konsumenterna. Paralleller kan dras till förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung. Kommissionen kommer i och med förslaget i direktivet om honung att tilldelas större befogenheter att anta delegerade akter. I jämförelse med föregående direktiv noterar vi med oro att kommissionen i art 6 ska ges ett helt nytt mandat när det gäller bilaga II och dess anpassning till utvecklingen av internationella standarder. Vår farhåga är att den delegerade makten kommer att användas till exempel vid förändringar föranledda av WTO. Bilaga II anger vad som de facto är just honung och vad den ska och inte ska innehålla. Eventuella förändringar av vad som vi i Sverige kallar honung bör vi själva kunna ta ställning till. Typexempel här är gränsvärden för vattenhalten, eller snarare vattenlösligheten, vilket vi har all anledning att skydda för svensk honung.   Odemokratiska beslut fattas genom den internationella standarden inom internationella organ. Dessa standarder kommer i sin tur leda till att kommissionen fattar ytterligare odemokratiska beslut, och att detta i slutänden påverkar sammansättningen av våra nationella produkter. Vi ser att sammansättningen av svensk honung bäst regleras på nationell nivå och att ändringen av artikel 6 därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	EU-förslag om ändring av kommissionens förslag COM(2011) 626 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2012) 535. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	EU-förslag om ändring av kommissionens förslag COM(2011) 628 final/2 till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2012) 551. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	EU-förslag om ändring av kommissionens förslag COM(2011) 625 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2012) 552. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 10	EU-förslag om ändring av kommissionens förslag COM(2011) 627 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2012) 553. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 11	Fråga om djurhållningen i de svenska djurparkerna Utskottet beslutade inhämta information om djurhållningen i de svenska djurparkerna. Frågan hänsköts till presidiet för vidare beredning.
§ 12	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 11.00.
§ 13	Miljöråd 25 oktober Utskottet beslutade enligt RO 10:4 att överlägga med statssekreterare Anders Flanking om följande punkt på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 6 Förberedelser inför klimatkonferensen i Doha (COP 18) till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och 8:e sessionsmötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 8) (Doha, Qatar den 26 november- 7 december 2012) Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i -          kommenterad dagordning 2012-10-15: Regeringen föreslår att Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser där EU åter bekräftar sin höga ambition i klimatarbetet. Regeringen har fått bra gehör för sina synpunkter vid förhandlingarna i rådsarbetsgruppen och har verkat för att rådsslutsatserna uttrycker EU:s fortsatta ledande position inför och vid förhandlingarna i Doha. Regeringen har fått gehör för att EU ska framhålla det bekymmersamma i att Durbanbesluten inte innebar några fördjupade åtaganden från parterna och att de hittills utlovade utsläppsminskningarna är för små för att hålla två-gradersmålet inom räckhåll. Trycket på att höja ambitionerna, såväl före som efter 2020, måste öka. Regeringen vill därmed se att EU befäster sin ledande roll i klimatarbetet. Regeringen anser att det är särskilt viktigt att lösa frågorna kring överskottet av AAU:er och tillgången till mekanismer för den andra åtagande perioden för Kyotoprotokollet. När det gäller vem som företräder EU, stödjer regeringen den nuvarande texten vilken innebär att kommissionen ska lämna skriftligt godkännande för EU:s åtaganden för utsläppsminskning om minus 20% (QUELRO) och att varje medlemsstat individuellt ska lämna godkännande för sina respektive QUELRO. -          rådspromemoria 2012-10-11: Regeringen föreslår att Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser där EU åter bekräftar sin höga ambition i klimatarbetet. Regeringen har fått bra gehör för sina synpunkter vid förhandlingarna av rådsslutsatserna i rådsarbetsgruppen och har verkat för att EU har en fortsatt ledande position inför och vid förhandlingarna i Doha. Regeringen har fått gehör för att EU ska framhålla det bekymmersamma i att Durbanbesluten inte innebar några fördjupade åtaganden från parterna och att de hittills utlovade utsläppsminskningarna är för små för att hålla 2gradersmålet inom räckhåll. Trycket på att höja ambitionerna, såväl före som efter 2020, måste öka. Regeringen vill se att EU befäster sin ledande roll i klimatarbetet. Det är i sammanhanget av högsta prioritet för regeringen att färdigställa överenskommelsen om en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet vid förhandlingarna i Doha. För att nå detta anser regeringen att det är särskilt viktigt att lösa frågorna kring överskottet av utsläppsrättsenheter, så kallade AAU:er och tillgången till mekanismer för den andra åtagande perioden för Kyotoprotokollet. Regeringen anser att överskottet av AAU:er från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod kan vara ett problem för miljöintegriteten, dock påverkar det inte förutsättningarna att nå EU:s interna klimatmål på grund av att de styrs av EU:s interna regelverk (EU:s klimat och energipaket). Överskottet bör hanteras så att sannolikheten att nå de långsiktiga målen inte minskar. Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att incitament finns kvar för att länder ska vilja gå längre än sina åtaganden och att tilltron till ingångna överenskommelser bevaras. Frågan behöver sannolikt lösas för att EU ska kunna ratificera en ändring av protokollet som lägger fast en andra åtagandeperiod av Kyotoprotokollet. Samtidigt noterar regeringen att de internationella förhandlingarna om fortsättningen på en ny period från och med 2013 dragit ut på tiden längre än väntat och frågan huruvida överföring av AAU:er från den första åtagandeperioden till den andra åtagandeperioden ska begränsas eller ej är olöst. Regeringen vill aktivt medverka till en konstruktiv lösning.  Regeringen anser det positivt att förslaget hänvisar till konventionens principer om ett differentierat ansvar baserat på historiska utsläpp och förmåga som grundstomme för en rättvis klimatregim. Regeringen anser att det kan vara positivt med kompletterande initiativ och samarbeten (till exempel för kompletterande åtgärder) till klimatkonventionen och stödjer att detta lyfts upp som en viktig kompletterande möjlighet för kunna stänga åtgärdsgapet till 2-gradersmålet. Regeringen anser det dock vara viktigt att dessa endast ses som kompletterande och inte konkurrerande med FN-arbetet och konventionen. Regeringen har även fått gehör för att utfasning av subventioner för fossila bränslen och åtgärder för att minska utsläppen av kortlivade, klimatpåverkande gaser kan bidra till minskad klimatpåverkan. Regeringen stödjer förslagen på tydliga skrivningar om både vikten av att anta ambitiösa utsläppsminskningsåtaganden vid inträdet i en andra åtagandeperiod i Kyotoprotokollet och behovet av att förenkla processen för de parter som önskar höja sin ambitionsnivå under andra åtagandeperioden. Regeringen stödjer även skrivningarna om genomförandet av Cancún-överenskommelsen vad gäller anpassning, processen för att förtydliga parternas utsläppsminskande åtaganden, den översyn som ska ske 2013-2015, transparensregelverket, jordbruk, ramverket för att minska avskogning (REDD+) och den nya marknadsbaserade mekanism som etablerades vid klimatkonferensen i Durban 2011. Regeringen anser att det är viktigt att förslaget innehåller en skrivning om att EU ser fram emot ett fortsatt samarbete med alla parter/grupper i en konstruktiv anda. S- MP-  och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Om EU menar allvar med att begränsa temperaturhöjningen jämfört med förindustriella nivåer till två grader – vilket redan kan vara för högt för utsatta områden – så är utsläppsminskningar på 20% till 2020 helt otillräckliga. Det är viktigt att EU åtminstone tar på sig utsläppsminskningar på minst 30% oavsett hur andra länder agerar. Skulle stora mängder utsläppsrätter, s k AAUer, kunna föras över till en andra åtagandeperiod skulle det allvarligt underminera möjligheterna att begränsa klimatförändringarna på ett önskvärt sätt. Vi anser att Sverige ska förorda en non-carry-over-lösning, som innebär att länderna inte får föra över överskott till nästa period. Vi menar att Sverige för att stärka sin position inom EU också klart ska deklarera att Sverige som land kommer att annullera det svenska överskottet av AAUer från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt verka pådrivande för att hela EU gör så, oavsett hur andra länder väljer att göra med eventuella överskott. Vi står självklart bakom KP2, en vi ifrågasätter regeringens betoning av fortsatt tillgång till de flexibla mekanismerna. Ett för stort användande av flexibla mekanismer skjuter bara den viktiga klimatomställningen på framtiden. Sverige borde istället verka för en uppstramning av systemet med flexibla mekanismer. Sverige måste verka för att den gröna klimatfonden får erforderliga resurser för att utvecklingsländerna ska kunna möta klimatomställningen. Industriländerna måste leva upp till de åtaganden som gjorts om nya, additionella medel. Också nya internationella finansieringskällor som både ger klimatnytta och intäkter måste arbetas fram. I det arbetet behöver Sverige ta en aktiv och pådrivande roll. SD-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi vidhåller vår tidigare ståndpunkt angående klimatfinansieringen. Vi har då motsatt oss detta därför att vi ser det som orimligt att svenska skattemedel används för klimatåtgärder i länder som exempelvis Kina. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Statssekreterare Anders Flanking med medarbetare lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen, information inför Miljörådet den 25 oktober 2012. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Vid protokollet Justeras den 6 november 2012 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2012/13:4

§§ 1-4

§§ 5-12

§ 13

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

X

Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf

X

X

-

Lars Hjälmered (M) tjl. t.o.m. 121231

-

-

-

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

Rune Wikström (M)

X

X

X

Helén Pettersson i Umeå (S)

X

X

X

Johan Hultberg (M)

X

X

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

X

Anita Brodén (FP)

X

X

-

Sara Karlsson (S)

X

X

X

Roger Tiefensee (C)

X

X

X

Pyry Niemi (S)

X

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

X

Helena Leander (MP)

O

O

X

Irene Oskarsson (KD)

X

X

X

Josef Fransson (SD)

X

X

X

Jens Holm (V)

X

X

X

SUPPLEANTER

Christer Akej (M)

X

X

X

Christina Karlsson (S)

Linda Arvidsson Wemmert (M)

O

O

X

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Staffan Danielsson (C)

O

-

-

Kew Nordqvist (MP)

X

X

O

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Otto von Arnold (KD)

O

Mikael Jansson (SD)

Jacob Johnson (V)

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Richard Jomshof (SD)

Margareta Larsson (SD)

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Åsa Romson (MP)

Pontus Haag (M) t.o.m. 121231

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande