Protokoll utskottssammanträde 2011/12:5

Utskottens protokollUtrikesutskottets protokoll 2011/12:5

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

RIKSDAGEN

UTRIKESUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:5
DATUM	2011–10–25
TID	11:00–12:55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1

Gemensam EU-position om biståndseffektivitet

Utskottet överlade enligt RO 10:4 med statsrådet Gunilla Carlsson om:

KOM(2011) 541 Förslag till EU:s gemensamma ståndpunkt vid det fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet i Busan.

Vidare från utrikesdepartementet deltog politiskt sakkunnige Anna Lidbom, enhetschefen Karin Johanson och ansvarige handläggare Johanna Teague.

Underlag för överläggningen utgjordes av en faktapromemoria från utrikesdepartementet (Gemensam EU-position inför Busankonferensen om biståndseffektivitet, 2011-10-19 diarienummer RD 2011/12:396) samt av kansliet utskickade referensdokument KOM(2011) 638 Det framtida upplägget för budgetstödet från EU till tredjeländer och KOM(2011) 637 Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: En agenda för förändring. I faktapromemorian presenterades kommissionens meddelande KOM(2011) 541 Förslag till EU:s gemensamma ståndpunkt vid det fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet i Busan samt regeringens preliminära ståndpunkter.

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen ställer sig överlag positiv till inriktningen av kommissionens förslag, men anser att ambitionsgraden är för låg, då meddelandet är alltför tekniskt och saknar tydliga åtaganden som driver biståndseffektivitetsagendan framåt.

Regeringen anser att områdena transparens, ansvarsutkrävande och resultat har getts för lite uppmärksamhet vid genomförandet av Parisdeklarationen (PD) och handlingsprogrammet från Accra (AAA). Dessa frågor bör lyftas fram i förhandlingsprocessen inför Busan både som mål i sig själva och som förutsättningar för andra delar av biståndseffektivitetsagendan. Biståndets katalytiska roll och samverkan med andra aktörer, t.ex. näringslivet är också en prioriterad fråga inför Busan.

Det internationella ramverket för biståndseffektivitet har kommit att präglas av en hög grad av byråkratisering. En viktig fråga i Busan blir därför att fokusera och förenkla alla landbaserade biståndseffektivitetsprocesser. En sådan förenkling måste fokusera på det samlade biståndets resultat, inte samordning och harmonisering för sin egen skull.

Därtill anser regeringen att det fortsatta internationella arbetet med biståndseffektivitet bör differentieras, dvs. ske med utgångspunkt från varje lands specifika situation och varje samarbetspartners förutsättningar. Varje land är unikt och man behöver se över vilka av delar av Parisdeklarationen som är mest relevant i varje landkontext.

(i) Ökat fokus på resultat

Regeringen önskar se ett större fokus på resultat i det framtida arbetet för bistånds – och utvecklingseffektivitet, både vad gäller bistånd och hur samarbetsländernas egna resurser används. Många biståndsaktörer har idag sina egna, och sinsemellan olika, system för att definiera, planera, mäta, insamla och rapportera om resultat. Detta försvårar ett samlat fokus på resultat och är därför varken ändamålsenligt för biståndsgivare eller för partnerländer.

Regeringen verkar för att ett framtida ramverk kring resultat måste utgå från landnivån, ”ägas” av partnerländerna själva och reflektera hur samtliga resurser används, inte bara biståndsgivares insatser.

För att kunna samlas runt ett resultatramverk krävs bl.a. omfattande och samordnade investeringar för att stärka de nationella institutioner som producerar och levererar statistik och annan resultatinformation. Tydliga resultatkontrakt mellan givare och samarbetspartners kan vara en väg framåt.

Regeringen är positivt inställd till skrivningarna runt resultat i meddelandet, men anser att EU bör signalera vikten av resultat genom att inkludera ett speciellt EU-åtagande runt resultat.

(ii) Ökad transparens och stärkt ansvarsutkrävande

Ökad transparens är en förutsättning för stärkt ansvarsutkrävande. Regeringen anser att dessa områden måste ges ett större utrymme i det framtida biståndet. Medborgare och organisationer i såväl givar- som partnerländer måste ges möjlighet att hålla sina respektive regeringar ansvariga för vad samtliga resurser, inklusive biståndet, leder till för resultat. För att möjliggöra detta måste tillgången till information förbättras. En svensk transparensagenda står därför på tre ben: öppenhet kring biståndsresurser genom en ökad tillgång av jämförbar information om internationella biståndsflöden och implementering av IATI:s standard; öppenhet i användningen av samarbetsländernas egna resurser; samt stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande.

Regeringen driver aktivt frågan om en transparensgaranti på europeisk nivå – en EU Transparency Guarantee. Regeringen verkar också för ökad transparens hos samarbetspartner och andra biståndsaktörer, inklusive multilaterala organisationer, det civila samhällets organisationer och aktörer inom den privata sektorn.

Regeringen är även pådrivande i flera internationella initiativ (t.ex. Open Government Partnership och Global Initiative for Fiscal Transparency) för ökat ansvarsutkrävande och öppenhet i länders statsförvaltningar samt för främjandet av globala normer för budgettransparens. Ett gynnsamt samhällsklimat för det civila samhället och fria och oberoende medier är centralt för att säkerställa möjligheten till ansvarsutkrävande. Demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna möjliggör stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande för medborgare i partnerländerna.

(iii) Biståndets katalytiska roll: Stärka näringslivets och andra aktörers roll för utveckling

Biståndet bör ses i det bredare sammanhanget av vad som påverkar ett lands möjlighet till utveckling, inklusive i förhållande till andra aktörer och finansiella flöden. Regeringen vill fördjupa biståndets roll som katalysator för utveckling för att kunna stärka andra aktörers möjlighet att bidra till fattigdomsminskning.

Näringslivet, inklusive småföretag och entreprenörer, är en central aktör, som motor för tillväxt, sysselsättning, innovationer, handel och investeringar. Detta gäller såväl företag i utvecklingsländer som i utvecklade länder. Företag kan också bidra till att främja centrala områden för fattigdomsminskning så som miljö, korruptionsbekämpning och respekt för mänskliga rättigheter. Regeringen verkar för att ändra synen på näringslivets roll inom biståndet, från leverantör till en jämbördig aktör och partner för utveckling.

Det finns behov av att utveckla effektiva former för samverkan för att bättre ta tillvara näringslivets initiativförmåga, erfarenhet, expertis och resurser. Om katalytiska biståndsinsatser kan mobilisera företags intresse och resurser, stärka det sociala och miljömässiga ansvarstagandet eller bidra till utvecklandet och spridandet av nya produkter och tjänster för fattiga människors behov kan utväxlingen på biståndsinsatsen bli hög. Utgångspunkten för all samverkan är principen om obundet bistånd samt de biståndspolitiska målen och prioriteringarna.

Det civila samhället i utvecklingsländer är en viktig aktör i utvecklingsländer som utifrån sina roller som röstbärare och organisatörer av tjänster bidrar till minskad fattigdom. Det behöver skapas förutsättningar för det civila samhället att delta i utvecklingsprocesser i partnerländerna. För att detta ska vara möjligt är det avgörande med ett gynnsamt samhällsklimat för det civila samhället, fria och oberoende medier och andra ansvarsutkrävande aktörer.

Regeringen anser att EU på ett tydligare sätt borde lyfta fram vikten av ökad samverkan med näringslivet för att nå Milleniemålen.

Ordförande konstaterade att det finns stöd för regeringens redovisade ståndpunkter. Även frågor vad gäller ansvarsutkrävande i givarländer bör prioriteras av regeringen. Utrikesutskottet anser att den svenska regeringen i EU:s arbete inför Busan-konferensen ska kräva att också EU uppfyller sina åtaganden som givare. EU måste vidta åtgärder för att arbeta ikapp det ansvar EU sedan tidigare tagit på sig. Ansvarsutkrävande kan inte enbart gälla i partnerländerna utan måste även gälla givarländerna. EU måste också arbeta aktivt för att utöka kretsen av givarländer i takt med att allt fler länder får ett ökat ekonomiskt välstånd. Dessutom anser utskottet att fler länder bör uppmanas att ge mer bistånd.

De synpunkter som framkom under överläggningen om vikten av att jämställdhetsperspektivet tydliggörs i arbetet och om de nationella parlamentens centrala roll i ansvarsutkrävandet bör också beaktas av regeringen liksom behovet av mätbara åtaganden och ansvarsutkrävande i näringslivet (bl.a. i fråga om kapitalflykt).

SD-ledamoten ville till protokollet anmäla en avvikande mening med följande lydelse:

Sverigedemokraterna instämmer i stora drag i regeringens förslag till svensk ståndpunkt och ser positivt på att regeringen lyfter upp ett ökat fokus på resultat och ansvarsutkrävande. Vi vill dock förtydliga att i fråga om den ökade inriktningen på att betala ut generellt budgetstöd till mottagarländernas stadskassa för att stärka ländernas ägarskap och effektivisera biståndet, anser vi att EU kommissionen i alltför liten grad väger in de risker som finns med denna form av bistånd. Det är svårt att följa upp vart de satsade pengarna verkligen används till och risken finns att medel frigörs till kontraproduktiva ändamål, och inte kommer de mest behövande människorna till del. I EU kommissionens meddelande KOM (2011) 638 om det framtida upplägget för budgetstöd från EU till tredjeländer framkommer förvisso goda intentioner med budgetstödet samt ett antal kriterier och strategier för att i största möjliga mån se till att de satsade biståndsmedlen verkligen går till det avsedda ändamålet. Av särskilt intresse här är ”Cash on delivery”, vilken bör användas i ökad utsträckning för de länder som har möjligheten. Vi vill se mycket tydligare kriterier framför allt mot problem med korruption i mottagarländerna samt en skarpare konditionalitet i utbetalningar av budgetstöd. Av de länder som EU betalar biståndsmedel har till exempel flera länder stora problem med korruption och konflikter, vilket visar på att de förvisso goda intentionerna med generellt budgetstöd inte alltid fungerar i praktiken. I detta sammanhang bör man begrunda möjligheterna att se över korruptionsreglerna i Cotonouavtalet och anpassa dem bättre till de olika formerna av budgetstöd. I EU parlamentets betänkande om EU:s budgetstöd till utvecklingsländer i framtiden (2010/2300(INI) väcks frågan om valet av mottagarländer för budgetstöd snarare styrs av givarländernas förtroende för vissa politiska makthavare, diplomatiska överväganden och ”personliga förbindelser” bakom kulisserna snarare än den offentliga motiveringen, eftersom budgetstöd betalas ut till länder där nödvändiga kriterier inte är uppfyllda. Detta är viktiga frågeställningar som Sverigedemokraterna anser bör lyftas fram. Sverigedemokraterna vill därför att svensk ståndpunkt bör vara att EU kommissionen inför högnivåforumet om biståndseffektivitet i BUSAN på ett tydligare sätt bör lyfta fram de svårigheter och risker som är förenade med att betala ut generellt budgetstöd till tredje länder, samt behovet av ökad konditionalitet och tydligare kriterier. Det bör även utvärderas om utbetalningar av generellt budgetstöd ska fortsätta på samma nivå som tigare.

§ 2

Justering av protokoll

Utskottet justerade sammanträdesprotokoll nr 2011/12:4.

§ 3

Kanslimeddelande

Anmäldes att:

– motionsutfallet för utrikesutskottet under allmänna motionstiden var 489 yrkanden.

– en konferens om gränshinderfrågor arrangeras av Nordiska rådets svenska delegation tillsammans med Gränshinderforum i riksdagen den 30 november 2011. Inbjudan delas via Mimer.

Informerades om att:

– Riksrevisionen till utrikesutskottet inkommit med granskningsplan för 2011/2012.

– en delegation från utskottet, bestående av Carina Hägg (S), Walburga Habsburg Douglas (M), Désirée Pethrus (KD) och Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) besöker Estland den 20-21 november. Delegationsresan till Litauen har ställts in.

– utrikesutskottets biståndsseminarium tisdagen den 8 november kommer äga rum i utskottets sessionssal mellan kl. 11.30 och 13.00. Statsrådet Gunilla Carlsson deltar.

– Latinamerika-resenärerna samlas på respektive medföljande tjänstemans tjänsterum för en kortare avstämning inför resorna.

Utskottet beslutar att inte ta emot besök av Världsbankens vice president Axel van Trotsenburg.

§ 4

Överlämnande av motion

Utskottet överlämnade till konstitutionsutskottet, under förutsättning av detta utskotts medgivande, motion 2011/12:U329 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 16.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet.

Utskottet beslutade att inte avge yttrande.

§ 6

Utgiftsområde 5 (UU1)

Utskottet behandlade proposition 2011/12:1 och motioner.

Ärendet bordlades.

§ 7

Utgiftsområde 7 (UU2)

Utskottet behandlade proposition 2011/12:1, skrivelse 2010/11:167 och motioner, rapporten Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, 2011/12:FPM 5, 2010/11:FPM 121 samt motioner.

Ärendet bordlades.

§ 8

Översyn av den europeiska grannskapspolitiken (UU5)

Utskottet fortsatte granskningen av KOM(2011) 303.

Ärendet bordlades.

§ 9	Utrikesförvaltningen (UU1y) Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2011/12:1 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 10	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 8 november kl. 11.00.
Vid protokollet Hannah Wennberg Justeras den 8 november 2011 Karin Enström

UTRIKESUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2011/12:5

§ 1

§ 2

§ 3–4

§ 5

§ 6

§ 7

§8–10

LEDAMÖTER

Karin Enström (M)

X

Urban Ahlin (S)

X

–

Walburga Habsburg Douglas (M)

–

Carina Hägg (S)

–

Christian Holm (M)

X

–

X

Kent Härstedt (S)

X

–

Mats Johansson (M)

X

Carin Runeson (S)

X

Fredrik Malm (FP)

X

Olle Thorell (S)

X

–

Kerstin Lundgren (C)

X

Kenneth G Forslund (S)

X

Christer Winbäck (FP)

–

Bodil Ceballos (MP)

O

X

O

X

Désirée Pethrus (KD)

X

Julia Kronlid (SD)

X

Hans Linde (V)

X

SUPPLEANTER

Ulrik Nilsson (M)

X

–

Désirée Liljevall (S)

X

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

O

X

Kerstin Engle (S)

Marietta de Pourbaix-Lundin (M)

Peter Jeppsson (S)

Amir Adan (M)

Yilmaz Kerimo (S)

Ismail Kamil (FP)

X

Helén Pettersson i Umeå (S)

Staffan Danielsson (C)

Valter Mutt (MP)

X

O

–

O

X

O

Gustav Blix (M)

Peter Rådberg (MP)

Robert Halef (KD)

O

Sven-Olof Sällström (SD)

Jonas Sjöstedt (V)

Vakant

Karin Granbom Ellison (FP)

Eva Flyborg (FP)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Vakant

Lars Ohly (V)

Mehmet Kaplan (MP)

Cristina Husmark Pehrsson (M)

Björn Söder (SD)

Mikael Oscarsson (KD)

Annelie Enochson (KD)

Abir Al-Sahlani (C)

O

–

N = Närvarande

x = ledamöter som har deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande