Protokoll utskottssammanträde 2011/12:5 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2011/12:5)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:5
DATUM	2011–10–27
TID	10.00 – 11.25
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Ny extra föredragande Ordförande hälsade Kanja Berg, EU-handläggare vid kammarkansliet, välkommen som extra föredragande i miljö- och jordbruksutskottet under hösten 2011.
§ 2	EU-förslag om den gemensamma fiskeripolitiken Utskottet överlade enligt RO 10:4 med statssekreterare Magnus Kindbom, åtföljd av tjänstemännen Robert Andrén, Anna Fällman, Fredrik Arrhenius, Ida Sjöstedt, Maria Rosander, Johanna Jansson och Therese Nerlund, samtliga från Landsbygdsdepartementet, om KOM (2011) 416 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter KOM (2011) 417 Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions om den gemensamma fiskeripolitiken KOM (2011) 418 Rapport från kommissionen till Rådet, Europa-parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Om rapporteringskrav enligt rådets förordning (eg) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken KOM (2011) 424 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension KOM (2011) 425 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 170-432-2011/12). Förslag till preliminär svensk ståndpunkt: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken Regeringen anser att förslaget till en ny grundförordning för den gemensamma fiskeripolitiken till stora delar är bra. Framför allt följande delar i förslaget är centrala för regeringen: – att försiktighetsansatsen tillämpas i fiskeriförvaltningen. – en ekosystemansats i unionens fiskeriförvaltning. – att fiskeripolitiken skall ha som mål att vara maximalt hållbart utnyttjad till 2015. Regeringen anser att kommissionens förslag bör stärkas i följande avseenden: – säkerställa att fiske och vattenbruksverksamheterna skapar långsiktigt hållbara miljömässiga förhållanden vilket är en förutsättning för ekonomiska och sociala villkor, och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen. – att försiktighetsprincipen tillämpas i fiskeriförvaltningen och att fiskeripolitiken följer de mål som finns i unionens miljölagstiftning. – att ett utkastförbud införs och att all kommersiell fångst landas och räknas av kvoten. Regeringen föredrar ett generellt utkastförbud med en lista på undantag snarare än ett partiellt utkastförbud som endast gäller för vissa arter. – en ökad regionalisering och mindre detaljreglering på rådsnivå. Fördelen med att regionalisera beslut är att de kan anpassa till lokala förutsättningar, besluten kan fattas snabbare och näringen/intressenter blir involverade. – att flottornas fiskekapacitet överensstämmer med fiskemöjligheterna. En åtgärd för detta är överlåtbara fiskenyttjanderätter (TFC). För att TFC skall ha önskad effekt på kapacitetsutvecklingen anser regeringen att huvuddelen av flottan bör omfattas och förordar en uppdelning i en andel av den nationella kvoten som ska ingå i överförbara fiskerättighetssystem istället för en föreslagen 12 meters gräns. – att respekten för de demokratiska principerna, för de mänskliga rättigheterna och för rättstatsprincipen utgör en grundförutsättning för hållbara fiskeavtal, och att avtalen innehåller en särskild klausul om mänskliga rättigheter. – utnyttjandet av fiskeresurserna skall ske utifrån välgrundade vetenskapliga råd och bara på ett reellt överskott. Utvärderingar skall göras vid översyn av alla avtal både i förväg (ex ante) och i efterhand (ex post). För att undvika EU-fiske på parallella avtal föreslås en exklusivitetsklausul. EU:s finansiering för tillgången av fiskeresurser i tredje land ska fasas ut på lång sikt och finansieras utanför EU:s budget. – att fiskeripolitiken i sina externa delar skall ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförandet av politik som kan påverka utvecklingsländerna. – att subventioner upphör så att inga stöd för modernisering som innebär ökat fiske ges. Stöd för skrotning av fartyg bör inte heller ges. – en utvärderingsklausul som föreskriver en översyn av efterlevnaden av förordningen vart femte år. – att regelförenkling är en viktig princip som bör genomsyra besluten för att minska den administrativa bördan. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter Regeringen stödjer kommissionens förslag i följande delar: – att det finns en tydligare koppling mellan marknadsordningen och de uppsatta målen med den gemensamma fiskeripolitiken. – att anpassningen av produktionen till marknadens villkor ökas. – att minska den administrativa bördan och förenkla regelverket. – att producentorganisationerna (PO) ges ett större ansvar för resursförvaltningen och för en hållbar produktion. Regeringen anser att: – det i regelförenklingshänseende krävs ytterligare information om bl.a. det tänkta innehållet i tillämpningsförordningar, inriktning och målsättning med den nya Europeiska havs- och fiskerifonden för att få en samlad bild av förslagets effekter. – en effektiv marknad för fiskeri- och vattenbruksprodukter förutsätter ytterligare marknadsanpassningar av sektorn som på sikt kan minska producenternas beroende av ekonomiskt stöd. Regeringen invänder mot följande delar: – att varje PO själv skall kunna bestämma utlösande priser för lagringsåtgärder på grund av risken för en konkurrenssnedvridning och en ökad administration. – att kommissionen även framdeles avser möjliggöra ekonomiskt stöd till PO:s lagringsåtgärder då dessa åtgärder sannolikt har marknadsstörande effekter. – att förslaget innehåller flera moment av dubbelregleringar, särskilt i avsnittet om konsumentinformation. S-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi står bakom regeringens övergripande ställningstagande kring förslaget på ny fiskeripolitik i EU. Dvs. att försiktighetsansatsen ska tillämpas, att ekosystemansatsen ska gälla och att fiskeripolitiken ska nå maximalt hållbart nyttjande senast 2015. Vi står också bakom de krav på förstärkningar av reformen som regeringen har när det gäller att säkerställa att fiske och vattenbruksverksamheten skapar långsiktigt hållbara miljömässiga förhållanden, att fiskeripolitiken måste följa de mål som finns i unionens miljölagstiftning samt att utkastförbudet bör utformas som ett generellt förbud med lista på undantag snarare än det partiella förbud som nu föreslås. Vi anser också att en ökad regionalisering är rätt väg att gå. Vi anser liksom regeringen att det är viktigt att fiskeflottornas kapacitet överensstämmer med fiskemöjligheterna men vi delar inte regeringens uppfattning att överförbara fiskenyttjanderättigheter är rätt lösning. Systemet idag innebär att när kvoterna har fördelats till alla medlemsländer är det upp till varje nation att bestämma hur dessa ska fördelas till respektive lands fiskare. Som exempel kan nämnas att Danmark har infört försäljningsbara kvoter i nästan alla segment medan Sverige fördelat fiskemöjligheterna till olika fiskelag/båtar beroende på vilken målart som avses. Det är bara inom det pelagiska fisket som Sverige bestämt att det ska finnas försäljningsbara individuella kvoter. Det är idag med andra ord upp till varje land att bestämma hur de fiskerätter som tilldelats landet av ministerrådet ska fördelas. Detta är logiskt menar vi eftersom fisket skiljer sig från land till land utifrån de förutsättningar som finns. I det förslag som nu föreligger bryts detta system. I den nya förordningen ska varje medlemsland bli tvunget att införa överlåtbara fiskenyttjanderättigheter inom alla segment. Vi menar att detta är inte bara är olyckligt utifrån att fördelningen och fiskemöjligheterna inom ett land kan gå i en riktning som inte gynnar utvecklingen i olika landsändar. Det innebär också att kvoterna kan komma att kunna säljas indirekt mellan länder, så som skett inom pelagiska sektorn. Vi är oroade för att delar av svenskt fiske kan komma att slås ut när de mest lukrativa delarna i svensk fiske köps upp av utländska intressen. Vi menar att detta riskerar att drabba arbetstillfällen i våra kustkommuner. Det kommer inte att finnas underlag för en infrastruktur för fisket eftersom volymer som hanteras inom landet blir för små. Vi anser därför att regeringen bestämt ska säga nej till tvånget att varje land ska införa överlåtbara fiskenyttjanderättigheter. Systemet med TFC måste vara frivilligt för medlemsländerna och ska beslutas nationellt, i Sverige innebär det genom riksdagsbeslut. Vi anser också att den nya förordningen bättre måste förhindra att konkurrensen snedvrids när förvaltningsåtgärder införs. Om ett land snabbare inför åtgärder ska detta land ha rätt att kompensera näringen. Som exempel kan nämnas när minskningen av ålfisket infördes så implementerade Sverige snabbare åtgärder än t.ex. Frankrike. Vi står bakom regeringens krav på avtalen med tredje land som regeringen lägger fram i förslaget till ståndpunkt. Men vi menar emellertid också att det måste vara en svensk ståndpunkt att EU ska stödja dessa länders utveckling inom fiskesektorn och att EU ska avstå från att nyttja fiskerätter fram till den dag då dessa länder har en fiskekontroll och förvaltning som motsvarar de krav som ställs inom EU. Vi anser det viktigt att vi fortsätter hjälpa de länder vi idag har avtal med att utveckla och stärka sin fiskeförvaltning genom både ekonomiskt stöd och kunskapsöverföring. Men det innebär inte att vi skall underhålla en för stor fiskeflotta inom EU med fiskerätter som undergräver dessa länders möjligheter till både arbetstillfällen och möjlighet att försörja befolkningen med ett bra livsmedel. Vi ställer oss också bakom kraven på att slopa stöden för modernisering och skrotning av fartyg som de nu är utformade. Vi kan dock acceptera stöd till skrotning om det säkerställs att bidraget leder till att fiskeflottan minskas reellt vad det gäller fiskemöjligheter. Vi motsätter oss den nuvarande EU-strategin för mer vattenbruk. Vi menar att den svenska ståndpunkten måste markera och problematisera omkring vattenbruket. Vissa storskaliga fiskodlingar har förödande miljökonsekvenser, inte minst på övergödningen. Det är oacceptabelt. Medan vattenbruk med stor miljöhänsyn såsom musselodlingar, med musslor som inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet, faktiskt kan minska övergödningen av havet. Vi anser också att regeringen bör framhålla att även företag som sysslar med fisketurism ska ses som en del av fiskenäringen. I Sverige har fisketuristföretagen utvecklats positivt och idag får fler människor sin sysselsättning i fisketurism än i producentledet och fisketuristföretagen omsätter mer i Sverige än fiskproducenterna. Fisketuristföretagen utnyttjar samma biologiska bestånd som övrigt fiske och bör därför beaktas i förvaltningen av bestånden, menar vi. MP- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi håller med regeringens ståndpunkt om att säkerställa att fiske och vattenbruksverksamheterna skapar långsiktigt hållbara miljömässiga förhållanden vilket är en förutsättning för ekonomiska och sociala villkor, och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen. Men den reformerade fiskeripolitiken måste klart och tydligt sätta ekologisk hållbarhet, baserat på försiktighetsprincipen och hänsyn till ekosystemet som ett grundläggande villkor för ekonomisk och social hållbarhet. Miljö- och hållbarhetsmålet (där bevarande av bestånden ingår) måste vara överordnat alla andra målsättningar i fiskeripolitiken. Vi tror vidare att föreslagna politik inte leder till stopp för överfiske. Likaså ser vi att subventionerna kommer att fortsätta. Mot bakgrund av detta, anser MP och V att kommissionens förslag till reformerad fiskeripolitik bör stärkas i följande avseenden: - Europeiska Unionen måste bli tydligare och mer ambitiös när det gäller att sätta mål för att fiskbestånden ska återhämta sig och bibehållas på säkra nivåer och undvika beståndskollaps. Fiskebestånden måste bevaras på nivåer som ligger tillräckligt högt över de nivåer som krävs för att producera maximal hållbar avkastning så att de kan uppfylla sina roller i marina ekosystem som rovdjur eller bytesdjur och så att fisket kan bli lönsamt utan fortsatta subventioner. För att uppnå detta måste långsiktiga återhämtnings- eller förvaltningsplaner antas för alla reglerade arter till 2015. Det måste också bli tydligare hur EU:s målsättningar ska implementeras. Sanktioner mot de som bryter mot politiken måste också förtydligas. - Medlemsstaterna själva ska bestämma vilka metoder som minskar kapaciteten i flottan mest effektivt. - Medlemsstaterna ska ha rätt att införa nationella fiskestopp och stopp för skadliga fångstmetoder för arter/bestånd som man anser behöva ett särskilt skydd. - Fiske för humankonsumtion ska alltid ges företräde framför fiske till foder. - Man ska kunna begära att fiskarena kan visa att deras verksamhet inte skadar havsmiljön och att de på ett avgörande vis bidrar till kustsamhällena. Medlemsstaterna ska använda sådana kriterier vid tilldelning av fiskerättigheter. - I linje med överenskommelsen i Nagoya om att alla skadliga subventioner ska avskaffas borde Sverige driva just detta även inom ramen för fiskepolitiken. Endast målinriktade stöd med tydliga miljövinster ska finnas kvar. Stöd för skrotning av fartyg bör inte heller ges förbehållslöst utan utformade som ett tidsbegränsat engångstillfälle. Ekonomiska styrmedel bör användas för att minska bränsleförbrukning, företrädesvis skatter och avgifter eller åtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter. - Vi motsätter oss kommissionens strategi för mer vattenbruk. I synnerhet fiskodlingar kan få förödande miljökonsekvenser, inte minst på övergödningen. Ur ett globalt livsmedelsförsörjningsperspektiv är det också mycket riskabelt att kraftigt utöka vattenbruket när det kräver stora foderinsatser. Endast vattenbruk med ett tydligt mervärde för miljön borde prioriteras, exempelvis musselodlingar. - Vi välkomnar förbudet mot utkast, men det måste gälla alla arter och inte bara de kommersiella. Ökat fokus ska läggas på att utveckla mer precisa fiskeredskap och metoder som minimerar upptaget av andra arter än de man fiskar på. - Kommissionens förslag till förändrade fiskeripartnerskapsavtal med länder utanför EU är ett steg framåt. Men fortfarande återstår mycket att göra. Huvudfokus borde vara att hjälpa utvecklingsländerna att utveckla ett hållbart fiske med lokal förädling, inte att europeiska fiskeflottor ska ges nya områden att fiska i. Det är djupt beklagligt att EU-kommissionen inte ställer som krav att socio- ekonomiska analyser ska göras inför alla fiskepartnerskapsavtal. EU:s finansiering till fiskeresurser i tredje land måste upphöra snarast möjligt. - Det är inte helt klart vad förslaget om regionalisering kommer att leda till. Vi vill ha tydligare skrivningar som ökar medlemsländernas samt regionernas inflytande förutsatt att man lever upp till fastslagna mål för bestånd och hållbarhet. - Miljödimensionen i RACarna behöver stärkas. - Den offentliga finansieringen till marknadsordning bör minska - Strävan efter att minska den administrativa bördan måste kombineras med förstärkt miljöhänsyn och förbättrad datakvalitet - Förslaget inte går tillräckligt långt vad gäller konsumentinformation. Kraven på tydligare och noggrannare ursprung, art, bestånd, fångst- och odlingsmetod, fångstdag och fiskebåt bör skärpas så att spårbarhet kan garanteras. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.
§ 3	EU-förslag om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension (MJU7) Utskottet fortsatte granskningen av KOM (2011) 424. Ärendet bordlades.
§ 4	Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av konstitutionsutskottets granskning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Ärendet bordlades.
§ 5	Mottagande av motion Utskottet beslutade att från näringsutskottet ta emot motion 2011/12:N250 av Jan R Andersson (M). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Uppvaktning, arbetsplan m.m Anmäldes att - överläggning med Miljödepartementet om Färdplan för ett resurseffektivt Europa och EUs position i valfångst-kommissionen äger rum torsdagen den 17 november 2011 kl. 08.00, - Swedish aerospace industries informerar utskottet om den s k Rymdagendan tisdagen den 22 november 2011 kl. 11.00, - tidigare aviserad proposition Ändring i lagen om tävling med hästdjur nu remitterats till utskottet och kommer att behandlas innan juluppehållet.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdag 10 november 2011 kl. 08.00.
Vid protokollet Eva Forsman Justeras den 10 november 2011 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2011/12:5

§§ 1-3

§§ 4- 7

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf

Lars Hjälmered (M)

Johan Löfstrand (S)

Rune Wikström (M)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Johan Hultberg (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Roger Tiefensee (C) tjl t o m 111204

Pyry Niemi (S)

Åsa Coenraads (M)

Helena Leander (MP)

Irene Oskarsson (KD)

Josef Fransson (SD)

Jens Holm (V)

SUPPLEANTER

Christer Akej (M)

Christina Karlsson (S)

Linda Arvidsson Wemmert (M) tjl.

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Staffan Danielsson (C)

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Otto von Arnold (KD)

Mikael Jansson (SD)

Christina Höj Larsen (V)

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Thoralf Alfsson (SD)

Vakant

Jacob Johnson (V)

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Rickard Nordin (C)

Åsa Romson (MP)

Inger Fredriksson (C) t o m 111204

Thomas Avenborg (M) t o m 111223

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Protokoll utskottssammanträde 2011/12:5

Utskottens och EU-nämndens protokoll