Protokoll utskottssammanträde 2011/12:2 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2011/12:2)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:2
DATUM	2011–10–06
TID	11.00 – 12.25
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Nya suppleanter Ordförande hälsade suppleanterna Olle Thorell (S) och Inger Fredriksson (C) välkomna till miljö- och jordbruksutskottet.
§ 2	Miljöråd 10 oktober 2011 Utskottet beslutade enligt RO 10:4 att överlägga med miljöminister Lena Ek om följande punkter på rådsdagordningen: Dagordningspunkt 4 Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning 2011-09-29: Regeringens mål är fortsatt ett övergripande rättsligt bindande ramverk som håller tvågradersmålet inom räckhåll. EU och Sverige ska fortsatt vara ledande i detta arbete. Regeringen vill se ett starkt EU-mandat inför Durban som tydligt signalerar vikten av att gå framåt i förhandlingarna. Regeringen ser behov av att EU i rådsslutsatserna tydliggör att andra parter också måste bidra för att en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet ska vara verkningsfull. Regeringen verkar därför för att EU tydligt signalerar att vi ställer krav på ett klart förhandlingsmandat för en process som ska leda till ett övergripande rättsligt bindande ramverk inklusive ett slutdatum för när ett sådant ska träda ikraft och en tydlig definition av vilka element som bör ingå. Regeringen anser att överskottet av utsläppsrättsenheter, s.k. AAU:s från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod kan vara ett problem för miljöeffektiviteten och att det bör hanteras så att sannolikheten att nå de långsiktiga målen inte minskar. Samtidigt anser Sverige att det är viktigt att incitament finns kvar för att länder ska vilja gå längre än sina mål. Regeringen vill se att EU befäster sin ledande roll i klimatarbetet och anser att EU i rådsslutsatserna därför också tydligt bör välkomna kommissionens meddelande från mars 2011 om en långsiktig strategi för ett konkurrenskraftigt koldioxidsnålt EU år 2050. - rådspromemoria 2011-09-29: Regeringens mål är fortsatt ett övergripande rättsligt bindande ramverk som håller tvågradersmålet inom räckhåll. Avgörande för att nå tvågradersmålet är att ambitionen i hittills gjorda utsläppsåtagandena skärps och att världen långsiktigt styr in på en koldioxidsnål utveckling. EU och Sverige ska fortsatt vara ledande i detta arbete. Sverige vill se ett starkt EU-mandat inför Durban som tydligt signalerar vikten av att gå framåt i förhandlingarna i frågan om globala utsläppsminskningar, vikten av att utsläppen ska kunna följas upp och vikten av en breddning av insatserna till alla stora utsläppare utanför EU. Sverige anser att det är viktigt att EU i rådsslutsatserna pekar på vikten av de framsteg som gjorts under året för att implementera Cancúnöverenskommelsen. Samtidigt är det centralt att betona att många svåra frågor återstår att lösa i Durban och under kommande år. Inte minst är de åtaganden och åtgärder för utsläppsminskningar som parterna hittills åtagit sig långt ifrån tillräckliga för att nå det mål om att den globala temperaturökningen inte ska överstiga 2 grader som antogs vid COP16 i Cancún i december 2010. EU behöver därför fortsatt verka för fördjupade och formaliserade åtaganden från alla större ekonomier. EU behöver därtill verka för att framsteg görs rörande mål för de globala utsläppen till 2050 och peakår, för att nya marknadsbaserade mekanismer kan etableras samt för att beslut som beskriver hur åtaganden kan följas upp (mätas, rapporteras och verifieras) tas. När det gäller EU:s inställning till en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet (KPCP2) så anser Sverige att EU även fortsatt ska betona fördelarna med en bred överenskommelse som omfattar alla utsläppare. Samtidigt bör EU ytterligare klargöra sin öppenhet för att gå in i en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet under förutsättning att vi kan se att parallella framsteg kan nås under konventionsspåret (LCA). Regeringen ser behov av att EU i rådsslutsatserna tydliggör att andra parter också måste bidra för att en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet ska vara verkningsfull. Regeringen verkar därför för att EU tydligt signalerar att vi ställer krav på ett klart förhandlingsmandat för en process som ska leda till ett övergripande rättsligt bindande ramverk inklusive ett slutdatum för när ett sådant ska träda ikraft och en tydlig definition av vilka element som bör ingå. Sverige anser att överskottet av utsläppsrättsenheter, s.k. AAU:s från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod kan vara ett problem för miljöeffektiviteten och att det bör hanteras så att sannolikheten att nå de långsiktiga målen inte minskar. Samtidigt anser Sverige att det är viktigt att incitament finns kvar för att länder ska vilja gå längre än sina mål. Att ändra i gällande regelverk kring AAU:s kan också skapa osäkerhet om framtida värde på liknande enheter. Sverige verkar utifrån detta aktivt för att EU, tillsammans med andra parter, ska hantera AAU-överskottet från den första åtagandeperioden, på sätt som säkerställer miljöintegriteten och klimatmålen, samtidigt som incitament för länder att gå längre än sina åtaganden finns kvar. Regeringen vill se att EU befäster sin ledande roll i klimatarbetet och anser att EU i rådsslutsatserna därför också tydligt bör välkomna kommissionens meddelande från mars 2011 om en långsiktig strategi för ett konkurrenskraftigt koldioxidsnålt EU år 2050 samt att meddelandet bör ses som en god utgångspunkt för vidare arbete. Klimatförhandlingsprocessen befinner sig i ett fortsatt svårt läge. Den ekonomiska kris som drabbat framförallt EU och USA bidrar ytterligare till minskat handlingsutrymme såväl inom EU som i de internationella förhandlingarna. SE inser därför att möjligheterna att nå stora framgångar i Durban är begränsade. Sverige har som ambition att EU ska verka för att ta tydliga steg för att implementera Cancúnöverenskommelsen samtidigt som ytterligare framsteg kan nås rörande bl.a. rättslig form/KPCP2 och fördjupade utsläppsminskande åtaganden. S- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Om EU menar allvar med att begränsa temperaturhöjningen jämfört med förindustriella nivåer till två grader - vilket redan kan vara för högt för utsatta områden - så är utsläppsminskningar på 20 % till 2020 helt otillräckliga. Det är viktigt att EU åtminstone tar på sig utsläppsminskningar på minst 30 % oavsett hur andra länder agerar Sveriges ståndpunkt gällande överskottet av utsläppsrätter, sk AAU:s från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod ska vara att varje tillåten överföring kommer att skada klimatet. Eftersom ett EU-mål i Kyotoprotokollets om andra åtagandeperiod (CP2) som inkluderar AAU från CP1 kommer i praktiken att innebära att målet inte är ambitiös. Varenda ton tilldelade utsläppsenheter som överförs kommer att försvaga det nya målet med ett ton. Därutöver kommer en eventuell möjlighet att föra över AAU:er att få en negativ effekt på framtida koldioxidutsläppmarknader eftersom det kommer att underminera CDM och andra mekanismer. Detta skulle begränsa möjliga intäkter från auktioner som skulle kunna användas till stöd till utsläppsbegränsningar och klimatfinansiering i utvecklingsländer. Vi anser att Sverige ska förorda en noll-carry-over-lösning, som innebär att länderna inte får föra över överskott till nästa period. Vi menar att Sverige för att stärka sin position inom EU också klart ska deklarera att Sverige som land kommer att annullera det svenska överskottet av AAU:er från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Vi menar också att Sverige ska driva att Europa tar ett nytt initiativ i förhandlingarna som inte handlar om att dela bördorna av omställningen utan att dela möjligheterna och fördelarna. Kapplöpningen för att bygga ett nytt samhälle kan börja nu. De länder som ligger långt framme får också bättre konkurrensförutsättningar och snabbare teknikutveckling. EU bör ta initiativ till en internationell klimatinvesteringsgemenskap med länder som ser fördelarna med att ligga i framkant i utvecklingen och som delar oron för de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. En sådan gemenskap skulle kunna få fart på investeringar och omställning genom att inom sig skapa ett gemensamt pris på utsläpp av koldioxid. Men den skulle också kunna bryta den låsning som nu finns i förhandlingsläget. Såväl Bali Action Plan, Klimatkonventionen, Kyotoprotokoll som Cancun Agreement påvisar att nya pengar måste fram för att utvecklingsländerna ska kunna möta klimatomställningen. Vi anser att Sverige ska vara pådrivande för att skapa nya internationella finansieringskällor som både ger klimatnytta och intäkter. Sverige måste tillsammans med EU kliva fram och ta sitt ansvar för de fortsatta förhandlingarna genom att öppna för att vara villiga att ta ansvar för nya initiativ istället för att passivt vänta på andra länder. Det är vägen framåt för att nå ett rättsligt bindande ramverk som håller tvågradersmålet inom räckhåll samt en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet. MP-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Miljöpartiet vill se en tydligare svensk ståndpunkt på följande områden: En andra åtagandeperiod Den struktur som mödosamt byggts upp under Kyotoprotokollet får inte raseras. Att överge Kyotoprotokollet till förmån för andra lösningar skulle allvarligt skada utvecklingsländernas förtroende för de internationella klimatförhandlingarna. Sverige bör därför tydligt driva på för att EU deklarerar att man är beredd att skriva under på en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet, utan att villkora detta med andra länders påskrift. EU:s åtagande om utsläppsminskningar Om EU menar allvar med att begränsa temperaturökningen jämfört med förindustriella nivåer till två grader – vilket redan det kan vara för högt för utsatta områden – så är utsläppsminskningar på 20 % till 2020 helt otillräckliga. Miljöpartiet anser att EU för egen del bör anta ett mål om minus 40 % – och därtill bidra till klimatinvesteringar i utvecklingsländer – men i det här sammanhanget är det viktigt att EU åtminstone tar på sig minst minus 30 % oavsett hur andra länder agerar. Hanteringen av AAU:s Sverige bör tydligt deklarera att vårt överskott av AAU:s ska annulleras och uppmuntra andra länder med överskott att göra detsamma. Finansiering av klimatinsatser Rika länder med stora historiska utsläpp har ett moraliskt ansvar att bidra med finansiering till klimatinsatser i utvecklingsländer. Det är också en viktig förtroendeskapande åtgärd inför förhandlingarna. Sverige bör därför tydligt driva att EU ska bidra med tillräcklig finansiering – utöver befintligt bistånd som är nödvändigt för fattigdomsbekämpning. Nya finansieringskällor som dessutom har positiva klimateffekter – såsom globala skatter på flygbränsle och fartygsbränsle – bör ges EU:s helhjärtade stöd. Konsumtionsbaserad utsläppsstatistik I nuläget finns det många låsningar mellan de rika Annex 1-länderna och snabbt industrialiserande länder som Kina om vem som borde ta ansvar för vilka utsläpp i de globala klimatförhandlingarna. Exempelvis visar beräkningar att vissa rika länder skulle öka sina utsläpp med mer än 30 % om handeln mellan länder räknades med, det vill säga att importen räknas med och exporten räknas bort. För andra länder, som Kina, ser vi en motsatt bild där deras utsläpp skulle minska med mellan 25 till 30 % om utsläppsstatistiken baserades på länders konsumtion och inte produktion. En mer rättvisande statistik över utsläppen, där det blir synligt vilka utsläpp varje lands konsumtion ger upphov till, skulle kunna bidra till att minska dessa låsningar. Sverige bör driva på för att nuvarande statistik över ländernas utsläpp av växthusgaser kompletteras med statistik över utsläpp från ländernas export och import, samt internationell sjöfart och flygtrafik. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Dagordningspunkt 6: Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning 2011-09-29: Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer ett antagande av rådsslutsatser. Rådsslutsatserna betonar att ett konkret resultat från Rio +20 bör inkludera en färdplan för grön ekonomi med specifika mål och åtgärder. Detta är i linje med regeringens förväntningar på att Rio +20 ska leverera konkreta mål som stärker övergången till en grön ekonomi. Regeringen anser att vikten av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, marknadsekonomi, hållbar produktion och konsumtion, institutionella reformer samt synergier mellan miljökonventioner ska återspeglas i rådsslutsatserna. Likaså tycker regeringen att det är viktigt att EU är en konstruktiv och lyhörd aktör i förberedelserna inför Rio +20 liksom att olika aktörer och intressegrupper har en viktig roll i förberedelserna inför konferensen, vilket återspeglas i rådsslutsatserna. Regeringen har fått gehör för att lyfta fram hållbar produktion och konsumtion. Regeringen anser att det finns ett stort behov av att stärka det institutionella ramverket för hållbar utveckling, inklusive den internationella miljöförvaltningen. - rådspromemoria 2011-09-29: Svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att miljörådet antar rådsslutsatser på basis av kommissionens meddelande. Rådsslutsatserna reflekterar regeringens prioriteringar. Regeringen anser att det är viktigt att rådsslutsatserna slår an en hög ambitionsnivå. Rådsslutsatserna betonar att ett konkret resultat från Rio +20 bör inkludera en färdplan för grön ekonomi med specifika mål och åtgärder. Detta är i linje med regeringens förväntningar på att Rio +20 ska leverera konkreta mål som stärker omställningen till en grön ekonomi. Regeringen anser att det är viktigt att EU är en konstruktiv och lyhörd aktör i förberedelserna inför Rio +20 liksom att olika aktörer och intressegrupper har en viktig roll i förberedelserna inför och i uppföljningen av konferensen, vilket återspeglas i rådsslutsatserna. Regeringen har betonat kopplingen mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga) vilken nu återspeglas i rådsslutsatserna. Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är centrala för en hållbar utveckling. Regeringen har fått gehör för att detta ska lyftas fram i rådsslutsatserna. Regeringen anser att vatten, energi och jordbruk inklusive livsmedel är centrala områden att behandla vid en övergång till en grön ekonomi, vilket också lyfts fram i rådsslutsatserna. Regeringen har fått gehör för att lyfta fram hållbar produktion och konsumtion. Regeringen är positiv till att rådsslutsatserna betonar att den privata sektorn har en nyckelroll i övergången till en grön ekonomi genom bl.a. företagens samhällsansvar. Regeringen anser att det finns ett stort behov av att stärka det institutionella ramverket för hållbar utveckling, inklusive den internationella miljöförvaltningen. Regeringen är positiv till att rådsslutsatserna förordar vikten av en bättre integrering av miljöfrågor i FN:s arbete, ett stärkt UNEP samt mer effektivt genomförande av de internationella miljöavtalen. S-, MP-, och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Den svenska ståndpunkten bör kompletteras med ett tydligt starkt engagemang i FN-processen inför världstoppmötet i Rio. Sverige har en lång tradition att vara pådrivande för ökat globalt samarbete i miljöfrågor och i FN:s reformering. Det var Olof Palme som öppnade FN:s första klimatkonferens 1972. Sverige och Stockholm stod värd för denna konferens. Sverige måste ta tydlig ställning och vara pådrivande för att stärka det globala samarbetet och att FN:s miljöprogram UNEP stärks och utvecklas till ett centralt miljöorgan inom FN. Sverige behöver tydligare visa vilka konkreta framsteg som bör och kan göras som stärker global hållbar utveckling. Det krävs tydliga samarbeten om verklig hållbar utveckling; ekonomiskt, socialt och ekologiskt som också innefattar demokratiutveckling och mänskliga rättigheter. Vi välkomnar att kommissionen lägger fokus på grön ekonomi men saknar en tydlig definition och konkreta åtgärder Sverige borde vara en viktig röst inom EU och internationellt för att fästa uppmärksamhet på den rådande ojämlika maktsituationen i världen som exempelvis gör att fattiga länder tvingas till privatiseringar av vatten för att få lån via världsbanken. Vatten är en mänsklig rättighet. Sverige borde också vara en viktig röst inom EU och internationellt vad det gäller den problematik som råder gällande markanvändning och dess allt ökande betydelse. Här råder i många fall osäkra ägarförhållande och därtill ska läggas en ökande köttkonsumtion i den rikare delen av världen samt uttag av biobränsle vilka ger ett förändrat tryck på markanvändningen. Sverige borde inom EU driva på för att EU också tydligare ska framhålla de nödvändiga åtgärder som behöver vidtas också inom EU, inte minst inom jordbruk, fiske och livsmedel för att bidra till att ställa om till en för världen mer hållbar utveckling. Sverige borde i mycket större omfattning betona folkrörelserna och det civila samhällets helt avgörande roll i arbetet för en hållbar utveckling Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Miljöminister Lena Ek med medarbetare lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen, information inför Miljörådet den 10 oktober 2011. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Avslutat ungerskt och nytt polskt ordförandeskap Miljöminister Lena Ek informerade om det avslutade ungerska och det nya polska ordförandeskapet i EU.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2011/12:1.
§ 5	EU-förslag om ekonomisk förvaltning för vissa medlemsstater Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2011) 481. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	EU-förslag om ändring av rådets förordning om europeiska fiskerifonden Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2011) 484. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	EU-förslag om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2011) 530 Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Inkomna skrivelser Inkommna skrivelser enlig bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna
§ 10	Inkomna EU-dokument m.m. Inkomna EU-dokument enligt bilaga 3 anmäldes. Utskottet beslutade enligt 10 kap. 4 § RO att begära överläggning med regeringen Miljödepartementet om KOM (2011) 571 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Färdplan för ett resurseffektivt Europa samt med Landsbygdsdepartementet om KOM(2011) 586 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga för unionsfartyg när det gäller vissa fiskebestånd och grupper av fiskebestånd som inte omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser. Övriga inkomna EU-dokument m.m. lades till handlingarna. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 11	Uppvaktningar m.m. Utskottet beslutade att ta emot uppvaktning den 13 oktober 2011 kl. 09.00 av Klimatsamverkan Skåne, samt den 10 nov 2011 kl. 09.00 av LRFs ordförande .
§ 12	Konferens Utskottet beslutade att Irene Oskarsson (KD) representerar utskottet vid Interparlamentariska unionens (IPU) möte i Durban, Sydafrika, den 5 december 2011.
§ 13	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 13 oktober 2011 kl. 09.00.
Vid protokollet Justeras den 13 oktober 2011 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2011/12:2

§§ 1-2

§§ 3-13

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf

Lars Hjälmered (M)

Johan Löfstrand (S)

Rune Wikström (M)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Johan Hultberg (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Per Åsling (C)

Pyry Niemi (S)

Åsa Coenraads (M)

Helena Leander (MP)

Irene Oskarsson (KD)

Josef Fransson (SD)

Jens Holm (V)

SUPPLEANTER

Christer Akej (M)

Christina Karlsson (S)

Linda Arvidsson Wemmert (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Roger Tiefensee (C) tjl t o m 111204

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Otto von Arnold (KD)

Mikael Jansson (SD)

Christina Höj Larsen (V)

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Thoralf Alfsson (SD)

Vakant

Jacob Johnson (V)

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Staffan Danielsson (C)

Åsa Romson (MP)

Inger Fredriksson (C) t o m 111204

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		2011-10-06	Bilaga 3 till protokoll 2011/12:2
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 20 - 30 september 2011
Beteckning	Rubrik
KOM- och SEK-dokument
KOM(2011) 525	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött
KOM(2011) 571	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Färdplan för ett resurseffektivt Europa
KOM(2011) 578	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförande av vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 812/2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98
KOM(2011) 581	Rapport från kommissionen Om förordningens tillämpning, effekter och lämplighet för vissa fluorerade växthusgaser (förordning (EG) nr 842/2006)
KOM(2011) 586	Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2012 av fiskemöjligheter tillgängliga för unionsfartyg när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som inte omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser
KOM(2011) 591	Förslag till rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar avseende förslag till ändringar av bilagorna I och II till konventionen om skydd av flyttande vilda djur vid partskonferensens tionde möte
K-dokument
K(2011) 6426	Kommissionens genomförandebeslut av den 20.9.2011 om import till unionen av sperma från tamdjur av nötkreatur
K(2011) 6442	Kommissionens genomförandebeslut av den 20.9.2011 om fastställande för räkenskapsåret 2012 av schablonbelopp för finansiering av materiella transaktioner i samband med offentlig lagring av jordbruksprodukter
K(2011) 6443	Kommissionens genomförandebeslut av den 16.9.2011 om upphävande av beslut 2011/508/EU om vissa skyddsåtgärder mot klassisk svinpest i Litauen
Beteckning	Rubrik
K(2011) 6502	Kommissionens genomförandebeslut av den 21.9.2011 om fastställande av ett frågeformulär för rapportering om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar
K(2011) 6504	Kommissionens genomförandebeslut av den 21.9.2011 om fastställande av ett frågeformulär för rapportering om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall
K(2011) 6883	Kommissionens genomförandebeslut av den 21.9.2011 om månatliga utbetalningar från EGFJ för utgifter som verkställts av utbetalningsställen i medlemsstaterna i augusti 2011
Fakta-PM
2011/12:2	Elektronisk identifiering av nötkreatur
Rapporter
Konkurrenskraftsrådet 29 sept 2011	Rapport från Konkurrenskraftsrådet (inre marknad och industri) 29 september 2011
Jordbruks- och fiskerådet 20 sept 2011	Rapport från möte i Jordbruksrådet den 20 september 2011

Protokoll utskottssammanträde 2011/12:2

Utskottens och EU-nämndens protokoll