Protokoll utskottssammanträde 2011/12:22

Utskottens protokollUtrikesutskottets protokoll 2011/12:22

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

RIKSDAGEN

UTRIKESUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:22
DATUM	2012–02–28
TID	10:15–11:10 11:15–12:50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Ekologisk hållbarhet och miljövänlig tillväxt (RIO +20) Biståndsminister Gunilla Carlsson, ambassadör Torgny Holmgren och departementsrådet Björn Andersson från Utrikesdepartementet samt departementsrådet Helen Ågren och departementssekreterare Johanna Gesteby-Tsokas från Miljödepartementet informerade utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet om ekologisk hållbarhet och miljövänlig tillväxt inför RIO +20. Ledamöternas frågor besvarades. Sammanträdet ajournerades kl. 11.10 och återupptogs kl. 11.15.
§ 2	EU:s utvecklingspolitik Utskottet överlade enligt RO 10:4 med statsrådet Gunilla Carlsson om EU:s utvecklingspolitik utifrån följande referensdokument: KOM(2011) 637 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: En agenda för förändring KOM(2011) 638 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Det framtida upplägget för budgetstödet från EU till tredjeländer SEC(2011) 1627 EU 2011 Report on Policy Coherence for Development Vidare från utrikesdepartementet deltog ambassadör Torgny Holmgren, politiskt sakkunnige Anna Lidbom, kansliråd Marina Berg och kansliråd Anna Holmryd. Underlag för överläggningen utgjordes av ett antal promemorior och faktapromemorior från utrikesdepartementet samt av de tre referensdokumenten KOM(2011) 637, KOM (2011) 638 och SEC(2011) 1627. Utskottet avser att återkomma till dokumenten vid en överläggning den 27 mars 2012 och inför biståndsministrarnas möte inom ramen för EU:s ministerråd som äger rum den 14 maj 2012. (i) Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: En agenda för förändring Preliminär svensk ståndpunkt Regeringen är generellt positiv till förslaget i meddelandet. Ökad differentiering av samarbetsländer förväntas leda till ökade resurser till länder där EU kan spela en särskilt viktig roll med tydligt fokus på de fattigaste länderna, bl.a. Afrika söder om Sahara, konfliktländer och Europas grannskapsländer. För ett mer effektivt resursanvändande är en ökning av andelen av EU:s bistånd i form av s.k. innovativ finansiering ett välkommet initiativ när det gäller att finna innovativa arbetsformer och partnerskap mellan offentliga och privata aktörer, kombinationer av gåvor och lån (s.k. blandfinansiering), samt lånegarantier. Kommissionens tänkande för ökad resultatorientering och transparens liksom ökad uppmärksamhet riktad mot tillväxt och den privata sektorns roll för utveckling ligger väl i linje med regeringens initiativ inom samma områden. De synpunkter UD lämnade på grönboken har i stor utsträckning omhändertagits av kommissionen. Policydokumentet är koncist och handlingsinriktat. Det behöver dock utvecklas med ytterligare förklaringar och tydliggöranden kring förslagen bl.a. vad gäller EU-gemensamprogrammering, hur landdifferentieringen ska genomföras och kring samstämmighetspolitiken. Mer information krävs om bakgrunden till förslaget om sektorfokusering och vilken koordinering som skett med andra stora givare och utvecklingsbanker t.ex. om finansiering av infrastruktur och vägar. Vad gäller differentiering och utformning av stöd till samarbetsländer i grannskapet bör ökad vikt läggas vid samarbetslandets egna prioriteringar och reformframsteg, liksom vid objektiva kriterier såsom ambitioner när det gäller EU-närmande och framsteg beträffande demokrati, mänskliga rättigheter, styrelseskick och rättsstatsprinciper. Vad gäller EU-gemensamprogrammering och inom ramen för arbetet med ökad biståndseffektivitet vill regeringen se ett ambitiöst slutresultat i linje med tankarna i förslaget. Innebörden av gemensamprogrammering behöver dock konkretiseras och regeringen förordar en stegvis process som medger utveckling av metoden baserat på gemensamma erfarenheter. Regeringen betonar att arbetet måste genomföras på ett flexibelt sätt, med ägarskap på landnivå, med utgångspunkt från rådande situation på landnivå och med beaktande av medlemsstaternas ingångsvärden. Partnerländernas egna strategier och planeringsprocesser bör utgöra utgångspunkt. Det faktiska arbetet med gemensamprogrammering bör framför allt ske på landnivå och bör vara öppet för deltagande för biståndsgivare utanför EU. Vikten av samstämmighet mellan politikområden i syfte att bättre bidra till utveckling (Policy Coherence for Development) bör stärkas ytterligare t.ex. genom att hänvisa till EU:s fördragsbundna skyldighet att ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet i unionens politik. Ordföranden konstaterade att det finns stöd för regeringens redovisade ståndpunkter. Utskottet anser dessutom att frågor som rör jämställdhet och samstämmighet måste prioriteras i arbetet. MP-ledamoten ville till protokollet anmäla en avvikande mening med följande lydelse: Miljöpartiet anmäler avvikande mening gällande kommissionens ambition till långtgående harmonisering av EU-biståndet och det nationella biståndet. Vi vill också ha tydligare skrivningar, än vad som framgår av meddelandetexten, när det gäller att prioritera jämställdhetsarbetet liksom kampen mot kapitalflykt. SD-ledamoten ville till protokollet anmäla en avvikande mening med följande lydelse: Sverigedemokraterna kan inte fullt ut instämma i regeringens positiva inställning till stärkt harmonisering och samordning i syfte att öka budgetstödets effektivitet. Vi kan se att det i vissa fall kan finnas fördelar med en samordning för att bistånd från olika medlemsstater och EU ska effektiviseras. Vi vill dock understryka att en samordning inte får inskränka på varje lands rätt att driva sin egen utrikes- och utvecklingspolitik. Till exempel uppmanas medlemsstaterna att anta gemensamma fleråriga programplaneringsdokument och att använda sig av biståndsformer som underlättar gemensamma åtgärder som t ex budgetstöd under ett enda EU-avtal. Dessa dokument ska vara styrande när EU och medlemsstater utvecklar bilaterala genomförandeplaner. Det talas också om att EU och medlemsstaterna ska tala med en röst. Vi tycker detta tyder på en ökad maktförskjutning till EU-kommissionen att författa hur varje land ska bedriva sin egen utvecklingspolitik. Vi kan inte ställa oss bakom en samordning mellan medlemsstaterna som innebär en maktförskjutning till EU och en urholkning av medlemsstaternas egna utrikespolitiska intressen. Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att Sverige genom utvecklingspolitiken kan bidra med sin särskilda kompetens inom vissa områden och att medlemsstaterna i största möjliga mån ska få använda sig av de biståndsformer som de själva finner lämpligt utifrån OECD:s riktlinjer. V-ledamoten ville till protokollet anmäla en avvikande mening med följande lydelse: Vänsterpartiet anser att det finns flera positiva delar i kommissionens meddelande, inte minst välkomnar vi de tydliga skrivningarna om arbetstagares rättigheter. Men vi ser också att meddelandet på flera punkter brister. Vi saknar ett tydligt och genomgående jämställdhetsperspektiv. Nu lyfts kvinnors rättigheter upp som en av åtta underpunkter i stycket om mänskliga rättigheter och i övrigt saknas ett jämställdhetsperspektiv. Om mäns och kvinnors skilda villkor inte synliggörs i biståndets alla delar är risken överhängande att utvecklingspolitiken kommer att formas med utgångspunkt i mäns erfarenheter och villkor. Vi anser vidare att skrivningarna om samstämmighet är ytterst bristfälliga och berör egentligen bara sambanden mellan säkerhet och fattigdom. En effektiv biståndspolitik förutsätter att utvecklingspolitikens mål även får styra utformningen av politiken för handel, fiske, jordbruk, migration etc. På dessa punkter är det vår förhoppning att regeringen kommer agera för att bättre skrivningar, men det finns andra brister där vi tyvärr inte är lika övertygade om regeringens vilja att agera. Det gäller avsaknaden av skrivningar om bundet bistånd, kapitalflykt och avräkningar. När kommissionen tydligt lyfter fram den privata sektorns roll är det viktigt att också vara tydlig i frågan om bundet bistånd. Den ökade fokusen på den privata sektorn riskerar att öppna upp för mer av ineffektivt bundet bistånd i ett läge där flera av EU:s medlemsstater redan har stora problem med bundet bistånd. Vi saknar också skrivningar om kapitalflykt, som idag utgör ett av de kanske största hindren för utveckling. Här har flera steg tagits i olika fora för att möta detta stora problem, tyvärr har intresset från EU såväl som från den borgerliga regeringen varit begränsat. Sist vill vi lyfta frågan om avräkningar. Ett av de största problemen med EU:s biståndspolitik är att stora delar av biståndet aldrig lämnar unionen och kommer världens fattiga till del. Istället används det till att finansiera flyktingmottagande, utländska studenter vid europeiska universitet etc. Sverige är tyvärr inget undantag på detta område. En effektiv utvecklingspolitik som ger resultat förutsätter att en större andel av biståndsbudgeten kommer världens fattiga till del. (ii) Det framtida upplägget för budgetstödet från EU till tredjeländer Preliminär svensk ståndpunkt Regeringen stödjer i huvudsak kommissionens nya policy för budgetstöd såsom uttryckt i meddelandet. Många av Sveriges förslag finns reflekterade. Från regeringens sida välkomnas särskilt att generellt budgetstöd knyts till respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättstatsprinciper. En klar majoritet av medlemsstaterna delar denna syn. En central fråga för kommande diskussioner förväntas bli huruvida samma typ av villkor bör ställas vid sektorbudgetstöd som vid generellt budgetstöd. Kommissionen vill göra en åtskillnad mellan dessa stödformer. Kommissionen menar att sektorbudgetstöd ofta är ett effektivt instrument för fattigdomsbekämpning och detta måste ställas mot frågan om politisk konditionalitet. Sektorbudgetstöd innebär ett nära samarbete med staten i samarbetslandet och skillnaden mellan sektorbudgetstöd och generellt budgetstöd är i realiteten liten. Regeringen anser därför att även sektorbudgetstöd måste kopplas till situationen vad gäller respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. Medlemsstaterna är delade i denna fråga. Regeringen välkomnar att meddelandet innehåller ett starkare fokus på anti-korruption, transparens och ansvarsutkrävande i relation till budgetstöd. Regeringen vill särskilt understryka vikten av regelbunden uppföljning och utvärdering av budgetstödet. Regeringen är också angelägen om att EU kommer överens om en samordnad ansats till generellt budgetstöd, inklusive en gemensam syn på förutsättningar för denna stödform. Ett samstämmigt agerande är särskilt angeläget i situationer när förutsättningarna för budgetstöd försämras i ett land. Kommissionens förslag till en samordnad ansats behöver dock preciseras och konkretiseras ytterligare. Sverige beklagar att kommissionens meddelande inte innehåller något resonemang kring förutsättningarna för budgetstöd som stödform inom ramen för olika instrument och/eller i förhållande till olika regioner av länder. Ordföranden konstaterade att det finns stöd för regeringens redovisade ståndpunkter. SD-ledamoten ville till protokollet anmäla en avvikande mening med följande lydelse: Sverigedemokraterna välkomnar liksom regeringen att generellt budgetstöd knyts till respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprinciper. Vi anser dock att EU-kommissionen i alltför liten grad väger in de risker som finns med denna form av bistånd. I Europaparlamentets betänkande om EU:s budgetstöd till utvecklingsländer i framtiden (2010/2300(INI) visar en utvärdering av budgetstödet som gjordes 2006 att budgetstöd är svårt att följa upp och hade haft begränsad effekt på fattigdomsminskning och demokratiutveckling. Därmed menar vi att det finns en risk att medel frigörs till kontraproduktiva ändamål, och inte kommer de mest behövande människorna till del. I EU-kommissionens meddelande KOM (2011) 638 om det framtida upplägget för budgetstöd från EU till tredjeländer framkommer förvisso flera goda intentioner med budgetstödet samt ett antal kriterier, villkor och strategier för att i största möjliga mån se till att de satsade biståndsmedlen verkligen går till det avsedda ändamålet. Av särskilt intresse här är ”Cash on delivery”, vilken bör användas i ökad utsträckning för de länder som har möjligheten. Vi vill dock se mycket tydligare kriterier framför allt mot problem med korruption i mottagarländerna samt en skarpare konditionalitet i utbetalningar av budgetstöd. I samma betänkande om EU:s budgetstöd till utvecklingsländer i framtiden (2010/2300(INI) lyfter budgetutskottet i ett yttrande fram att bland de 27 AVS-länder som inte befinner sig i en utsatt situation och där allmänt budgetstöd ingår i planeringen i ländernas strategidokument, är 12 klassificerade som länder med omfattande korruption enligt det internationella korruptionsindexet för 2009, och av de sex latinamerikanska och asiatiska länder med program där budgetstöd ingår har fem fått samma klassificering. I samma betänkande väcks frågan om valet av mottagarländer för budgetstöd snarare styrs av givarländernas förtroende för vissa politiska makthavare, diplomatiska överväganden och ”personliga förbindelser” bakom kulisserna snarare än den offentliga motiveringen, eftersom budgetstöd betalas ut till länder där nödvändiga kriterier inte är uppfyllda. Detta visar på behovet av en skarpare konditionalitet och att de förvisso goda intentionerna med generellt budgetstöd inte alltid fungerar i praktiken. I detta sammanhang bör man begrunda möjligheterna att se över korruptionsreglerna i Cotonouavtalet och anpassa dem bättre till de olika formerna av budgetstöd. Utifrån ovanstående har vi en mer kritisk inställning till EU:s budgetstöd än regeringen och menar att EU-kommissionen bör se över nivån av det budgetstöd som betalas ut idag och överväga andra former av bistånd i länder där det finns uppenbara problem med korruption eller där andra nödvändiga kriterier inte är uppfyllda. Regeringen påtalar vikten av regelbunden uppföljning och utvärdering av budgetstödet vilket Sverigedemokraterna kan instämma i och vi vill dessutom understryka vikten av återrapportering till medlemsstaterna vad gäller uppföljning och utvärdering. (iii) Samstämmighet för utveckling Ordföranden konstaterade att det finns stöd för det fortsatta arbetet med den inriktning som regeringen redovisade under överläggningen.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade sammanträdesprotokoll nr 2011/12:21 och besöksprotokoll nr 2011/12:7.
§ 4	Kanslimeddelanden Informerades om att: – Europaparlamentet har inbjudit till interparlamentariskt utskottsmöte om RIO+20 i Bryssel 21 mars. Kansliet undersöker, tillsammans med MJU och FiU, vilket intresse som finns och går för UU:s vidkommande enligt turordningslistan. – danska utrikesutskottet önskar avlägga besök i riksdagen med anledning av att man i Danmark är i stånd att se över den danska lagen om utvecklingssamarbete. Ett besök skulle kunna genomföras torsdagen den 29 mars kl. 10.30-11.30. – utskottets delegation för resan till Nato den 19-20 april kommer att bestå av Karin Enström (M), Kent Härstedt (S), Mats Johansson (M), Bodil Ceballos (MP), Julia Kronlid (SD) och Robert Halef (KD). Från FöU deltar åtta ledamöter: Åsa Lindestam (S), Anna-Lena Sörensson (S), Annicka Engblom (M), Hans Wallmark (M), Johan Forssell (M), Peter Rådberg (MP), Allan Widman (FP) och Mikael Jansson (SD). – resan till Lettland den 22-23 april får planeras om till annat datum. – utskottets delegation för resan till Litauen den 24-25 maj kommer att bestå av Karin Enström (M), Urban Ahlin (S), Fredrik Malm (FP) Hans Linde (V) och Valter Mutt (MP).
§ 5	Utskottsresorna till Sydamerika Kanslichefen informerade om att underlag inför resorna har delats.
§ 6	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 20 mars 2012 kl. 11:00.
Vid protokollet Sofia Säterskog Justeras den 20 mars 2012 Karin Enström

UTRIKESUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2011/12:22

§ 1

§ 2

§ 3-6

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Karin Enström (M)

X

Urban Ahlin (S)

X

–

Walburga Habsburg Douglas (M)

X

Carina Hägg (S)

X

Christian Holm (M)

X

Kent Härstedt (S)

X

Mats Johansson (M)

X

Carin Runeson (S)

X

Fredrik Malm (FP)

X

–

Olle Thorell (S)

–

Kerstin Lundgren (C)

X

–

Kenneth G Forslund (S)

X

Christer Winbäck (FP)

X

Bodil Ceballos (MP)

X

Désirée Pethrus (KD)

X

Julia Kronlid (SD)

–

Hans Linde (V)

X

SUPPLEANTER

Ulrik Nilsson (M)

O

Désirée Liljevall (S)

X

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

O

Kerstin Engle (S)

Marietta de Pourbaix-Lundin (M)

Peter Jeppsson (S)

Amir Adan (M)

Yilmaz Kerimo (S)

Ismail Kamil (FP)

O

–

Helén Pettersson i Umeå (S)

Staffan Danielsson (C)

Valter Mutt (MP)

O

Gustav Blix (M)

Peter Rådberg (MP)

Robert Halef (KD)

O

Sven-Olof Sällström (SD)

Jonas Sjöstedt (V)

Vakant

Karin Granbom Ellison (FP)

Eva Flyborg (FP)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Kent Ekeroth (SD)

X

–

Lars Ohly (V)

Mehmet Kaplan (MP)

Cristina Husmark Pehrsson (M)

Björn Söder (SD)

Mikael Oscarsson (KD)

Annelie Enochson (KD)

Abir Al-Sahlani (C)

N = Närvarande

x = ledamöter som har deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande