Protokoll utskottssammanträde 2011/12:21 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2011/12:21)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:21
DATUM	2012–03–15
TID	07.30 – 08.55 09.00-09.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	EU-förslag om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken Utskottet överlade enligt RO 10:4 med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, åtföljd av tjänstemännen Maria Rosander, Linda Broström, Anders Mankler, Ingrid Svedinger, Ylva Jonzon, Ulrika Rinman och Ida Stjernberg samtliga från Landsbygdsdepartementet samt Petter Bryman från Finansdepartementet, om KOM(2011) 625 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken KOM(2011) 626 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) KOM(2011) 627 Förslag till Europaparlamentets och Rådets Förordning om stöd till landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) KOM(2011) 628 Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken KOM(2011) 629 Förslag till Rådets Förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter KOM(2011) 630 Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013 KOM(2011) 631 Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stödet till vinodlare Underlaget utgjordes av översänd promemoria (170-1677-2011/12). Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Regeringens främsta målsättning är att minska utgifterna inom såväl pelare I som pelare II. Sverige ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet. Regeringen anser att GJP ska förbli ett gemensamt politikområde och utformas i linje med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och en sund ekonomisk förvaltning. Jordbrukspolitiken ska vara förenlig med politiken för global utveckling och ta hänsyn till utvecklingsländernas förutsättningar att förbättra tillväxten i jordbruket genom att bland annat bedriva handel och konkurrera på internationella marknader. Regeringen förespråkar en högre ambitionsnivå vad gäller förenklingar av jordbrukspolitiken. Systemet är komplext och svårbegripligt i nuläget och detta utgör en börda för jordbrukarna. Förenklingar kan även innebära även kostnadsminskningar i den nationella budgeten. Regeringen anser inte att kommissionens förslag lever upp till detta. De föreslagna minskningarna av GJP-budgeten är inte tillräckligt stora, det görs inga framsteg vad gäller marknadsorientering, föreslagna åtgärder har mycket begränsad miljönytta och innebär en ökad administrativ börda. Direktstöd Regeringen anser att direktstöden ska frikopplas helt, utjämnas genom att de högsta stöden sänks och på sikt fasas ut. Regeringen anser att kommissionens förslag är för försiktigt när det gäller utjämning och helt otillräckligt när det gäller kopplade stöd. Regeringen ställer sig positiv till idén om att direktstödet i större utsträckning ska riktas till aktiva brukare. Regeringen ser kommissionens förslag till definition som problematisk, eftersom den är allt för administrativt betungande och inte tillräckligt träffsäker då flertalet passiva brukare undantas. För svensk del är det viktigt att ett eventuellt nytt förslag är förenligt med WTO:s gröna box, dvs. är minimalt produktions- och handelsstörande. Regeringen anser att det är angeläget att få en så stor miljöutväxling av satsade resurser inom GJP som möjligt, vilket i första hand bör ske inom ramen för pelare II. Regeringen är skeptisk till den s.k. förgröningen av direktstöden eftersom förslaget att införa generella och paneuropeiska åtgärder inte bedöms vara ett effektivt sätt att uppnå bättre miljöutväxling av GJP-budgeten och förslaget därför riskerar att göra stödet mer komplext och administrativt betungande utan större mervärde. Det är mer effektivt med riktade och flexibla åtgärder motsvarande dagens landsbygdsprogram som kan anpassas efter nationella och regionala behov. I fråga om kommissionens förslag om att förgröna direktstöden anser regeringen att större flexibilitet bör åstadkommas för att möjliggöra anpassning till nationella och regionala förhållanden i syfte att undvika oönskade effekter och bättre effektivitet. Inom ramen för diskussionerna om förgröningen har regeringen tillsammans med Finland tagit fram underlag som beskriver förslagets konsekvenser i våra länder samt innehåller förslag på hur förgröningen bättre skulle kunna anpassas till nordiska förhållanden. Regeringen anser att det är viktigt att stöd till områden med naturliga begränsningar inom pelare I, liksom särskilda stödformer för småbrukare samt unga jordbrukare, ska vara frivilliga för medlemsstaterna att tillämpa. Regeringen är tveksam till kommissionens förslag om att införa stödtak, då detta enkelt kan kringgås genom en uppdelning av företag och därmed riskerar att bli ett ineffektivt verktyg. En sådan gräns leder till ökade administrativa kostnader och kan innebära att jordbruksföretagens strukturutveckling hämmas samtidigt som den önskade effekten uteblir. Regeringen ställer sig positiv till den föreslagna flexibiliteten som medger att medlemsstaterna får besluta om överföringar från pelare I till pelare II. Däremot är regeringen kritisk till att också omvänd flexibilitet införs för vissa medlemsstater, d.v.s. att medel kan föras från pelare II till pelare I. Landsbygdsutveckling Inom ramen för en minskning av jordbruksbudgeten förespråkar regeringen åtgärder för landsbygdsutveckling som bidrar till att tillhandahålla kollektiva nyttigheter. Tillhandahållandet av gränsöverskridande kollektiva nyttigheter genom riktade åtgärder kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt mål för EU och medlemsstaterna. Politiken ska utformas för att möta nuvarande och framtida utmaningar och gemensamma insatser ska ge ett tydligt europeiskt mervärde. Kommissionen förordar ökade satsningar på miljö, hållbar utveckling och innovation. Regeringen välkomnar denna inriktning och anser att styrning av medel inom landsbygdsprogrammet till miljöinsatser såsom biologisk mångfald, vattenkvalitet och klimat ska öka. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet bör också bidra till att främja konkurrenskraft och tillväxt genom att stimulera innovationer samt till att stärka sambandet mellan forskning och tillämpning, vilket kan bidra till en ökad marknadsanpassning inom jordbrukssektorn. Regeringen anser att landsbygdsprogrammet ska få ett ökat fokus på sund djurhållning. Regeringen anser också att det finns skäl till att bibehålla jordbruksverksamhet i områden med naturliga begränsningar. Regeringen välkomnar kommissionens förslag om ett gemensamt strategiskt ramverk för struktur-, fiske- och landsbygdsutvecklingsfonderna, vilket bör öka synergierna och minska överlappning. Det är dock mycket viktigt att framtagandet av partnerskapskontrakt inte leder till en orimlig administration. Marknadsinstrumenten Regeringen anser att alla marknadsstöd, inklusive exportbidragen, bör fasas ut senast 2013. En utfasning av exportbidragen är i enlighet med EU:s åtagande inom ramen för Doharundan. Regeringen stödjer kommissionens förslag om att avveckla sockerkvoterna till 2015. Regeringen är starkt kritisk till den särskilda krisreserv som ska stödja jordbrukssektorn vid plötsliga marknadskriser. Det är ett stort steg i fel riktning och en återställning av tidigare reformframsteg som inneburit ökad marknadsorientering. Regeringen är även skeptisk till kommissionens förslag om att utvidga systemet med producentorganisationer till att gälla producenter av samtliga jordbruksprodukter som omfattas av den samlade marknadsordningen. Dessa åtgärder bör vara frivilliga för medlemsstaterna att införa. *S-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:* Vi menar liksom regeringen att jordbrukssubventioner och marknadsinterventioner i EU:s jordbrukspolitik bör avskaffas. Regeringen bör nu arbeta för en reforminriktad förhandling i rådet för att nå förbättringar av förslaget. Vi anser att den viktigaste principen i det arbetet är att jordbruksstöden omdirigeras till det som kallas kollektiva nyttigheter i form av klimat- och miljöåtgärder. Stöd till jordbruket kan endast rättfärdigas om det genererar ett mervärde för samhället i stort och riktas till viktiga insatser som marknaden inte klarar av. Vi delar också regeringens uppfattning att den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara fullt förenlig med utvecklingspolitiken. En annan viktig reformprincip är att jordbruksreformen ska bidra till EU2020- strategin om stärkt europeisk konkurrenskraft och tillväxt. Reformen bör också öka rättvisan. Den nuvarande skeva fördelningen av jordbruksstöd mellan medlemsländerna måste jämnas ut. EU-medel ska inte heller gå till oseriös verksamhet. Direktstöd Vi vill att jordbruksstödet i stor utsträckning ska fokusera på kollektiva nyttigheter snarare än att vara ett rent inkomststöd. Vi delar regeringens kritik av förslaget när det gäller att stödet endast ska gå till aktiva brukare. Förslaget är mycket problematiskt och kan få konsekvenser för svenskt jordbruk, för det svenska landskapet och den biologiska mångfalden. Den föreslagna regeln gäller bara relativt stora lantbruksföretag. För svensk del gäller bl.a. att det i våra skogsbygder finns lantbruksföretag, kombinerade med skogsbruk, som endast under vissa avverkningsår kan nå inkomster på aktuell nivå. Vi anser att regeringen bör avvisa förslaget och att man istället bör överväga ett system med en negativlista där verksamheter som t.ex. flygplatser och golfbanor skulle undantas från stöd. Stödet är idag skevt fördelat mellan gamla och nya medlemsländer. Därför är det bra att de nya medlemsländerna nu föreslås få större del av kakan. Enligt ursprungsförslaget ska utjämningen gå till så att de medlemsstater som har stödnivåer under 90 % av EU:s genomsnitt ska tilldelas mer medel motsvarande en tredjedel av skillnaden mellan nationell nivå och 90-procentsnivån. Vi menar att detta inte innebär att skillnaderna utjämnas tillräckligt mycket och kräver att utjämningen ska vara hälften av skillnaden mellan nationell nivå och 90-procentsnivån. Överenskommelsen får inte innebära att utjämningen urholkas genom ökade möjligheter till undantag. Vi är till skillnad från regeringen i grunden positiva till förslaget om ett tak för stödet. Visserligen är vi oroade för att det nya förslaget är utformat så att det är lätt att kringgå genom att dela upp ett företag i flera företag men vi menar att förslaget trots det bör vara kvar eftersom det är principiellt viktigt. Ett startstöd till unga är positivt för tillväxten på landsbygden så länge stödet är frikopplat. Det är en klar besvikelse att medlemsstaterna enligt förslaget ska få möjligheten att ge ut begränsade belopp av kopplat stöd. Förslaget innebär i praktiken en ökad möjlighet att koppla stödet. Vi motsätter oss helt möjligheten att koppla stöd. Vi är kritiska till delar av kommissionens förslag om den s.k. förgröningen av direktstöden som det nu är utformat. Men vi stödjer idén att en större del i pelare 1 går till kollektiva nyttigheter. Därför anser vi att regeringen bör inta en mer pragmatisk inställning och aktivt föreslå förändringar av förslaget. Vi menar att det är viktigt att det finns möjlighet till regional flexibilitet och att det finns möjlighet att undantag förgröningskraven för de lantbrukare som har omfattande miljöåtagande i pelare 2. Ett förslag är att kommissionen tar fram en EU-lista med förgröningsåtgärder från vilken medlemsstaterna sedan får möjlighet att välja ut åtgärder anpassade efter de regionala förutsättningar som råder. Ett enklare sätt är att avsätta ett påslag till den ekologiskt certifierade marken på 10 %. Det skulle bli ett enklare system eftersom register finns på mark som certifieras som ekologisk. Det skulle också innebära en tydligare stimulans till eko-odling än kommissionens ursprungsförslag. Vi delar regeringens syn på de föreslagna möjligheterna till överföring av medel mellan pelarna. Landsbygdsprogrammet Vi menar att landsbygdsprogrammets andel av jordbruksbudgeten bör öka och att en större del av budgeten ska vara ersättningar för kollektiva nyttigheter som investeringar för att minska jordbrukets klimat- och miljöpåverkan. Vi anser att det är allvarligt att förslaget saknar tillräckliga möjligheter för ett medlemsland till ökat fokus på sund djurhållning. Vi menar att det är viktigt att djurvälfärdsersättningar finns med i landsbygdsprogrammet. Det kan vara av nytta för alla medlemsländer om nya mer djurvänliga metoder utvecklas och utvärderas i medlemsländer som väljer stöd genom landsbygdsprogrammet för detta. Det är väsentligt att regeringen driver denna fråga med emfas i rådet. Den nya indelningen med sex nya prioriteringar överensstämmer så när som på en punkt med vår uppfattning. Den nya prioriteringen ”riskhantering inom jordbruket” är vi kritiska till. Det är en krisreserv som ska möta kraftiga prisvariationer. Det innebär alltså att länderna kan gå in med 50 % och ta 50 % från landsbygdsprogrammet vid konjunktursvängning, missväxt etc. och stödja sitt lands näring för inkomststabilisering. Det blir lite märkligt i förhållande till andra branscher – varför ska byggsektor etc. inte få samma sak? Förslaget menar vi bör strykas. Tvärvillkoren Vi stödjer förslaget vad det gäller tvärvillkoren. Vi är positiva till förslaget att arbeta in direktivet för bekämpningsmedel och vattendirektivet. Marknadsinstrumenten Liksom regeringen är vi kritiska till kommissionens förslag om en fond på 3,5 miljarder euro som ska finnas i en reserv för kristider. Prissvängningar är normalt i en marknadsekonomi och är något som alla branscher har att hantera. Vi menar att jordbrukssektorn långsiktigt måste stå på egna ben och den kan den inte göra om den inte tar höjd för skiften i efterfrågan och tillgång. Vi delar också regeringens syn på sockerkvoterna och stödet till producentorganisationerna. *MP-ledamoten anmälde följande avvikande mening:* Det europeiska livsmedelsförsörjningssystemet vilar på en otrygg grund. Det är beroende av billig olja och importer från ohållbar produktion av framför allt proteinfoder. Det är för övrigt ett grundproblem när metoder används som i längden innebär oacceptabla miljöföljder. Det gäller t.ex. spridning av miljögifter också till våra vattentäkter, förlust av biologisk mångfald och i östersjöregionen övergödning. Intensifieringen av jordbruksproduktionen för att klara konkurrensen på en världsmarknad med produktion som inte behöver betala sina miljökostnader, och som är beroende av billig olja, är till nackdel, inte bara för en levande landsbygd, utan på sikt även för Sverige som nation. De befintliga stöden har kapitaliserats och därmed fått oacceptabla fördelningseffekter. Nyrekrytering till jordbrukssektorn försvåras därmed. Vår politik är att i första hand ge stöd kopplade till miljönytta och kollektiva nyttigheter. Vi vill också se ett lantbruk i hela landet och vill därför ha stöd som främjar jordbruk i mindre gynnade områden. Jordbrukets inverkan på klimatet har inte påtalats tillräckligt starkt, likaså jordbrukets potential som del i lösningen av problemen med vårt klimat, t ex ökad mullhalt som kolsänka. Vi anser att revideringen av jordbrukspolitiken i högre utsträckning måste bidra till att minska dessa problem och ha en ekologiskt hållbar utveckling som överordnad målsättning. Det europeiska jordbruket är oljedopat i alla led. Utmaningen för framtiden är att ställa om i grunden. Jordbrukspolitiken bör i första hand inriktas på denna omställning som bör ges ett större utrymme i den svenska positionen. Jordbrukspolitiken måste i mycket högre utsträckning inriktas på att stödja omvandlingen till ekologisk produktion i Europa. Två viktiga principer är att förorenaren ska betala och att bidrag till ekosystemtjänster ska belönas. Jordbrukspolitiken bör vara förenlig med en sammanhängande politik för att bekämpa fattigdom och uppnå FN:s milleniemål. Vi vill snarast ha bort EU:s subventioner till livsmedelsexport. Vidare saknar vi en tydlig målformulering om hur livsmedelssäkerheten i fattiga länder inte ska äventyras på grund av EUs jordbrukspolitik. *SD-ledamoten anmälde följande avvikande mening:* Politiken för global utveckling Regeringen skriver att jordbrukspolitiken ska vara förenlig med politiken för global utveckling och ta hänsyn till utvecklingsländernas förutsättningar för att förbättra tillväxten i jordbruket genom att bland annat bedriva handel och konkurrera på den internationella marknaden. Sverigedemokraterna tycker att formuleringarna är ganska svepande och skulle gärna vilja ha mer konkreta formuleringar. Vi anser inte att frågan om huruvida det ska öppnas fritt för all världens produkter, i obegränsad mängd och från vilka länder som helst, att exporteras till EU ligger inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi tycker att dessa frågeställningar i första hand ska drivas på ”från land för land-basis” genom utrikespolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör inte avvika från de målsättningar som framgår av artikel 39.1 i fördraget. Direktstöd Regeringen skriver att man vill att direktstöden ska frikopplas helt. Enligt vår mening riskerar detta kan komma att leda till en minskad produktion i Europa, varför vi anser att regeringens ståndpunkt bör vara mer pragmatisk. Marknadsstöd Sverigedemokraterna ser det inte som realistiskt att alla marknadsstöd kan fasas ut redan till nästa år utan att detta får allvarliga konsekvenser. Vi tycker att regeringens ståndpunkt ska vara en utfasningsperiod över en längre tidsperiod. *V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:* EU-kommissionens förslag till ändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) blev inte den omfattande reform som många hade hoppats på. Även om mindre steg tas mot ett mer hållbart jordbruk ligger fortfarande stöd till det storskaliga och kemikalieintensiva jordbruket fast som huvudfåran i den gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare föreslår kommissionen få verkningsfulla sätt att följa upp utbetalningarna. Misshushållningen av de gemensamma jordbruksmedlen riskerar att fortsätta. Det är upprörande och oacceptabelt att kommissionen föreslår att interventionsuppköpen ska kunna omfatta fler produkter. Det riskerar leda till ökad dumpning av jordbruksprodukter i tredje land. Detta måste Sverige tydlig motsätta sig. Det är bra att Sverige uttrycker kritik mot kommissionens förslag. Det är också bra att Sverige vill avskaffa exportstöden, men tyvärr är detta villkorat av de internationella handelsförhandlingarna. Sverige borde mer effektivt driva på för att EU avskaffar exportstöden oavsett vad andra länder gör inom WTO. Efter en dom i EU-domstolen (november 2010) försvåras offentliggörandet av mottagarna av EU:s jordbruksstöd. I flera medlemsländer råder numera stor sekretess kring utbetalningarna av jordbruksstöd. Sverige borde driva att alla jordbrukssubventioner ska vara offentliga. Detta skulle kunna lösas exempelvis med en lagändring på EU-nivå eller krav på att mottagarna accepterar ett offentliggörande. EU:s jordbruksbidrag är offentliga medel som självklart ska kunna granskas av allmänheten och journalister. Sverige riskerar bli överkört av de stora länderna på kontinenten. Ibland är det bästa sättet att påverka att tydligt säga nej. Det är vad Sverige borde göra i detta läge. Förslaget borde skickas tillbaka till kommissionen med uppmaningen att mer omfattande förändringar måste göras. Vår åsikt är att jordbrukspolitiken borde åternationaliseras. Däremot bejakar vi ett aktivt miljöarbete på EU-nivå för att bl a jordbruket ska bli grönare. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.
§ 2	Jordbruksråd 19-20 mars 2012 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson med medarbetare lämnade information inför Jordbruksrådet 19-20 mars 2012.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2011/12:20
§ 4	Kemikaliekontroll (MJU 18) Ärendet bordlades.
§ 5	EU-förslag om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte Utskottet inledde subsidiaritetsprövning av KOM (2012) 89 Ärendet bordlades
§ 6	EU-förslag om djurhälsokraven för handel med hundar, katter och illrar Utskottet inledde subsidiaritetsprövning av KOM (2012) 90 Ärendet bordlades
§ 7	Förslag till uppföljningsprojekt beträffande resultatredovisningen i budgetpropositionen för utgiftsområde 20 och 23 Utskottet beslutade i enlighet med uppföljnings- och utvärderingsgruppens förslag.
§ 8	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 3 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 9	Inkomna skrivelser En inkommen skrivelse anmäldes och lades till handlingarna.
§ 10	Uppvaktning och information Anmäldes att. - Naturskyddsföreningen uppvaktar utskottet tisdagen den 27 mars 2012 kl. 11.00. - Kemikalieinspektionen informerar utskottet om nanoteknik torsdagen den 19 april 2012 kl. 09.00.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 20 mars 2012 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 22 mars 2012 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2011/12:21

§ 1

§ 2

§ 3-11

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf

Lars Hjälmered (M)

Johan Löfstrand (S)

Rune Wikström (M)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Johan Hultberg (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Roger Tiefensee (C)

Pyry Niemi (S)

Åsa Coenraads (M)

Helena Leander (MP)

Irene Oskarsson (KD)

Josef Fransson (SD)

Jens Holm (V)

SUPPLEANTER

Christer Akej (M)

Christina Karlsson (S)

Linda Arvidsson Wemmert (M) tjl t o m 120622

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Staffan Danielsson (C)

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Otto von Arnold (KD)

Mikael Jansson (SD)

Christina Höj Larsen (V)

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

Helena Lindahl (C)

Richard Jomshof (SD)

Vakant

Jacob Johnson (V) tjl t o m 120409

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Rickard Nordin (C)

Åsa Romson (MP)

Emma Wallrup (V) t o m 120409

Tomas Avenborg (M) t o m 120622

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		2012-03-15	Bilaga 3 till protokoll 2011/12:21
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 18 februari – 9 mars 2012
Beteckning	Rubrik
KOM- och SEK-dokument
KOM(2012) 79	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket
KOM(2012) 88	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i gemensamma EES-kommittén om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering)
KOM(2012) 89	Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte
KOM(2012) 90	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller djurhälsokraven för handel med hundar, katter och illrar inom unionen och vid import av dessa djur till unionen
KOM(2012) 98	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) till EES-avtalet
K-dokument (beslut)
K(2012) 860	Kommissionens genomförandebeslut av den 17.2.2012 om ändring av bilaga E till rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller förlagorna till hälsointyg för djur från anläggningar och djur, sperma, embryon och ägg (ova) från godkända organ, institut eller centrum
K(2012) 865	Kommissionens genomförandebeslut av den 28.2.2012 om fastställande av BAT-slutsatser gällande tillverkning av glas, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp
K(2012) 869	Kommissionens genomförandebeslut av den 17.2.2012 om ändring av beslut 2005/51/EG vad gäller den period under vilken jord som förorenats av bekämpningsmedel eller långlivade organiska föroreningar får föras in till unionen för dekontaminering
K(2012) 903	Kommissionens genomförandebeslut av den 28.2.2012 om fastställande av BAT-slutsatser gällande järn- och ståltillverkning av glas, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp
K(2012) 1088	Rättelse till kommissionens genomförandebeslut av den 26 april 2011 om tillstånd för medlemsstaterna att förlänga provisoriska godkännanden som beviljats de nya verksamma ämnena askorbinsyra, ipkonazol, spiromesifen, topramezon och Pseudomonas sp., stam DSMZ 13134 (2011/252/EU)
K(2012) 1114	Kommissionens genomförandebeslut av den 22.2.2012 om tillfällig saluföring av utsäde av Triticum durum Desf. av sorten Marialva som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 66/402/EEG beträffande högsta tillåtna inblandning av frön av vete (Triticum aestivum L.)
Beteckning	Rubrik
K(2012) 1145	Kommissionens delegerade förordning (EU) nr …/… av den 23.2.2012 om förfarandereglerna för erkännande och återkallande av erkännande av övervakningsorganisationer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden
K(2012) 1148	Kommissionens genomförandebeslut av den 1.3.2012 om import till unionen av sperma från tamsvin
K(2012) 1257	Kommissionens genomförandebeslut av den 21.2.2012 om månatliga utbetalningar från EGFJ för utgifter som verkställts av utbetalningsställen i medlemsstaterna i januari 2012
K(2012) 1310	Kommissionens genomförandebeslut av den 1.3.2012 om nödåtgärder för att förhindra introduktion och spridning av Anoplophora chinensis (Forster) i unionen
Antagna dokument
Dokument antagna av Europaparla-mentet 16-19 januari 2012	Översändande av dokument antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 16-19 januari 2012
Dokument antagna av Europa-parlamentet 1-2 februari 2012	Översändande av dokument antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 1-2 februari 2012
Fakta-PM
2011/12:FPM120	Prioriterade ämnen i vatten

Protokoll utskottssammanträde 2011/12:21

Utskottens och EU-nämndens protokoll