|
Miljöråd 9 mars 2012
Utskottet beslutade
enligt RO 10:4 att överlägga med miljöminister Lena Ek om följande punkter på
rådsdagordningen:
Dagordningspunkt 4: Uppföljning av klimatkonferensen i
Durban (COP 17) till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
(UNFCCC) och 7e sessionsmötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 7)
(Durban, Sydafrika den 28 november- 9 december 2011)
Underlaget utgjordes
av redovisad ståndpunkt i
- kommenterad
dagordning 2012-02-24: Regeringen
föreslår att Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser som förmedlar
EU:s positiva syn på utfallet från klimatförhandlingarna i Durban som stakar
ut vägen framåt. Regeringen verkar dock för att EU ska framhålla det
bekymmersamma i att Durbanbesluten inte innebar några fördjupade åtaganden
från parterna och att trycket på att höja ambitionerna, såväl före som efter
2020, måste öka.
EU ska lämna en inlaga till klimatkonventionens sekretariat senast 1
maj med information om vad EU avser ha för utsläppsåtagande för en andra
åtagandeperiod 2013-2020 (en s.k. QELRO). Regeringen betonar vikten av att EU
lämnar information som motsvarar både EU:s åtagande om 20 % -målet och det
villkorade 30 %-målet. Regeringen strävar efter att EU ska verka för att
frågan om AAU-överskottet löses så miljöintegriteten och klimatmålen säkerställs
samtidigt som incitamenten för länder att gå längre än sina åtaganden finns
kvar.
- rådspromemoria
2012-02-24: Regeringen föreslår att Sverige välkomnar förslaget till
rådsslutsatser och betonar vikten av att hålla dessa tydliga, välstrukturerade,
korta och kärnfulla för att tydligt förmedla EU:s positiva syn på utfallet
från klimatförhandlingarna i Durban inklusive Durbanplattformen.
Durbanplattformen stakar ut vägen framåt.
Regeringen vill dock att EU ska framhålla det bekymmersamma med att
Durbanbesluten inte innebar några fördjupade åtaganden från parterna och att
de hittills utlovade utsläppsminskningarna är för små för att hålla
tvågradersmålet inom räckhåll. Trycket på att höja ambitionerna, såväl före
som efter 2020, måste öka. Högre ambitioner behövs framför allt i i-länderna,
som även fortsatt måste ta ledningen i det internationella klimatarbetet men
också i snabbt växande utvecklingsländer. Regeringen verkar för att lyfta
fram detta i rådsslutsatserna. Regeringen driver också och verkar få gehör
för att utfasning av subventioner för fossila bränslen och åtgärder för att
minska utsläppen av kortlivade, klimatpåverkande gaser kan bidra till
ytterligare utsläppsminskningar.
Regeringen stödjer en
åttaårig andra åtagandeperiod i Kyotoprotokollet 2013-2020 som synkroniseras
med ikraftträdandet av det nya globala avtalet och med tidsplanen för EU:s
klimat- och energipaket.
EU ska lämna en inlaga
till klimatkonventionens sekretariat senast 1 maj med information om vad EU
avser ha för utsläppsåtagande för en andra åtagandeperiod 2013-2020 (en s.k.
QELRO). Regeringen betonar vikten av
att EU lämnar information som motsvarar både EU:s åtagande om 20 %
-målet och det villkorade 30 % -målet. Regeringen stödjer också tydliga
skrivningar om både vikten av att anta ambitiösa
utsläppsminskningsåtaganden vid inträdet i en andra åtagandeperiod och
behovet av att förenkla processen för de parter som önskar höja sin
ambitionsnivå under åtagandeperioden.
Regeringen strävar
också efter att frågan om AAU-överskottet kan lösas under året eftersom detta
behövs för att EU ska kunna ratificera en ändring av protokollet som lägger
fast en andra åtagandeperiod av Kyotoprotokollet. Regeringen strävar efter
att EU, tillsammans med andra parter kan hitta en lösning som säkerställer
miljöintegriteten och klimatmålen, samtidigt som incitament för länder att gå
längre än sina åtaganden finns kvar.
Regeringen stödjer ett
välkomnande av Durbanbeslutet att inkludera ett regelverk för hur man ska
räkna in upptag av koldioxid i skogsbruk och markanvändning (s.k. LULUCF) i
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod men är positiva till att de speciella
omständigheter som gäller för skogsrika länder lyfts fram.
Regeringen verkar för
ett välkomnande av de framsteg som gjordes i Durban för att vidareutveckla
Cancúnöverenskommelsen vad gäller anpassning, processen för att förtydliga
parternas utsläppsminskande åtaganden, den översyn som ska ske 2013-15,
transparensregelverket, teknologiöverföring, jordbruk, ramverket för att minska
avskogning (REDD+) och den nya marknadsbaserade mekanism som etablerades i
Durban.
Alliansen mellan EU,
de minst utvecklade länderna, de små ö-staterna och de afrikanska länderna
var central för framgångarna i Durban. Regeringen anser att det är viktigt
att lyfta fram att EU, genom aktivt utåtriktat arbete, även fortsatt bör
värna om denna allians.
S-, MP och V-ledamöterna anmälde följande
avvikande mening:
Den svenska
ståndpunkten borde utformas på så sätt att Sverige ska driva att
AAU-överskottet ska annulleras för Sverige och EU. Därmed skulle Sverige stå
fast vid de uttalanden som gavs på plats under klimattoppmötet i Durban av
Sverige och, som vi uppfattat det, även av EU. Det är viktigt att gjorda
utsläppsminskningar blir bestående. Det är avgörande för att klara världens
klimatutmaning och för att ge Koyotoprotokollet 2 (KP2) ett vettigt innehåll.
I övrigt vill vi hänvisa till tidigare ställningstagande som våra respektive
partier lämnat gällande Durban.
Ordförande
konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska
ståndpunkten i detta skede.
Dagordningspunkt 5 Rio +20: Vägar mot en hållbar
framtid
Underlaget utgjordes
av redovisad ståndpunkt i
- kommenterad
dagordning 2012-02-24: Regeringen välkomnar att miljörådet antar
rådsslutsatser inför Rio+20 som komplement till de som antogs den 10 oktober
2011.
Regeringens ambition
är att konferensen levererar ett förnyat och starkare politiskt stöd för
hållbar utveckling på global nivå som tar sig i uttryck i konkreta mål och
åtgärder. En process bör inledas i och med Rio+20 för att definiera mål för
hållbar utveckling (sustainable development goals). Rådsslutsatserna är i
linje med denna ambition.
Regeringen har fått
gehör för ett flertal synpunkter på rådsslutsatserna.
Regeringen har fått
gehör för att betona att en hållbar utveckling inte kan uppnås utan
demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vidare har regeringen
betonat och fått gehör för den roll som den privata sektorn, och det civila
samhället har för hållbar utveckling.
Inom ramen för grön
ekonomi har regeringen bl.a. fått gehör för att värdet av biologisk mångfald
och andra ekosystemtjänster ska integreras i policyer, beslutsfattande och
ekonomiska processer.
I förhandlingarna om
det institutionella ramverket för hållbar utveckling har regeringen fått
genomslag för att EU ska visa öppenhet för att diskutera olika alternativ
samtidigt som vissa ingångsvärden identifieras, däribland vikten av
reformerna bidrar till stärkt integrering av de tre dimensionerna av hållbar
utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) på alla nivåer i FN:s arbete.
Regeringen vill stärka
den internationella miljöförvaltningen (IEG) genom att FN:s miljöprogram,
UNEP, stärks och att stärka synergier mellan miljökonventioner, vilket
återspeglas i rådsslutsatserna.
Regeringen har fått
gehör för att EU ska diskutera förslaget om s.k. hållbarhetsmål och att
sådana mål ska omfatta alla tre dimensioner av hållbar utveckling –
ekonomiska, sociala och miljömässiga – samt omfatta alla länder.
Regeringen har även
fått genomslag för skrivningar om att priser på varor och tjänster måste
reflektera sociala och miljömässiga kostnader och gett stöd till skrivning om
utfasning av miljöskadliga subventioner. Regeringen har agerat och fått genomslag
för vikten av att eliminera handelshinder för hållbara produkter samt att
utvecklingsländernas deltagande i internationella standardiseringsprocesser
ska främjas.
- rådspromemoria 2012-02-23: Regeringen
välkomnar att miljörådet antar rådslutsatser inför Rio +20 som komplement
till de som antogs den 10 oktober 2011.
Regeringens ambition
är att konferensen levererar ett förnyat och starkare politiskt stöd för
hållbar utveckling på global nivå som tar sig i uttryck i konkreta mål och
åtgärder. En process bör inledas i och med Rio+20 för att definiera mål för
hållbar utveckling (sustainable
development goals). Rådslutsatserna är i linje med denna ambition.
Regeringen har fått
gehör för ett flertal synpunkter på rådslutsatserna. Vägen till hållbar utveckling
börjar med individen, hennes val och möjlighet att påverka. Regeringen har
fått gehör för att en hållbar utveckling inte kan uppnås utan demokrati,
mänskliga rättigheter och jämställdhet. Regeringen har även fått genomslag
för att människors hälsa uppmärksammas inom ramen för grön ekonomi.
Regeringen vill att
Rio +20 lägger grunden för en ökad samverkan mellan regeringar och den
privata sektorn, vilket har fått genomslag i rådslutsatserna. Ett starkt
engagemang från civilsamhället är även av stor betydelse, vilket
rådslutsatserna betonar. Därtill har regeringen fått gehör för ungdomars roll
och för att kvinnors politiska och ekonomiska deltagande måste främjas för
att nå hållbar utveckling.
Inom ramen för en
inkluderande grön ekonomi har regeringen fått gehör för att värdet av
biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster ska integreras i policyer,
beslutsfattande och ekonomiska processer. Detta ses av regeringen som ett betydelsefullt sätt för att stimulera utvecklingen
mot grön och inkluderande tillväxt som ett led i att nå en hållbar
utveckling.
Regeringen har gett
stöd till att ambitiösa resultat bör uppnås inom områdena energi, vatten,
kemikalier, jordbruk, skogsbruk, fiske och ekosystemtjänster. Rio +20 bör
enligt regeringen leda till konkreta sociala, ekonomiska och miljömässiga
framsteg på dessa områden.
Regeringen vill också
se ett stärkt institutionellt ramverk för hållbar utveckling som bygger på
existerande strukturer. Mot den bakgrunden har regeringen agerat och fått
genomslag i rådslutsatserna för en öppenhet för att diskutera olika
alternativ samtidigt som vissa ingångsvärden identifieras, däribland vikten
av att reformerna bidrar till stärkt integrering av de tre dimensionerna av
hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) på alla nivåer i FN:s
arbete.
Regeringen vill
särskilt lyfta fram vikten av ett stärkande av den internationella
miljöförvaltningen (IEG) som en del av det bredare institutionella ramverket.
Detta bör omfatta ett stärkande av FN:s miljöprogram, UNEP, där EU sedan 2005
driver att UNEP bör uppgraderas till ett fackorgan för miljö. Regeringen har
också varit angelägen om att EU även pekar på andra åtgärder som är
nödvändiga för att åstadkomma en stärkt miljöförvaltning, såsom stärkta
synergier mellan miljökonventioner, vilket regeringen har fått gehör för.
Regeringen anser att
konkreta mål är viktiga för att nå en hållbar utveckling och har arbetat inom
EU för att få gehör för s.k. hållbarhetsmål och att sådana mål ska omfatta
alla tre dimensioner av hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och
miljömässiga – samt omfatta alla länder. Rådslutsatserna bekräftar att
EU är redo att diskutera förslaget om hållbarhetsmål. Regeringen anser att
arbetet med dessa ska koordineras med översynen av millenniemålen så att det
finns ett ramverk efter 2015 som omfattar de tre dimensionerna av hållbar
utveckling samt att målen gäller alla länder. Rådslutsatserna anger att EU är
öppen för att diskutera detta.
Regeringen har fått
gehör för den privata sektorns roll i att nå hållbar utveckling genom att
dess kunskap, resurser och innovationskraft bättre tas tillvara. Detta är
viktigt eftersom näringslivet kan bidra med lösningar på hållbarhetsfrågor
och bedriva ett ansvarsfullt företagande.
Regeringen har även
fått genomslag för skrivningar om att priser på varor och tjänster måste
reflektera olika aspekter av hållbar utveckling och gett stöd till skrivning
om utfasning av miljöskadliga subventioner. Regeringen har agerat och fått
genomslag för vikten av att eliminera handelshinder för hållbara produkter
samt att utvecklingsländernas deltagande i internationella
standardiseringsprocesser ska främjas.
S-,
MP- och V-ledamöterna anmälde
följande avvikande mening:
Vi
instämmer till stora delar i den svenska ståndpunkten men vill utveckla
ytterligare några frågor.
Ekologiska
fotavtryck
Rio+20 är ett viktigt tillfälle att lyfta fram hållbar
utveckling i alla dess dimensioner. Miljömässigt måste vi lära oss att leva
inom planetens gränser. Socialt måste fördelningen av makt och resurser i
världen bli mycket mer rättvis. Ekonomin kan vara verktyget som knyter ihop
detta. Ekologiska fotavtryck är en viktig ansats för att synliggöra den
globala snedfördelningen av resurser och miljöutrymme.
Mark och vatten
Sverige borde vara en viktig röst både inom EU och
internationellt för att fästa uppmärksamhet på den rådande ojämlika
maktsituationen i världen som exempelvis gör att fattiga länder tvingas till
privatiseringar av vatten för att få lån via världsbanken. Vatten är en
mänsklig rättighet. Sverige borde också vara en viktig röst inom EU och
internationellt vad det gäller den problematik som råder gällande
markanvändning och dess allt mer ökande betydelse. Här råder i många fall
osäkra ägarförhållanden och därtill ska läggas en ökande köttkonsumtion i den
rikare delen av världen samt uttag av biobränsle, vilka ger ett förändrat
tryck på markanvändningen.
Grön ekonomi
Det är av största vikt att begreppet ”grön ekonomi” fylls med
innehåll. Vi ser positivt på regeringens ambition att sätta ett pris på ekosystemtjänster, för
att kunna utveckla ekonomiska styrmedel som korrigerar marknadsmisslyckanden och för att integrera
naturkapitalet i de ekonomiska räkenskaperna. Även humankapitalets roll i
nationalräkenskaperna behöver uppmärksammas.
Ökad global
forskningssamverkan om inriktning för en ekonomisk politik för en ekologiskt
och socialt hållbar utveckling
Den nödvändiga omställningen till en grön ekonomi kräver ett mer
intensivt internationellt samarbete inom forskningen. Forskarpanelen IPCC har
varit av stor betydelse för att driva klimatarbetet framåt globalt. I samband
med partsmötet inom konventionen om biologisk mångfald hösten 2010 togs
viktiga steg mot IPBES (Intergovernmental Platform on Biodiversity and
Ecosystem Services), ett forskarsamarbete inom det området. Ett motsvarande
samarbete på området grön ekonomi skulle vara av stort värde. Där har UNEP
påbörjat ett arbete som kan vidareutvecklas.
Konkreta steg för
att fasa ut miljöskadliga subventioner
Vi noterar med glädje regeringens arbete för att säkra
skrivningar om att fasa ut miljöfarliga subventioner (även om vi också har en
del kvar att göra på hemmaplan i Sverige och EU). I rbetet med förvaltning av internationella
fiskbestånd, stöd för utbyggnad av energisystem och inom handelspolitiken
finns i dag flera miljöskadliga offentliga subventioner som bör motverkas.
Men även subventioner inom ramen för det multilaterala biståndet, det
bilaterala biståndet samt regionala, nationella och lokala subventioner måste
ifrågasättas. Rio+20 kan vara ett tillfälle att konkret börja ta itu med
några av dessa subventioner som kräver internationella överenskommelser. Ett
typisk sådan subvention är den nuvarande skattebefrielsen för flygbränsle som
beror på FN:s internationella civila luftfartsorganisations (ICAO) motstånd
mot skatter och avgifter på internationellt flyg.
Många av dagens miljöskadliga subventioner har negativa
fördelningseffekter då de går till de i jämförelse mer välbeställda grupper
som överhuvudtaget har råd att flyga, köra bil osv. Icke desto mindre behöver
utfasningen av miljöfarliga subventioner kombineras med strategier för att
stötta utsatta gruppers tillgång till ren energi och hållbar mobilitet.
Stärk det
internationella arbetet med hållbar havsförvaltning
Det föreslagna tillägget i rådsslutsatserna om vikten av att
utvidga principerna bakom ”grön ekonomi” till bevarande och
hållbart nyttjande av marina resurser är en viktig ingång som bör utvecklas
ytterligare. Världshaven är ett praktexempel på en global fråga som kräver
globala lösningar. Sverige bör driva på för en internationell konvention
eller motsvarande om hållbar havsförvaltning för att få ett slut på dagens
ohållbara plundring av havets resurser.
Rättvis handel
Regeringens ansats att avveckla handelshinder för hållbara
produkter är välkommen. Överlag behöver handelshinder mot utvecklingsländer
avvecklas, inte minst inom EU:s jordbrukspolitik. Arbetet mot handelshinder
behöver dock kompletteras med ett arbete för rättvis handel där kriterier för
miljö och mänskliga rättigheter beaktas.
Näringslivet och
civilsamhället
Vi anser att det är en bra ansats att lyfta fram näringslivets
roll, och samverkan mellan privat och offentlig sektor, men menar att Sverige
också tydligare bör lyfta fram civilsamhällets roll både i förhandlingarna
och i den fortsatta processen. Målsättningarna om ansvarsfullt företagande,
där såväl miljö som sociala och fackliga frågor ingår, bör kompletteras med
bindande regler och möjlighet till ansvarsutkrävande.
Miljöminister Lena
Ek med medarbetare lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen,
information inför Miljörådet den 9 mars 2012.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
| 
