Protokoll utskottssammanträde 2011/12:20 (Socialutskottets protokoll 2011/12:20)

RIKSDAGEN

SOCIALUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:20
DATUM	2012–02–02
TID	09.30–10.45
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att närvara Utskottet medgav, med stöd av RO 4 kap. 13 § andra stycket, att Karin Nordström från EU-nämndens kansli fick närvara under sammanträdet vid punkterna 2-5.
§ 2	Aktuella EU-frågor Statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet, informerade utskottet om aktuella EU-frågor. Deltagarlista bifogas protokollet som bilaga 2.
§ 3	Överläggning – EU-förslag om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa Utskottet överlade med statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet, om kommissionens meddelande KOM (2011) 866 Europaparlamentets och rådets beslut om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Som underlag för överläggningen fanns faktapromemoria 2011/12:FPM102 Beslut om gränsöverskridande hot. Regeringens preliminära ståndpunkt: Regeringen är i grunden positiv till det arbete som utförts av hälsosäkerhetskommittén och dess undergrupper och anser att det är av vikt att samarbetet mellan medlemsstaterna kan fortsätta och effektiviseras. Hanteringen av en kris och beslut om åtgärder är nationell kompetens. Regeringen anser dock att ett utvecklat samarbete inom EU när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot är viktigt och nödvändigt. Krav på sådant samarbete får emellertid inte leda till att hanteringen av en kris försenas eller försvåras på nationell nivå. Regeringen är positiv till en genomgripande översyn av systemen för hälsohot och välkomnar därför arbetet med att ta fram klara strukturer för EU-samarbetet inom området. Flera strukturer finns redan på plats inom EU-systemet och är användbara. Dock har erfarenheter från tidigare kriser och övningar visat att systemen och strukturerna inte är tillräckligt tydliga och effektiva för att stödja och stärka medlemsstaternas samarbete när det gäller hanteringen av en kris. Framförallt har otydliga roller ibland inneburit merarbete under en kris istället för att ge EU mervärde. Syftet med samarbetet inom området bör vara att möjliggöra att medlemsländernas arbete effektiviseras genom samverkan. Ett tydligt EU-mervärde ska finnas för kommande samarbetsområden varför det är viktigt med en tydlig fokusering av arbetet. Systemen bör vara tydliga vad avser mandat och roller samt inrättade på sådant sätt att en hantering kan ske av frågor som ger ett EU-mervärde. En grundläggande princip i all krishantering är att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga (närhetsprincipen). En krisorganisation ska även vara enkel och överblickbar. Det är viktigt att arbete inte dubbleras, avgränsningar mot andra strukturer och grupper måste vara tydliga. Det måste beaktas hur förslaget med en utvidgningen av mandatet förhåller sig till andra relevanta sektorer i syfte att främja ett effektivt sektorsövergripande samarbete. När det gäller information till allmänheten under kris så anser regeringen att mervärden finns när det gäller kommunikationssamarbete inom EU. Utbyte av den information som respektive medlemsland ger sina medborgare under en kris är viktigt. I vissa situationer kan det även vara viktigt att samlas kring gemensamma strategiska linjer som baseras på vetenskaplig evidens, dock måste sådana budskap kunna anpassas till nationella förhållanden. Regeringen anser därmed att det inte finns anledning att som princip, under en kris, alltid ta fram gemensamma budskap på EU-nivån till medborgarna utan måste anpassas till respektive situation. Regeringen anser att frågan om frivillig gemensam upphandling av medicinska produkter (bl.a. vaccin) inte bör inkluderas i denna rättsakt utan sådan frivillig åtgärd bör hanteras genom en separat rättsakt (beslut). Hittills har hälsosäkerhetskommitténs mandat varit att vara ett informellt samarbets- och samordningsorgan under hälso- och sjukvårdsministrarna och ge råd till dessa. I dagsläget är det något oklart vilka konsekvenser förslagets formalisering av hälsosäkerhetskommittén får för den nationella kompetensen inom området. Likaledes är det oklart vad en koordinering av medlemsstaternas beredskapsplaner och åtgärder under en kris innebär utifrån ett rättsligt perspektiv. Beslut som avses tas av den föreslagna formaliserade hälsosäkerhetskommittén måste vila på tydliga artiklar i den föreslagna rättsakten för att inte skapa otydlighet i EU-samarbetet inom området. Särskilt om rättsliga grunden Artikel 168.4 (c) och 5 i EUF-fördraget har av kommissionen angetts som rättslig grund. Enligt artikel 4.2 (k) i fördraget gäller delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna beträffande gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet när det gäller de aspekter på folkhälsa som anges i fördraget. Det innebär att EU får lagstifta och anta harmoniserande åtgärder på det området. De aspekter på folkhälsa som det gäller framgår av artikel 168.4 c. Enligt den punkten får Europaparlamentet och rådet när det gäller folkhälsa besluta om harmoniserande åtgärder på tre områden, nämligen mänskliga vävnader och celler, veterinär- och växtskydd samt kvalitets- och säkerhetsstandarder för läkemedel och medicintekniska produkter. Det är oklart vad i det föreslagna beslutet som har sin grund i denna punkt, och som kommissionen alltså kan mena innebär ett harmoniseringskrav. Enligt artikel 2.5 i fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande, samordnande och kompletterande åtgärder på vissa områden och på de villkor som fastställs i fördraget. Sådana åtgärder får inte vara harmoniserande. Det gäller bl.a. skydd för och förbättring av människors hälsa (art. 6). Enligt art. 168. 5 får Europaparlamentet och rådet besluta om stimulansåtgärder som syftar till att skydda och förbättra människors hälsa och särskilt för att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna, åtgärder för övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Dessa stimulansåtgärder får således inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar. I punkten nämns inte befogenhet att vidta kompletterande åtgärder. Det är oklart om samtliga artiklar i beslutet ryms inom befogenheten att vidta stimulansåtgärder. Flera av artiklarna innehåller krav på samordning mellan medlemsstaterna, och det är tveksamt om det kan ses som stimulansåtgärder. Art. 12 ger kommissionen rätt att anta rättsakter som innehåller krav på medlemsstaterna att anta gemensamma tillfälliga folkhälsoåtgärder. Det kan diskuteras om inte detta utgör harmoniseringskrav. Kommissionen har i förslaget beskrivit det som kompletterande åtgärder, men det kan anses som tveksamt om kommissionen ens har rätt att anta sådana på detta område. När det gäller art. 4 om beredskaps- och insatsplanering kan det också ifrågasättas om art. 168 överhuvudtaget är rätt rättslig grund, eller om det snarare, i vart fall till viss del, rör art. 196. Ordföranden konstaterade att utskottet ställer sig bakom regeringens preliminära ståndpunkt och att det finns stöd för det fortsatta arbetet med den inriktning som regeringen har redovisat. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Överläggning – EU-förslag om åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014-2020 Utskottet överlade med statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet, om kommissionens meddelande KOM (2011) 709 Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020. Som underlag för överläggningen fanns faktapromemoria 2011/12:FPM53 Program för hälsa och tillväxt, 2014-2020. Regeringens preliminära ståndpunkt: Regeringens övergripande målsättning med förhandlingen av EU:s budgetram för 2014-2020 är en oförändrad utgiftsnivå. Regeringen ställer sig positiv till det övergripande målet i programmet om hälsa för tillväxt. Sverige har i andra sammanhang, bland annat i förhandlingarna i Lissabonstrategin, drivit på för att folkhälsoarbetet ska inarbetas som en viktig drivkraft för ökad ekonomisk tillväxt. Regeringen vill dock betona att ekonomisk tillväxt som mål inte är överordnat människors hälsa. Regeringen instämmer i kommissionens förslag om färre insatser på områden med ett påvisat EU-mervärde. Regeringen har för avsikt att ge folkhälsofrågorna en fortsatt hög prioritet i hälsoprogrammet. Det är regeringens uppfattning att förebyggande åtgärder är av avgörande betydelse, såväl för människors hälsa och välbefinnande som för långsiktiga kostnadsbesparingar för hälso- och sjukvården samt för EU-befolkningens möjligheter till utbildning och tillträde till arbetsmarknaden. Tidiga, förebyggande insatser för att minska sjuklighet sker allt som oftast utanför hälso- och sjukvården. Regeringen anser därför att hälsoprogrammet även bör fokusera på evidensbaserade insatser för folkhälsan. För att bidra till en god hälsa hos EU-befolkningen är det regeringens uppfattning att arbete med hälsodeterminanter, såsom levnadsvillkor, levnadsvanor och livsmiljöer bör inrymmas även i det föreslagna hälsoprogrammet. Sverige har därför för avsikt att i förhandlingen verka för att hälsodeterminanter lyfts fram i ett bredare perspektiv. Regeringen anser att begreppen tobaksbruk, riskfyllt bruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet bör användas istället för rökning, alkoholmissbruk och fetma. Regeringen noterar också att kommissionen genom ett nytt fokus på hälso- och sjukvårdssystem föreslår ett annat typ av mål än i föregående program. Enligt EU-fördraget (artikel 168) är utformningen av hälso- och sjukvårdssystem medlemsstaternas ansvarsområde. Regeringen ser det som viktigt att den nationella bestämmanderätten på området respekteras, men är samtidigt av uppfattningen att samarbete i hälso- och sjukvårdsfrågor, t.ex. genom utbyte av idéer och ”best practice” mycket väl kan bidra till mervärde på EU-nivå, och vill särskilt välkomna de insatser som på olika sätt stödjer implementeringen av Patientrörlighetsdirektivet. När det gäller mål 4 i förslaget avseende samordning vid hälsorisker för att skydda människor från gränsöverskridande hot, så avser regeringen återkomma i den frågan. Skälet för detta är att kommissionen den 8 december 2011 presenterade ett förslag till en ny rättsakt om stärkt beredskap vid gränsöverskridande hälsohot; Europaparlamentets och rådets beslut om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Avsikten med rättsakten är att säkerställa samordnade krisinsatser samt koordinera medlemsstaternas beredskapsplaner. Då det nya förslaget utgör en grund för insatser inom ramen för det fleråriga programmet på hälsoområdet vill regeringen avvakta med synpunkter på de delar som rör hälsohot i detta förslag, i väntan på beredningen av den nya rättsakten. Sverige eftersträvar en oförändrad utgiftsnivå för den totala budgetramen. Sverige driver generellt en restriktiv linje vad gäller EU:s budget, vilket inbegriper frågor om medfinansieringsgrad. Ordföranden konstaterade att utskottet ställer sig bakom regeringens preliminära ståndpunkt och att det finns stöd för det fortsatta arbetet med den inriktning som regeringen har redovisat. V-ledamoten anmälde en avvikande mening. Vänsterpartiet har avvisat direktivet om patienters rättigheter vid gränsöverskridande vård (jfr. avvikande mening i protokoll 2009/10:10). Vänsterpartiet ställer sig därmed inte bakom regeringens ståndpunkt i den del där man välkomnar de insatser som på olika sätt stödjer implementeringen av Patientrörlighetsdirektivet (s. 5 i 2011/12:FPM53). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Aktuella EU-frågor Statssekreterare Ragnwi Marcelind, Socialdepartementet, informerade utskottet om aktuella EU-frågor. (Deltagarlista se bilaga 2.)
§ 6	Inkomna EU-dokument och uppdaterat EU PM Inkomna EU-dokument enligt bilaga 3 anmäldes.
§ 7	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2011/12:19
§ 8	Funktionshindersfrågor (SoU13) Utskottet behandlade motioner om funktionshindersfrågor. Utskottet beslutade inhämta information från Försäkringskassan och utredningen om Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättning (S 2011:04). Ärendet bordlades.
§ 9	Hälso- och sjukvård- och tandvårdsfrågor (SoU14) Utskottet behandlade motioner om hälso- och sjukvård- och tandvårdsfrågor. Ärendet bordlades. Kanslichefen fick i uppdrag att kontakta kammarkansliet för att framföra önskemål om senare kammardag.
§ 10	Övriga frågor Utskottet överlämnade till konstitutionsutskottet, under förutsättning av detta utskotts medgivande, motion 2011/12:So642 av Julia Kronlid m.fl. (SD). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 11	Nästa sammanträde Tisdagen den 14 februari kl. 11.00
Vid protokollet Justeras den 14 februari 2012

SOCIALUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2011/12:20

§ 1-7

§ 8

§ 9-11

LEDAMÖTER

Kenneth Johansson (C), ordförande

Lena Hallengren (S), vice ordförande

Mats Gerdau (M)

Margareta B. Kjellin

Christer Engelhardt (S)

Helena Bouveng (M)

Ann Arleklo (S)

Isabella Jernbeck (M)

Lennart Axelsson (S)

Barbro Westerholm (FP)

Catharina Bråkenhielm (S)

Gunnar Sandberg (S)

Anders W Jonsson (C)

Agneta Luttropp (MP)

Anders Andersson (KD)

Per Ramhorn (SD)

Eva Olofsson (V)

SUPPLEANTER

Henrik Ripa (M)

Teres Lindberg (S)

Metin Ataseven (M)

Kent Härstedt (S)

Ellen Juntti (M)

Christina Zedell (S)

Lotta Finstorp (M)

Kurt Kvarnström (S)

Maria Lundqvist-Brömster (FP)

Shadiye Heydari (S)

Rickard Nordin (C)

Magnus Ehrencrona (MP)

Katarina Brännström (M)

Jonas Eriksson (MP)

Roland Utbult (KD)

Carina Herrstedt (SD)

Rossana Dinamarca (V)

Roza Güclü Hedin (S)

Gunilla Svantorp (S)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Ismail Kamil (FP)

Solveig Zander (C)

Mia Sydow Mölleby (V)

Susanna Haby (M)

Björn Söder (SD)

Margareta Sandstedt (SD)

Lars-Axel Nordell (KD)

Annika Eclund (KD)

Ola Johansson (C)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Protokoll utskottssammanträde 2011/12:20

Utskottens och EU-nämndens protokoll