Protokoll utskottssammanträde 2011/12:17

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2011/12:17

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2011/12:17
DATUM	Tisdagen den 24 januari 2012
TID	11.00–11.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Överläggning om rådsslutsatser om den årliga tillväxtrapporten och den gemensamma sysselsättningsrapporten: prioriterade åtgärder inom sysselsättning och sociala frågor Utskottet beslutade om bandupptagning vid §§ 1 och 2. Statsrådet Hillevi Engström, statssekreteraren Bettina Kashefi, departementsrådet Anna-Lena Hultgård Sancini, kansliråden Per Nyström och Inger Wijkström och departementssekreterarna Thomas Göransson, Anna Sellberg Hansen, Charlotte Hakelius och Niklas Wallentin, samtliga från Arbetsmarknadsdepartementet, närvarade under §§ 1 och 2. Statsrådet Engström, som hänvisade dels till utkast till rådsslutsatser, dels till en överläggningspromemoria 2012-01-20, vilka skickats ut till utskottet, inledde med att sätta den årliga tillväxtrapporten och den tillhörande gemensamma sysselsättningsrapporten i ett sammanhang. Rapporten ingår i den s.k. europeiska terminen och kommer att ligga till grund för Europeiska rådets diskussioner för att ge vägledning för de olika medlemsstaternas finans- och strukturpolitik. I den tillhörande gemensamma sysselsättningsrapporten finns tillväxtrapportens förslag om sysselsättning. Som ett led i förberedelserna inför Europeiska rådets vårtoppmöte kommer Epscorådet den 17 februari 2012 att anta rådsslutsatser om kommissionens årliga tillväxtrapport och den tillhörande gemensamma sysselsättningsrapporten. Utkastet till rådsslutsatser innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättningsåtgärder inom ramen för Europa 2020-strategin. Fyra områden lyfts fram i rådslutsatserna som viktiga för strukturella arbetsmarknadsreformer: 1) Jobbskapande genom att bl.a. främja drivkrafter för arbete, belysa arbetskraftskostnader, förmåner och deras inverkan på produktiviteten, underlätta rörlighet och stimulera jobbskapande sektorer. Nationella system för arbetsmarknadens parter ska beaktas. 2) Minska den höga arbetslösheten för unga, långtidsarbetslösa och korttidsutbildade genom aktiv arbetsmarknadspolitik. Kvinnors och äldres tillträde till arbetsmarknaden ska stärkas. 3) Investera i kompetens och utbildning för att skapa förutsättningar för produktivitet och ökad inkomst. 4) Adekvata och finansiellt hållbara socialförsäkringssystem som ska behålla sin roll som automatiska stabilisatorer i ekonomin. Socialt utanförskap ska tacklas genom aktiva insatser. Statsrådet meddelade att regeringen i stort välkomnar utkastet till slutsatser. Regeringen välkomnar budskapet om en aktiv arbetsmarknadspolitik, ändamålsenliga försäkringssystem som ger drivkrafter till arbete och vikten av kompetens och utbildning. Regeringen välkomnar även budskapet om att stödja svaga grupper genom aktiva insatser. Regeringen anser att budskapen om lika villkor för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden samt om respekten för arbetsmarknadens parter och hänsyn till nationella system för lönebildning bör vara starkare. Regeringen vill även se skrivningar som betonar vikten av den sociala dimensionen av den inre marknaden. Ylva Johansson (S) meddelade att de socialdemokratiska företrädarna delar regeringens ståndpunkter men efterlyser en ökad betoning på ekonomisk tillväxt och goda arbetsvillkor. Följande förslag till tillägg till regeringens ståndpunkt anmäldes: ”Att skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt och nya jobb måste stå högst på dagordningen. Som ett led i detta arbete är främjandet av goda arbetsvillkor med utgångspunkt i de nationella systemen viktigt om Europa ska lyckas konkurrera med kompetens och hög produktivitet. Utan fler och bättre jobb riskerar sammanhållningen och konkurrenskraften i Europa att hotas.” Sven-Olof Sällström (SD) anförde att Sverigedemokraterna har invändningar mot utkastet till rådsslutsatser i fråga om skrivningar om bl.a. ungdomsarbetslöshet och nationella socialförsäkringssystem. Enligt Sverigedemokraterna är ungdomsarbetslöshet respektive länders olika socialförsäkringssystem nationella frågor som varje medlemsstat hanterar bäst på inhemsk nivå.   Josefin Brink (V) framförde att Vänsterpartiet ställer sig kritiskt till utkastet till rådsslutsatser. Enligt Vänsterpartiet är det provocerande att bristande individuella drivkrafter och alltför goda löner och arbetsvillkor utpekas som grund till den massarbetslöshet som drabbat Europas löntagare. Även om det är viktigt att främja drivkrafter för arbete ska bristande drivkrafter inte kopplas samman med den pågående krisen. Mehmet Kaplan (MP) uppgav att han ställde sig bakom regeringens ståndpunkt. Statsrådet meddelade att Socialdemokraternas förslag till tilläggstext accepteras och förs in i regeringens ståndpunkt. Maria Plass (M) framförde att allianspartierna ställde sig bakom regeringens ståndpunkt. Ylva Johansson (S) framförde att Socialdemokraterna ställde sig bakom regeringens ståndpunkt med den införda kompletteringen. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med det tillägg som Socialdemokraterna framförde. Företrädarna för Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet anmälde avvikande mening (bilagorna 2 och 3 till protokollet).
§ 2	EU-information från regeringen Statsrådet Engström informerade om Det danska ordförandeskapet Europa 2020-strategin, den årliga tillväxtrapporten och den gemensamma sysselsättningsrapporten Utstationeringsdirektivet och Monti II-förordningen Europeiska globaliseringsfonden och programmet för social förändring och social innovation Europeiska socialfonden Mammaledighetsdirektivet Direktivet om elektromagnetiska fält Kommissionens rapport om regelförenkling för mikroföretag Migrationsdirektiven Övriga kommande förslag från kommissionen
§ 3	Kanslimeddelanden Meddelades att Kommissionens meddelande KOM(2011) 933 Initiativet Bättre möjligheter för unga, som tidigare remitterats till utbildningsutskottet, överförts till arbetsmarknadsutskottet.
§ 4	EU-information från kansliet Ingenting förekom under denna punkt.
§ 5	Avrapporteringar Ingenting förekom under denna punkt.
§ 6	Justering av protokoll Protokoll 2011/12:16 justerades. Utskottet beslutade att uppdra åt ordföranden och vice ordföranden att tillsammans justera protokollet från dagens sammanträde.
§ 7	Inkomna skrivelser Inga skrivelser fanns att anmäla.
§ 8	Övriga frågor Ingenting förekom under denna punkt.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde hålls torsdagen den 26 januari 2012 kl. 10.00.

VID PROTOKOLLET	Lenita Freidenvall
JUSTERAS	Tomas Tobé	Ylva Johansson

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll AU 2011/12:17

§1-9

LEDAMÖTER

D

V

D

V

D

V

D

V

D

V

D

V

D

V

Tomas Tobé (M)

*

Ylva Johansson (S)

*

Maria Plass (M)

*

Raimo Pärssinen (S)

*

Katarina Brännström (M)

-

Maria Stenberg (S)

-

Gustav Nilsson (M)

-

Patrik Björck (S)

*

Hans Backman (FP)

*

Ann-Christin Ahlberg (S)

*

Annika Qarlsson (C)

*

Johan Andersson (S)

*

Hanif Bali (M)

*

Mehmet Kaplan (MP)

*

Lars-Axel Nordell (KD)

*

Sven-Olof Sällström (SD)

*

Josefin Brink (V)

*

SUPPLEANTER

Jenny Petersson (M)

*

Kerstin Nilsson (S)

*

Lotta Olsson (M)

+

Ingemar Nilsson (S)

Pia Hallström (M)

Anna-Lena Sörenson (S)

Jan Ericson (M)

Arhe Hamednaca (S)

Ismail Kamil (FP)

+

Christina Karlsson (S)

Abir Al-Sahlani (C)

Ulf Holm (MP)

Marta Obminska (M)

Gunvor G Ericson (MP)

Penilla Gunther (KD)

+

Erik Almqvist (SD)

Christina Höj Larsen (V)

+

Lars Mejern Larsson (S)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Esabelle Dingizian (MP)

Tina Acketoft (FP)

Anita Brodén (FP)

Göran Lindell (C)

Torbjörn Björlund (V)

Margareta Sandstedt (SD)

Thoralf Alfsson (SD)

Désirée Pethrus (KD)

Hannes Beckman (M)

*

Anmärkning: I kolumn D anges med * vilka ledamöter som deltagit i handläggningen och med + vilka ledamöter/suppleanter som härutöver har varit närvarande, - anger om en ledamot varit frånvarande och ) anger del av dagordningspunkten. I kolumn V anges vilka ledamöter som deltagit i votering.

Bilaga 2

                                                till protokoll

                                                AU 2011/12:17

Överläggning om rådsslutsatser om den årliga tillväxtrapporten och den gemensamma sysselsättningsrapporten: prioriterade åtgärder inom sysselsättning och sociala frågor

Avvikande mening (SD)

Jag konstaterar att man bl.a. talar om att ”belysa arbetskraftskostnader, förmåner och deras inverkan på produktivitet” som en viktig åtgärd för en jobbskapande politik. Min tolkning är att denna skrivning syftar till att ytterligare förändra strukturen på den inre marknaden, från kunskapsbaserad till alltmer lönebaserad. I en kunskapsbaserad, avancerad ekonomi är arbetskraftskostnader en relativt sett mindre viktig parameter när det gäller framväxten av nya jobb. De europeiska länderna i allmänhet och Sverige i synnerhet har relativt välutvecklade ekonomier. Utkastet grundar sig i en felaktig analys om vad som är vår kontinents stora sysselsättningspolitiska utmaningar. I den kunskapsbaserade ekonomin finns det andra, viktigare faktorer än just lönekostnader som påverkar företagens efterfrågan på arbetskraft.

Ungdomsarbetslösheten är en nationell fråga som varje medlemsstat tacklar bäst på inhemsk nivå. Eftersom sammansättningen på arbetslösheten är olika i olika medlemsstater är det inte rimligt att på unionsnivå samordna politik mot ungdomsarbetslösheten.

Jag stämmer in i tredje punkten i utkastet och dess påstående om vikten av ökad investering i kompetens och utbildning, men menar att detta åligger de nationella parlamenten. Vid behov kan det ske på bi- eller multilateral basis.

Ländernas olika socialförsäkringssystem är även det en nationell fråga som EU inte ska lägga sig i. Socialt utanförskap är en fråga för varje land att åtgärda efter bästa förmåga.

När det gäller regeringens ståndpunkt menar jag att skrivningen om ”respekten för arbetsmarknadens parter och hänsyn till nationella system för lönebildning bör vara starkare” är alltför svag. Här behövs en starkare skrivning som slår fast att regeringen kräver – i det fall EU:s sysselsättningspolitiska åtgärder implementeras i Sverige – att dessa ska ta hänsyn till den svenska modellen. Kollektivavtalen ska även fortsättningsvis vara den svenska arbetsmarknadens fundament. Regeringen bör också stryka meningen där man talar om ”vikten av den sociala dimensionen av den inre marknaden”. Den inre marknaden handlar om handel med varor och tjänster. Den fria inre marknaden är inte, och ska inte heller vara, ett socialpolitiskt verktyg för EU.

Bilaga 3

                                                till protokoll

                                                AU 2011/12:17

Överläggning om rådsslutsatser om den årliga tillväxtrapporten och den gemensamma sysselsättningsrapporten: prioriterade åtgärder inom sysselsättning och sociala frågor

Avvikande mening (V)

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till både form och innehåll i den ökade ekonomiska styrningen av medlemsstaternas ekonomi och arbetsmarknad. Sammantaget innebär EU:s ökade ekonomiska styrning att priset för finansspekulation och det misslyckade EMU-projektet vältras över på medborgarna i de värst drabbade krisländerna.

De krav EU:s institutioner ställer på genomförande av ”strukturreformer” i de värst krisdrabbade länderna innebär i praktiken inskränkningar i grundläggande fackliga rättigheter, omfattande nedskärningar av offentliga välfärdssystem och lönesänkningar.  Vänsterpartiet anser att sådana reformer är oacceptabla och kontraproduktiva för att lösa den pågående krisen.

I utkastet till rådsslutsatser betonas att medlemsstaterna bör ”främja drivkrafter för arbete, belysa arbetskraftskostnader, förmåner och deras inverkan på produktivitet”. Det är en provocerande att EU väljer att utmåla bristande individuella drivkrafter och alltför goda löner och arbetsvillkor som grund till den massarbetslöshet som drabbat Europas löntagare.

Vi i Vänsterpartiet vill betona att vägen ut ur den pågående krisen inte på några villkor får gå via inskränkningar i fackliga rättigheter och ökad press på de människor som drabbats av arbetslöshet att acceptera sämre villkor. För en varaktig och stabil ökning av sysselsättningen behövs i stället större utrymme för investeringar och satsningar på utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Särskild tonvikt bör läggas på att bygga upp samhällsservice och trygghetssystem som ökar de faktiska möjligheterna för kvinnor att arbeta på samma villkor som män.