Protokoll utskottssammanträde 2010/11:4

Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2010/11:4

RIKSDAGEN

CIVILUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:4
DATUM	2010-11-11
TID	09.30-10.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2010/11:3
§ 2	Aktuella EU-frågor Statssekreteraren Ulf Perbo m.fl., Socialdepartementet, informerade utskottet om byggproduktförordningen (CPR).
§ 3	Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation (CU2) Utskottet behandlade proposition 2009/10:224. Ärendet bordlades.
§ 4	Ny konsumentkreditlag (CU5) Utskottet behandlade proposition 2009/10:242 och motioner. Anmäldes en i ärendet inkommen skrivelse från Svenska Bankföreningen. Ärendet bordlades.
§ 5	Civilutskottets arbetsordning En av kansliet den 23 september 2010 upprättad promemoria angående vissa arbetsrutiner och procedurfrågor rörande utskottsarbetet gicks igenom. Utskottet beslutade att fastställa den som bilaga 2 till protokollet fogade promemorian.
§ 6	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 16 november 2010 kl. 11.00.
Vid protokollet Hana Svecova Justeras den 16 november  2010 Maryam Yazdanfar

CIVILUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2010/11:4

§ 1–6

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Maryam Yazdanfar (S), ordf.

X

Jan Ertsborn (FP), vice ordf.

X

Magdalena Andersson (M)

X

Anti Avsan (M)

X

Carina Ohlsson (S

X

Maria Abrahamsson (M)

X

Hillevi Larsson (S)

–

Eva Bengtson Skogsberg (M)

X

Jonas Gunnarsson (S)

X

Hannah Bergstedt (S)

X

Per Lodenius (C)

X

Yilmaz Kerimo (S)

X

Margareta Cederfelt (M)

X

Jan Lindholm (MP)

–

Otto von Arnold (KD)

X

Carina Herrstedt (SD)

X

Marianne Berg (V)

X

SUPPLEANTER

Thomas Finnborg (M)

O

Katarina Köhler (S)

X

Lotta Olsson (M)

O

Clas-Göran Carlsson (S)

Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Elin Lundgren (S)

Jessica Rosencrantz (M)

Börje Vestlund (S)

Lars Tysklind (FP)

O

Ann Arleklo (S)

Ola Johansson (C)

O

Gustav Fridolin (MP)

Cecilia Brinck (M)

Agneta Börjesson (MP)

X

Yvonne Andersson (KD)

Thoralf Alfsson (SD)

O

Amineh Kakabaveh (V)

O

Anna SteeleKarlström (FP)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Arbetsordning för civilutskottet

I denna arbetsordning för civilutskottet behandlas vissa arbetsrutiner och procedurfrågor för utskottet – med utgångspunkt från vad som följer av riksdagsordningen (RO) m.m.

Civilutskottets beredningsområde och arbetsuppgifter

Civilutskottet bereder ärenden om civilrättslig lagstiftning, bostadspolitik, konsumentpolitik och statsbudgetens utgiftsområde 18. De närmare ämnesområdena inom beredningsområdet framgår av riksdagsordningens tilläggsbestämmelser.[1]

I arbetsuppgifterna ingår främst att behandla de ärenden som kammaren hänvisat till utskottet för beredning – propositioner och skrivelser från regeringen, framställningar och redogörelser från riksdagsorgan samt motioner från riksdagens ledamöter. Ett utskott är skyldigt att lämna ett betänkande över varje ärende som kammaren remitterat till det (det s.k. behandlingstvånget).[2]

Ett utskott ska dessutom granska grön- och vitböcker och vissa andra EU-dokument.[3] Granskningen ska redovisas i ett utlåtande till kammaren. När det gäller EU-frågor kan kammaren även hänvisa ett utkast till en lagstiftningsakt till ett utskott för prövning av om utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen[4], s.k. subsidiaritetsprövning. I övrigt gäller att ett utskott inom sitt beredningsområde ska följa arbetet inom EU. Utskottet kan i det sammanhanget begära en överläggning med regeringen i en viss fråga.[5]

Ett utskott får ge ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Utskottet har då möjlighet att lämna ett yttrande. Det finns ett minoritetsskydd, dock endast i fråga om att begära in ett yttrande.[6]

Till utskottens uppgifter hör också att följa upp och utvärdera riksdagens beslut inom respektive utskotts beredningsområde.[7] Enligt de riktlinjer för riksdagsarbetet som riksdagen antagit ingår även ett arbete med forsknings- och framtidsfrågor i utskottens uppgifter.[8]

Utskottets presidium

Utskottets presidium – ordförande och vice ordförande – bereder tillsammans med kanslichefen frågor av främst praktisk natur inför utskottssammanträdena.

Tider för utskottssammanträden

Utskottets ordinarie sammanträdestider är tisdagar kl. 11.00 och torsdagar kl. 09.30.

I samband med större arbetsanhopningar kan utskottssammanträden behöva äga rum även andra dagar. Även plenifria dagar kan tas i anspråk för utskottssammanträden.

Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om överläggningen i kammaren avser något annat än ett ärendes avgörande eller ett val.[9]

Sammanträdesplan och CU-kalendarium

I början av varje höst och varje vår fastställer utskottet en preliminär sammanträdesplan med uppgifter om sammanträdesdagar och vilka ärenden som ska behandlas vid sammanträdesdagarna. I sammanträdesplanen anges också vilken dag respektive ärende ska debatteras i kammaren.   

Strävan är att planen i möjligaste mån ska följas. Det hänger bl.a. samman med att uppgifterna i planen tillsammans med andra utskotts sammanträdesplaner ligger till grund för kammarens ärendeplanering. Det är emellertid vanligt att utskottet måste ta ytterligare sammanträdesdagar i anspråk (eller byta sammanträdesdagar) i förhållande till den ursprungliga planen. En löpande revidering av sammanträdesplanen framgår av det CU-kalendarium som bifogas kallelsen till varje sammanträde.

Utskick – kallelse, föredragningslista och andra sammanträdeshandlingar  

Ett utskott sammanträder på kallelse av ordföranden. Det finns dock ett minoritetsskydd som innebär att ordföranden ska kalla till sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet begär det.[10]

Kallelsen till ett sammanträde skickas ut till ledamöter och suppleanter tillsammans med en föredragningslista och övriga sammanträdeshandlingar – motioner, promemorior m.m. (propositioner distribueras vanligen inte med kallelsen). I utskicket ingår också ett CU-kalendarium med en löpande revidering av sammanträdesplanen och uppgifter om vissa andra utskottsgemensamma aktiviteter.

Handlingarna till tisdagssammanträden skickas vanligen ut torsdagen före sammanträdet. Handlingarna distribueras med post hem till samtliga ordinarie ledamöter och sådana suppleanter som regelbundet är närvarande vid utskottssammanträdena och aktivt deltar i utskottsarbetet (s.k. arbetande suppleanter). Utskottsledamöter och arbetande suppleanter som i stället önskar få sammanträdeshandlingarna till tisdagar utdelade i sina postfack i Riksdagshuset anmäler detta till kansliet. Handlingarna till torsdagssammanträden läggs vanligen under tisdagen samma vecka i de ordinarie ledamöternas och de arbetande suppleanternas postfack. 

Kallelsen och de övriga handlingarna (i den mån de finns i elektronisk form) görs också tillgängliga för samtliga ledamöter och suppleanter genom utskottets databas. Ett e-postmeddelande med länk till databasen skickas när de nya handlingarna finns tillgängliga. Utskottsledamöter och arbetande suppleanter som vill ha kallelser och sammanträdeshandlingar endast i elektronisk form anmäler detta till kansliet. Vanligen får andra suppleanter än de arbetande suppleanterna handlingarna endast i elektronisk form, men de kan anmäla till kansliet om de vill ha handlingarna även i pappersform.

I de fall där en sammanträdeshandling, exempelvis ett begärt yttrande, inte finns tillgänglig när kallelsen skickas ut anges i kallelsen när och hur ledamöter och suppleanter kommer att få handlingen.

Vid sammanträdena finns alltid extra exemplar av kallelsen och utskickade sammanträdeshandlingar tillgängliga i sessionssalen. 

Inkomna skrivelser och EU-dokument

Skrivelser och EU-dokument som kommit in till utskottet anmäls vid sammanträdena under den stående punkten ”Övriga frågor” på föredragningslistan.

Förteckningar över skrivelserna och dokumenten finns med i sammanträdeshandlingarna. Där finns också uppgifter om hur skrivelserna och dokumenten kan fås i fulltext.   

Riksdagsärende och utskottsinitiativ

Ett riksdagsärende är en sakfråga som har väckts i behörig ordning och som riksdagen har att avgöra.

Kammaren hänvisar till utskotten för beredning frågor som väckts av regeringen (propositioner och skrivelser), riksdagens ledamöter (motioner) och riksdagens organ (framställningar och redogörelser).

Vad gäller EU-dokument hänvisar kammaren grön- och vitböcker samt vissa andra dokument till utskotten för granskning. Utkast till lagstiftningsakter hänvisas till utskotten för prövning.

Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ämnen som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande.[11] Det har emellertid ansetts att ärenden normalt ska väckas genom en proposition eller en motion och att politisk enighet eftersträvas i de fall då initiativ kommer i fråga.[12]

Behandlingen av riksdagsärenden

Ett riksdagsärende behandlas i utskottet i två led, genom beredning och justering. I beredningen ingår att utskottet går igenom ärendet och att respektive parti/ledamot avger ett preliminärt ställningstagande. Vid justeringen fattas det definitiva beslutet och anmäls eventuella reservationer m.m. Av kallelsen till sammanträdet ska det framgå om ett ärende ska beredas eller justeras.

Ett ärende av normal omfattning bereds vid ett sammanträde och justeras vid ett annat. Vanligen förflyter ett antal veckor mellan beredningssammanträdet och justeringssammanträdet. Utskottet kan vid beredningstillfället besluta om ett ytterligare beredningstillfälle. Det kan behövas exempelvis vid utestående frågor eller begäran om kompletteringar m.m. I undantagsfall – i mindre ärenden eller vid tidsbrist – kan det förekomma att hela behandlingen av ärendet (inkl. justering) sker vid ett och samma sammanträde.

I beredningen ingår att utskottet går igenom ärendet och att varje parti/ledamot redovisar sina ställningstaganden. Till grund för beredningen ligger i de flesta ärenden en föredragningspromemoria (ett s.k. lakan) som upprättats av kansliet och som finns med bland de utskickade sammanträdeshandlingarna. I okontroversiella ärenden utan motstående förslag eller ärenden som endast rymmer ett begränsat antal frågor upprättas vanligen inte någon promemoria.

Föredragningspromemoriorna anpassas till ärendets art och omfattning. I normalfallet tillämpas en ordning som innebär att föredraganden vid beredningen endast lämnar eventuell kompletterande information som inte framgår av promemorian samt svarar på de frågor som uppkommer under sammanträdet.

Vid beredningssammanträdet (det sista beredningstillfället om beredningen sträcker sig över flera sammanträden) redovisar respektive parti/ledamot sina preliminära ställningstaganden, som mynnar ut i preliminära beslut. De preliminära ställningstagandena och besluten protokollförs inte utan tjänar endast till ledning för kansliets fortsatta arbete med ärendet.

Med ledning av vad som framkommit vid beredningstillfället utformar kansliet ett utkast till betänkandet (alt. utlåtandet eller yttrandet) samt utkast till reservationer (alt. avvikande meningar) och särskilda yttranden. Respektive parti/ledamot kan även efter sammanträdet ge kansliet viss kompletterande information till ledning för arbetet med utkasten.

Utkastens utformning stäms av med respektive parti/ledamot enligt överenskommelse. Majoriteten bör vid kontakterna företrädas av en gemensam ”talesperson”. Detsamma kan gälla då flera partier önskar en gemensam reservation, särskilt yttrande eller avvikande mening.

Utkasten skickas vanligen över med e-post för synpunkter veckan före justeringssammanträdet, s.k. förgranskning. Då anges också en tidpunkt för när synpunkter på eller ett godkännande av utkasten senast bör ges till kansliet.

De godkända utkasten bifogas till handlingarna till justeringssammanträdet. Vid justeringssammanträdet går utskottet igenom utkastet till majoritetstext och eventuella tillägg eller ändringar görs i texten. Därefter fattas det slutliga, definitiva beslutet.

Reservationer, avvikande meningar och särskilda yttranden måste anmälas vid justeringssammanträdet för att få avges och ingå i betänkandet. Vanligen hänvisar reservanterna till de utkast som finns bifogade till sammanträdeshandlingarna. Text till en reservation etc. får lämnas även efter sammanträdet. Betänkandet eller yttrandet får dock inte fördröjas därigenom. Utskottet kan i förekommande fall fastställa en särskild tid inom vilken reservationen ska lämnas till kansliet (alternativt godkännas om kansliet upprättar ett utkast). Om en sådan tidsfrist som har fastställts av utskottet inte följs faller reservationen.

Efter sammanträdet färdigställer kansliet betänkandet eller yttrandet.

Särskilt om reservationer, avvikande meningar och särskilda yttranden

En ledamot får i utskottets betänkande lämna en reservation med ett yrkande.[13] För att en ledamot ska ha reservationsrätt krävs enligt praxis endast att ledamoten vid utskottets definitiva beslut uttryckligen förbehållit sig rätten att avge en reservation till förmån för en annan mening än majoritetens.

Om ärendet gäller ett yttrande till ett annat utskott, får ledamoten lämna en avvikande mening till yttrandet.[14] En avvikande mening i ett utskotts yttrande till ett annat utskott motsvarar en reservation.

En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott.[15] Ett sådant yttrande kan användas om en ledamot vill förklara sitt ställningstagande eller anföra några ytterligare synpunkter utöver de som utskottet anfört. Ett särskilt yttrande får däremot inte innebära att ledamoten anför en annan mening i någon fråga än utskottet. I sådana fall är det fråga om en reservation. För särskilda yttranden gäller samma procedurregler i utskottet som för reservationer. Ett särskilt yttrande kan aldrig bli föremål för riksdagens beslut.

En anmäld reservation kan efter sammanträdet avstås eller omvandlas till ett särskilt yttrande. Ett anmält särskilt yttrande kan avstås men inte omvandlas till en reservation.  

En reservation får endast avges till förmån för ett yrkande som ligger inom ramen för det aktuella ärendet. Ramen för ett ärende utgörs av utskottets betänkande samt – när det gäller propositioner – propositionens förslag och väckta motionsyrkanden eller – i fråga om rena motionsärenden – motionsyrkandena. Även om det inte finns några motionsyrkanden väckta med anledning av en proposition får en reservation avges, dock endast i fråga om avslag eller bifall på propositionen.

Reservationer i lagstiftningsärenden till stöd för förslag om en alternativ utformning av lagtexten utformas vanligen som tillkännagivanden eftersom lagförslagen inte är beredda på sedvanligt sätt.

När fler än två förslag ställs mot varandra i utskottet kan en ledamot i första hand stödja ett av förslagen och sedan i andra hand med bibehållen reservationsrätt stödja ett annat förslag, om det första faller bort.

En reservation avser i regel både utskottets förslag till riksdagsbeslut och motiveringen till förslaget. En reservation kan också avse endast motiveringen – s.k. motivreservation. I en sådan reservation kan man exempelvis anföra andra skäl för ställningstagandet än dem som utskottet framhållit. Motivreservationen kan också innehålla ytterligare skäl för ställningstagandet eller innebära att något eller några av utskottets skäl inte ska tas med. I en motivreservation kan däremot inte frågor som utskottet inte diskuterat tas upp. Har en ledamot förbehållit sig reservationsrätt mot utskottets förslag till riksdagsbeslut kan reservationen sedermera inskränkas till att endast avse motiveringen.

Omröstning

Resultatet av varje slutlig omröstning redovisas i utskottets protokoll.[16] Omröstning sker som regel genom acklamation eller handuppräckning.

För att resultatet av en votering ska antecknas i protokollets voteringsförteckning krävs en begäran om rösträkning med namnupprop.

Protokoll

Besluten i ett ärende protokollförs vid justeringssammanträdet. Ställningstagandena vid beredningssammanträdet är däremot, såsom tidigare sagts, preliminära och redovisas inte i protokollet. Vid beredningsssammanträdet anges ärendet som bordlagt. 

En kopia av sammanträdesprotokollet får ledamöterna i samband med kallelsen till nästa sammanträde.

Talarlista

Efter det att ett ärende justerats cirkulerar en talarlista som fylls i av de ledamöter och suppleanter som avser att delta i ärendedebatten i kammaren. Utskottskansliet lämnar listan till kammarkansliet. Ändringar i talarlistan anmäls till kammarkansliet.

Upplysningar och yttranden

En statlig myndighet ska lämna upplysningar och yttra sig, då ett utskott begär det.[17] Informationen kan lämnas skriftligen eller muntligen inför utskottet. Bestämmelsen avser även yttranden av Lagrådet.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, ska utskottet begära in upplysningar eller ett yttrande. Detsamma gäller om en sådan begäran framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den framställs vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.[18]

Förenklad motionsberedning

Våren 2006 godkände riksdagen riktlinjer för förenklad motionsberedning.[19] Med förenklad motionsberedning menas att ett utskott utan närmare prövning avstyrker ett motionsförslag med hänvisning till tidigare behandling under valperioden.

Utgångspunkten är att återkommande frågor som väcks i motioner från allmänna motionstiden bör behandlas traditionellt minst två gånger under en valperiod. När utskottet i övrigt behandlar sådana motionsförslag under valperioden kan en förenklad beredning komma i fråga.

Enligt de principer som riksdagen lagt fast för förenklad motionsberedning bör som minoritetstext endast särskilda yttranden användas i detta sammanhang. En annan princip är att det i betänkandetexten inte ska förekomma någon argumentering i sak vare sig i majoritetstexten eller i minoritetstexten, utan texterna ska begränsas till ett minimum. Ett betänkandes förenklade delar bör inte debatteras i kammaren.

Civilutskottet tillämpar förenklad motionsberedning när så anses vara möjligt och lämpligt. Ett principbeslut i frågan tas i början av ett riksmöte eller under löpande riksmöte. En grundförutsättning för förenklad motionsberedning är att det finns en bred acceptans inom utskottet för vilka ämnesområden och frågor som bör bli föremål för förenklad beredning.

Offentliga utfrågningar, seminarier m.m.

Beslut om offentliga utskottsutfrågningar fattas av utskottet. Vanliga omröstningsregler gäller. En minoritet kan alltså inte få till stånd en offentlig utskottsutfrågning.

Motsvarande ordning gäller för interna utfrågningar och offentliga eller interna seminarier m.m. som anordnas av utskottet.

Uppföljning och utvärdering

Utskotten ska följa upp och utvärdera riksdagsbesluten inom sina ämnesområden.[20]

Formerna för uppföljnings- och utvärderingsinsatserna bestäms av varje utskott.

Beslut om insatser för uppföljning och utvärdering fattas av utskottet enligt vanliga omröstningsregler. Bredast möjliga stöd för inriktningen av insatserna bör emellertid eftersträvas.

Presidiet eller en utvärderingsgrupp bestående av presidiet samt ytterligare två till tre ledamöter bereder allmänna frågor om uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Utskottet kan besluta att utse särskilda ledamöter att följa respektive insats.

Forsknings- och framtidsfrågor

Enligt riktlinjer för riksdagens arbete med forsknings- och framtidsfrågor bör framtidsfrågor och fördjupade kontakter med forskningen i första hand vara en angelägenhet för den reguljära organisationen inom riksdagen.[21] Enligt riktlinjerna bör utskotten i ökad utsträckning kunna använda sig av forskningsinsatser, teknikvärdering, framtidsstudier och andra kvalificerade analyser, bl.a. som ett led i sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Formerna för arbetet med forsknings- och framtidsfrågor bestäms av varje utskott.

Civilutskottets arbete med forsknings- och framtidsfrågor bedrivs med nära koppling till arbetet med uppföljning och utvärdering. Forskare inom för ämnesområden som är relevanta för utskottet kan bjudas in att redogöra för forskningsresultat i föreläsnings- eller seminarieform. Utskottet strävar efter att delta i de forsknings- och framtidsdagar som riksdagen genomför. 

Utrikes studieresor

För varje valperiod fastställer riksdagsstyrelsen de ekonomiska ramarna för utskottens utrikes resor. Ramen beräknas utifrån ett belopp per ordinarie utskottsledamot. Enligt civilutskottets praxis kan emellertid även arbetande suppleanter med civilutskottet som huvudutskott erbjudas möjlighet att delta i utrikes studieresor.

Vid delegationsresor (t.ex. två samtidiga resor till olika länder) är en strävan att uppnå en så jämn fördelning som möjligt när det gäller partitillhörighet och samverkande partigrupper.

Suppleanters tjänstgöring

En frånvarande ledamots plats intas av en suppleant som hör till samma partigrupp. Om detta inte kan ske, gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan.[22] Vid kompletteringsval görs en ny suppleantlista där ordningen framgår.

Utskottet kan, med vissa begränsningar, komma överens om hur man ska förfara om inte någon suppleant från den aktuella partigruppen är närvarande. Exempelvis kan den aktuella partigruppen få bestämma hur platsen ska besättas eller en överenskommelse träffas om att platsen ska lämnas tom. Riksdagsordningen tar dock alltid över om någon i utskottet så begär.

En ledamot kan inte avstå sin plats till förmån för en viss utpekad suppleant som inte står i tur att inträda. Ordningen för suppleanternas inträde kan rubbas endast genom att de som står före i tur avstår frivilligt. 

Suppleanter som är närvarande utan att delta i ärendets avgörande har rätt att framföra sin mening i ärendet.

Medgivande att närvara vid sammanträde

Ett utskott kan besluta att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i kansliet får närvara vid ett slutet sammanträde, om det finns särskilda skäl.[23]

Beslutet kan avse hela valperioden vid en viss typ av ärende eller gälla ett enskilt sammanträde.

Beslut om en hel valperiod kan exempelvis gälla att tjänstemän från EU-nämndens kansli får närvara vid sammanträdespunkter som rör överläggningar och information om EU-frågor. Det kan också handla om att politiska sekreterare får närvara vid uppvaktningar av utskottet från organisationer och vid inhämtande av information från myndigheter.

Tystnadsplikt

I riksdagsordningen[24] föreskrivs följande om tystnadsplikt i utskotten:

”En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskott får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet ska hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.”

Denna lydelse har ansetts innefatta en uttömmande reglering i detta ämne.[25] Någon tystnadsplikt utöver den som följer av den här bestämmelsen har inte ålagts utskottets ledamöter eller suppleanter. Det har emellertid förutsatts att återhållsamhet iakttas när det gäller information i ärenden som inte har slutbehandlats.

---

[1] RO:s tilläggsbestämmelser 4.6.1.

[2] 4 kap. 9 § RO.

[3] 10 kap. 5 § RO.

[4] 10 kap. 6 § RO.

[5] 10 kap. 4 § RO.

[6] 4 kap. 8 § RO.

[7] 4 kap. 18 § RO.

[8] Framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, prot. 2005/06:133.

[9] RO:s tilläggsbestämmelse 4.12.2.

[10] RO:s tilläggsbestämmelse 4.12.1.

[11] 3 kap. 7 § RO.

[12] Se bet. KU 1970:27 s. 7.

[13] 4 kap. 15 § RO.

[14] 4 kap. 15 § RO.

[15] 4 kap. 16 § RO.

[16] Jfr 4 kap. 15 § RO.

[17] 4 kap. 11 § första stycket RO, se dock 13 § tredje stycket RO.

[18] 4 kap. 11 § RO.

[19] Framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, prot. 2005/06:133.

[20] 4 kap. 18 § RO.

[21]  Framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21.

[22] 7 kap. 9 § RO.

[23] 4 kap. 13 § RO.

[24] 4 kap. 17 § RO.

[25] Se bet. KU 1970:49 s. 6.