Protokoll utskottssammanträde 2010/11:43

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2010/11:43

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:43
DATUM	2011–06–22
TID	07.45-07.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	EU-förslag om partnerskapsavtal om fiske med Gabon Utskottet behandlade för överläggning enligt RO 10:4. Kommissionens bemyndigande att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar för att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Gabon. Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 170-2928-2010/11). Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen arbetar för en förbättring av EU:s fiskepartnerskapsavtal. Målsättningen är att fiske av EU-fartyg utanför unionen ska ske på samma villkor som i EU:s egna vatten. Det innebär att fisket ska vara hållbart; att det ska ske på det överskott av bestånden som inte nyttjas nationellt; att hänsyn ska tas till tillgänglig vetenskaplig information om de aktuella beståndens skick; att EU:s sektorsstöd används i enlighet med de ingångna avtalen och följs upp; samt att fisket sker i enlighet med gällande regelverk. Vidare bör avtalens fiskerättigheter bekostas av fartygsägarna själva och inte av EU. Regeringen har inga invändningar mot att ge kommissionen mandat att inleda och föra förhandlingar för att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fisk med republiken Gabon. Den utvärdering som inom en snar framtid presenteras är ett viktigt underlag för att i ett senare skede kunna ta ställning till det nya protokollet. S- och V-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverige borde kräva att EUs samtliga fiskeriavtal med utvecklingsländer omvandlas till utvecklingssamarbete i syfte att utveckla hållbart och ansvarsfullt fiske som förvaltas av länderna. I framtagandet av ett nytt avtal med Gabon har inte ens en socio- ekonomisk analys tagits fram trots att rådet år 2004 beslutade att detta skulle genomföras både före och efter avtalen. Vilka effekter avtalet hittills har haft för Gabon samt vilka konsekvenser detta förväntas få vet vi ingenting om. Det finns anledning att misstänka att hållbart fiske inte kan garanteras mot bakgrund av osäkerheten i redovisningen  av hur stort överskottet på beståndet ser ut. Detta ger anledning att misstänka att överfiske sker. Därför bör regeringen motsätta sig att ge kommissionen mandat att förhandla om ett nytt avtal. MP-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Miljöpartiet delar till viss den inriktning som regeringen arbetar efter när det gäller EUs fiskeavtal med utvecklingsländer. Från Miljöpartiet vill dock förtydliga vissa punkter: - Det måste finnas ett väldokumenterat överskott av fisk som inte utnyttjas av de lokala fiskarena, även med hänsyn tagen till andra länders intressenter. - Det måste finnas bra beståndsdata. - Utvärderingar måste finnas tillgängliga och offentliga. - Det måste finnas en tillförlitlig kontrollverksamhet. - Det måste finnas en samstämmighet med utvecklingspolitikens mål om bl.a. fattigdomsbekämpning. - Medlen till sektorsutveckling m.m. måste frikopplas från betalningen för tillträde till resursen. Vi vill tillägga att avtalen bör följas upp vartannat år, för att säkerställa att resultatet stämmer med intentionerna. Vid behov ska avstämningen ligga till grund för justering inom EU avseende t.ex. fisketryck, fördelning av fiskerätter och betalning för fiskerätter. Om motparten inte uppfyller sina åtaganden enligt avtalet kan även andra ändringar behövas. Förhandlingsmandat för protokollet till Gabon-avtalet bör inte ges utan att dessa punkter återspeglas. Eftersom det inte bedöms att det finnas något överskott på fiskebeståndet i dagsläget måste EUs fiske minska för att släppa in Gabons egna fiskare, utan att detta minskar medlen till utveckling av Gabons fiskesektor. S- och V-ledamöterna anmälde följande särskilda yttrande: EU:s fiskepolitik ska bygga på att den skall vara hållbar biologisk och ekonomiskt. En stor del av EU flottans fångster kommer från fiskevatten utanför EU. Huvuddelen av dessa fångster kommer från fiskeavtal med de nordliga länderna som Norge, Färöarna och Island. Dessa länders möjligheter att kontrollera att fisket sker på hållbara bestånd är väl så goda som EU:s. Utöver dessa fiskeavtal finns sk FPA, fiskepartner avtal som utgör ca 8% av totala fångstvolymen men kostar 16 procent av fiskeribudgeten. Dessa tecknas nästan uteslutande med Utvecklingsländer i tropiska och subtropiska vatten. I de avtalen överför avtalsländerna fiskemöjligheter till EU mot ekonomisk ersättning. Avtalen innehåller oftast olika delar där viss ekonomisk ersättning skall gå till landet så att de kan stärka kontrollen samt utveckla den egna fiskeindustrin. Den andra delen är en riktad ersättning för respektive fiskemöjlighet. I flera av dessa länder som EU har avtal med är fiskebestånden överfiskade eller kunskapen om bestånden knapphändig. Utrymmet att släppa in utländska fartyg är alltså litet. Det är oklart om de pengar som EU betalt verkligen kommit fiskesektorn i länderna till godo. I västafrika tyder mycket på att det kustnära småskaliga fisket helt slagits ut med svåra humanitära konsekvenser. Regeringens argumentation för att Sverige skall stödja att EU tecknar avtal är oftast att EU då kan kontrollera och ställa krav på fisket. Om vi inte skriver avtal så kommer andra mindre nogräknade länder att göra detta. Även fiskeföretagen från EU kommer att själva köpa sig rättigheter utan insyn från EU:s sida. Vår ståndpunkt är att EU:s fiskeflotta skall anpassas till de fiskemöjligheter som finns inom EU:s vatten. När Spanien och Portugal blev medlemmar i EU på mitten av 80-talet var både Spaniens och Portugals fiskeflottor betydligt större än vad som fanns fiskemöjligheter till. Utifrån denna situation upphandlade EU partneravtalen. Meningen var att under en period av 10 år skulle fiskeflottorna i Spanien och Portugal reduceras till de fiskemöjligheter som fanns inom EU:s vatten. Detta skedde inte och partneravtalen har fortsatt och kostnaden för dessa har ständigt stigit. Vi anser det viktigt att vi fortsätter hjälpa de länder vi idag har avtal med att utveckla och stärka deras fiskeförvaltning genom både ekonomiskt stöd och kunskapsöverföring. Detta innebär inte att vi skall underhålla en för stor fiskeflotta inom EU med fiskerätter som undergräver dessa länders möjligheter till både arbetstillfällen och möjlighet att försörja befolkningen med ett bra livsmedel. EU:s gemensamma fiskepolitik är just nu i omdaning inför 2013 då ett nytt regelverk skall sjösättas. Att det är minst lika viktigt då som nu att EU:s fiskeflotta anpassas till de fiskemöjligheter som finns inom EU:s fiskevatten är en självklarhet. Att fisket skall bedrivas på ett hållbart sätt oavsett var det sker är lika självklart. Regeringens argument att om inte EU utnyttjar dessa länder så gör andra det än mer är icke hållbart. Det måste vara en svensk ståndpunkt att EU skall stödja dessa länders utveckling inom fiskesektorn så att de slipper utnyttjas. Och att vi avstår att nyttja fiskerätter fram till den dag då dessa länder har en fiskekontroll och förvaltning som motsvarar de krav vi ställer på oss själva. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd 28 juni 2011 Utskottet beslutade att behandla för överläggning enligt RO 10:4 punkt 4 på rådsdagordningen: Meddelande från kommissionen: Samråd om fiskemöjligheter Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i – kommenterad dagordning 2011-06-16: Regeringen stödjer kommissionens arbete med ökad framförhållning och arbetet med att förenkla och underlätta de årliga besluten om fastställandet av fiskemöjligheter. Regeringen instämmer i målet att uppnå MSY till 2015 och att detta i tillägg till förvaltningsplaner bör vara det övergripande målet med det kommande förslaget. Regeringen hyser dock viss oro för att kommissionens förenklade angreppssätt kan leda till fler avsteg och ad-hoc lösningar, istället för mer långsiktiga beslut som verkligen leder till att MSY uppnås till 2015. - rådspromemoria 2011-06-16: Regeringen stödjer kommissionens arbete med ökad framförhållning och arbetet med att förenkla och underlätta de årliga besluten om fastställandet av fiskemöjligheter. Regeringen instämmer också i målet att uppnå MSY till 2015 och att detta i tillägg till förvaltningsplaner bör vara det övergripande målet med det kommande förslaget. Regeringen hyser dock viss oro för att kommissionens förenklade angreppssätt kan leda till fler avsteg och ad-hoc lösningar istället för mer långsiktiga beslut som verkligen leder till att MSY uppnås till 2015. V-ledamoten anmälde följande särskilda yttrande: Vi instämmer i målet om att uppnå maximalt hållbart uttag, MSY, till 2015 men efterfrågar en tydlig plan om hur detta mål ska kunna uppnås. Det kortsiktiga systemet med fiskekvoter bör upphöra och ersättas med långsiktiga förvaltningsplaner som är baserade på ekosystemen. Då fisket i olika regioner har olika förutsättningar bör förvaltningsplaner finnas på såväl nationell som regional nivå samt utformas från det totala fisket i området. EUs fiskeflotta är bör minskas för att på så sätt bli anpassad till vad bestånden tål. Problemen med utkast måste lösas. Även ett krav på selektiva fiskemetoder för att minska mängden bifångst bör införas. Alla skadliga miljösubventioner bör upphöra. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Utskottet behandlade övriga punkter på rådsdagordningen inför Jordbruksrådet den 28 juni 2011. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Inkomna EU-dokument m.m. Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 2 och 3 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 4	Utfrågning Utskottet beslutade att enligt uppföljnings- och utvärderingsgruppens förslag genomföra en utfrågning om biologisk mångfald i rinnande vatten onsdagen den 28 september 2011.
§ 5	Konferenser Utskottet beslutade att -          Helene Pettersson (S), Anita Brodén (FP), Pyry Niemi (S) och Staffan Danielsson (C) representerar utskottet på en konferens om den gemensamma jordbrukspolitiken i Bryssel den 12 juli 2011. -          Åsa Romson (MP) och Irene Oskarsson (KD) representerar utskottet i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte i Durban i december 2011.
§ 6	Uppvaktningar Utskottet beslutade att ta emot uppvaktning på temat biologisk mångfald i skogsbruket från Sveaskog och organisationen Skydda skogen torsdagen den 22 september 2011.
§ 7	Bemyndigande Utskottet bemyndigade ordförande att vid behov besluta om att, fram till utskottets nästa sammanträde, inhämta regeringens bedömning i subsidiaritetsärenden.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 23 augusti 2011 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 23 augusti 2011 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2010/11:43

§§ 1-8

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

Bengt-Anders Johansson (M), vice ordf

X

Lars Hjälmered (M)

Johan Löfstrand (S)

Rune Wikström (M)

Helén Pettersson i Umeå (S)

Johan Hultberg (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Anita Brodén (FP)

Sara Karlsson (S)

Per Åsling (C)

X

Pyry Niemi (S)

X

Åsa Coenraads (M)

Åsa Romson (MP)

X

Irene Oskarsson (KD)

X

Josef Fransson (SD)

X

Jens Holm (V)

SUPPLEANTER

Christer Akej (M)

Christina Karlsson (S)

Linda Arvidsson Wemmert (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Jenny Petersson (M)

Anna Wallén (S)

Lars Beckman (M)

Gunnar Sandberg (S)

Nina Lundström (FP)

Katarina Köhler (S)

Roger Tiefensee (C)

Kew Nordqvist (MP)

Sofia Arkelsten (M)

Tina Ehn (MP)

Otto von Arnold (KD)

Mikael Jansson (SD)

Christina Höj Larsen (V)

X

Olle Thorell (S)

Carina Ohlsson (S)

Lars Tysklind (FP)

X

Helena Lindahl (C)

Thoralf Alfsson (SD)

William Petzäll (SD)

Jacob Johnson (V)

Andreas Carlson (KD)

Roland Utbult (KD)

Staffan Danielsson (C)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande