Protokoll utskottssammanträde 2010/11:3

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2010/11:3

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:3
DATUM	Måndagen den 18 oktober 2010
TID	15.00-16.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Utskottet beslutade om närvarorätt för EU-nämndens tjänstemän vid regeringens information och överläggning med utskottet och om bandupptagning vid §§ 1–4. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, åtföljd av kanslirådet Lina Feltwall och departementssekreterarna Maria Melin, Anna Sellberg Hansen och Thomas Göransson, närvarade vid §§ 1–4. Utskottet beslutade att hålla överläggning med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström vid §§ 1 och 3. Överläggning enligt 10 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen om styrning av den europeiska sysselsättningsstrategin i sammanhanget Europa 2020 och ”den europeiska terminen” respektive information om riktlinjedebatt Underlaget utgjordes av följande tidigare utsända handlingar: Utkast till rådets slutsatser (14478/10) och PM, Arbetsmarknadsdepartementet 2010-10-18, Underlag om rådets slutsatser om styrning av den europeiska sysselsättningsstrategin i sammanhanget Europa 2020 och ”den europeiska terminen”. Regeringens förslag till svensk ståndpunkt framgick i huvudsak av promemorian. Vid överläggningen lade arbetsmarknadsministern bl.a. till följande: Den europeiska sysselsättningsstrategin har en integrerad och central plats inom Europa 2020-strategin och EPSCO-rådet har en viktig roll att spela i genomförandet och uppföljningen av Europa 2020-strategins sysselsättningsdelar. Arbetsmarknadsministern informerade om riktlinjedebatten. Vid överläggningen framförde företrädare för Socialdemokraterna att den fria rörligheten inte får ske på bekostnad av arbetstagarnas villkor. Socialdemokraterna förespråkar ett juridiskt bindande socialt protokoll på EU-nivån om arbetstagares förhandlings- och konflikträtt och om kollektivavtalets ställning. Vid överläggningen framfördes synpunkten från företrädaren för Sverigedemokraterna om bevarandet av den svenska modellen och det svenska självbestämmandet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet ville till protokollet anmäla särskilt yttrande, bilaga 2. Företrädarna för Sverigedemokraterna ville till protokollet anmäla särskilt yttrande, bilaga 3.
2 §	Information om förberedelser inför det sociala trepartsmötet Arbetsmarknadsministern lämnade information om det årligen arrangerade trepartsmötet för tillväxt och sysselsättning i samband med Europeiska rådets vårtoppmöte. Det belgiska ordförandeskapet avser att informera om förberedelserna inför trepartsmötet.
3 §	Överläggning enligt 10 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen om meddelande från kommissionen om flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg” Underlaget utgjordes av följande tidigare utsända handlingar: Råds- dokument (13726/10) om Meddelande (KOM(2010) 477 slutlig) från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén Unga på väg och PM, Arbetsmarknadsdepartementet 2010-10-18, Underlag om EU-kommissionens meddelande om flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg”. Regeringens förslag till svensk ståndpunkt framgick i huvudsak av promemorian. Vid överläggningen lade arbetsmarknadsministern bl.a. till följande: Regeringen anser också att man vid behandlingen av frågan måste betona de olika förhållanden som råder i de olika medlemsstaterna. Hänsyn måste tas till medlemsstaternas olika traditioner, till lönebildningen och till den roll arbetsmarknadens parter har. Regeringens utgångspunkt är att värna den svenska kollektivavtalsmodellen. Vid överläggningen framfördes synpunkter från företrädaren för Vänsterpartiet om skrivningar i kommissionens meddelande om att införa särskilda minimilöner för ungdomar. Vid överläggningen framförde företrädare för Socialdemokraterna att man förespråkar ett juridiskt bindande socialt protokoll på EU-nivån om arbetstagares förhandlings- och konflikträtt och om kollektivavtalets ställning. Partiet vill också betona vikten av trygga anställningsförhållanden. Därtill ställdes frågor från företrädarna om regeringens ståndpunkt när det gäller särskilda minimilöner för unga. Vid överläggningen framfördes synpunkten från företrädaren för Sverigedemokraterna om bl.a. det nationella självbestämmandet i arbetsmarknadsfrågor. Med anledning av de framförda synpunkterna på skrivningarna om minimilöner på sidan 15 i kommissionens meddelande tydliggjorde arbetsmarknadsministern att regeringen står fast vid den svenska modellen och betonade att det är arbetsmarknadens parter som fastställer lönerna i kollektivavtal. Regeringen avvisar modellen med särskilda lagstadgade minimilöner; detta kan inkluderas i regeringens ståndpunkt. Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt som den nu redovisats. Företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet ville till protokollet anmäla avvikande mening i enlighet med det som företrädare för Socialdemokraterna framfört enligt ovan och som utvecklas vidare i bilaga 4. Företrädarna för Sverigedemokraterna ville till protokollet anmäla särskilt yttrande enligt bilaga 5.
4 §	Information om yttrande från sysselsättningskommittén om aktiva och positiva övergångar Underlaget utgjordes av ett yttrande från sysselsättningskommittén, rådsdokument (14479/10). Arbetsmarknadsministern lämnade information under denna punkt.

5 §	Övriga frågor Beslut fattades att protokollet från dagens sammanträde ska justeras av ordföranden, efter samråd med vice ordföranden, senast tisdagen den 19 oktober klockan 12.

6 §	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 21 oktober 2010 kl. 10.00. Sammanträdet avslutades.
7 §	Ändring i fråga om justering av protokoll Efter återupptaget sammanträde bestämdes att protokollet i stället ska justeras av vice ordföranden, efter samråd med ordföranden.

VID PROTOKOLLET	Elise-Marie Donovan
JUSTERAS	Ylva Johansson

Bilagor

1.      Närvaroförteckning

2.      Särskilt yttrande (S, MP, V)

3.      Särskilt yttrande (SD)

4.      Avvikande mening (S, MP, V)

5.      Särskilt yttrande (SD)

6.       

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll AU 2010/11:3

§§ 1-2

§ 3

§§ 4-6

§ 7

LEDAMÖTER

D

V

D

V

D

V

D

V

D

V

D

V

D

V

Tomas Tobé (M)

*

*

*

*

Ylva Johansson (S)

*

*

*

*

Maria Plass (M)

*

*

*

*

Raimo Pärssinen (S)

*

*

*

*

Katarina Brännström (M)

-

-

-

-

Maria Stenberg (S)

*

*

*

*

Gustav Nilsson (M)

*

*

*

*

Patrik Björck (S)

*

*

*

*

Hans Backman (FP)

*

*

*

*

Ann-Christin Ahlberg (S)

*

*

*

*

Annika Qarlsson (C)

*

*

*

*

Johan Andersson (S)

-

-

-

-

Hanif Bali (M)

*

*

*

*

Mehmet Kaplan (MP)

*

*

*

*

Lars-Axel Nordell (KD)

*

*

*

*

Sven-Olof Sällström (SD)

*

*)

-

-

Josefin Brink (V)

*

*

*

*

SUPPLEANTER

Jenny Petersson (M)

*

*

*

*

Kerstin Nilsson (S)

*

*

*

*

Åsa Ågren Wikström (M)

Ingemar Nilsson (S)

Pia Hallström (M)

Anna-Lena Sörenson (S)

Christine Jönsson (M)

Arhe Hamednaca (S)

Ismail Kamil (FP)

Christina Karlsson (S)

Abir Al-Sahlani (C)

+

+

+

+

Ulf Holm (MP)

Mats Gerdau (M)

Gunvor G Ericson (MP)

Penilla Gunther (KD)

Erik Almqvist (SD)

+

*)

*

-

Christina Höj Larsen (V)

Anmärkning: I kolumn D anges med * vilka ledamöter som deltagit i handläggningen och med + vilka ledamöter/suppleanter som härutöver har varit närvarande - anger om en ledamot varit frånvarande ) anger del av dagordningspunkten I kolumn V anges vilka ledamöter som deltagit i votering.

Bilaga 2

till protokollet

AU 2010/11:3

Särskilt yttrande vid överläggning i arbetsmarknadsutskottet om styrning av den europeiska sysselsättningsstrategin i sammanhanget Europa 2020 och ”den europeiska terminen”

Ylva Johansson (S), Raimo Pärssinen (S), Maria Stenberg (S), Patrik Björck (S), Ann-Christin Ahlberg (S), Mehmet Kaplan (MP), Josefin Brink (V) och Kerstin Nilsson (S) anför:

Vi i Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har i samband med förslaget om riktlinjerna framfört ett antal ståndpunkter. Vi vill nu särskilt erinra om följande:

Vårt vägval är tydligt. Europas framtid ligger inte i att konkurrera med låga löner utan med trygga anställningar och goda arbetsvillkor, hög sysselsättning och kunskap. Det kräver offentliga investeringar i utbildning, forskning och innovationsfrämjande insatser och ett starkt arbetsrättsligt skydd. För att hantera risken för en ökande strukturell arbetslöshet bland människor med för låg eller felaktig utbildning behövs också ett bra trygghetssystem och en kraftfull arbetsmarknadspolitik som kan utgöra en brygga mellan de nya och gamla jobben.

Politik handlar om att göra det möjligt för människor att forma sitt eget liv. Rörlighet över gränserna och öppenhet inför invandring är viktiga drivkrafter för ekonomisk utveckling. Därför är det angeläget att ge människor möjligheter att röra sig fritt på en arbetsmarknad i EU, och att det finns en reglerad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Men målet om en integrerad arbetsmarknad i EU får inte användas som en förevändning för att pressa arbetstagarnas villkor nedåt. Behov av ständig omvandling ska balanseras mot grundläggande rättviseprinciper. Vi kan aldrig acceptera att löntagare diskrimineras och får lön beroende på varifrån de kommer. Lika lön för lika arbete enligt lagar och avtal är en princip som ska gälla i hela EU. Vi vill att EU ska präglas av både ekonomisk och social utveckling.

Domslut som Laval och Rüffert med flera, visar att marknadskrafternas frihet återigen har fått företräde framför de fackliga organisationernas möjlighet att hävda rimliga arbetsvillkor för sina medlemmar. En sådan utveckling innebär i realiteten även problem med konkurrensneutralitet mellan företag på samma marknad. Dessa domslut berör hela EU:s arbetsmarknad och har skapat stor obalans i Europa. EG-domstolen har slagit in på en väg där löne- och anställningsvillkor blir ett konkurrensmedel i Europa. Europas framtid ligger inte i att konkurrera med låga löner utan med trygga och goda arbetsvillkor, hög sysselsättning och kunskap.

Att EU:s ekonomiska dimension har getts företräde framför den sociala dimensionen är en obalans som måste justeras. Denna fråga berör alla löntagare och kan inte skjutas på framtiden. Därför vill vi att EU antar ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att fackliga rättigheter såsom förhandlings- och konflikträtt samt rätten att teckna kollektivavtal gäller inom unionen. Det sociala protokollet behövs för att åtgärda den obalans som uppstått mellan fri rörlighet och grundläggande rättigheter. I det sociala protokollet ska fastställas att grundläggande rättigheter har företräde framför ekonomiska intressen. Förslaget bygger på motsvarande krav som framförts av Europafacket.

Bilaga 3

till protokollet

AU 2010/11:3

Särskilt yttrande vid överläggning i arbetsmarknadsutskottet om styrning av den europeiska sysselsättningsstrategin i sammanhanget Europa 2020 och ”den europeiska terminen”

Sven-Olof Sällström (SD) anför:

Vi i Sverigedemokraterna kan inte ställa oss bakom rådets slutsatser eftersom det innebär ett undergrävande av den självständiga svenska arbetsmarknadspolitiken, och ett hot mot den svenska modellen. Denna modell, byggd på förhandlingar mellan näringsliv och arbetstagarorganisationer har under mycket lång tid utgjort en av hörnstenarna i den svenska ekonomiska och politiska utvecklingen och har gjort att vi har kunnat få en relativt stabil förhandlingssituation utan den nivå av arbetsmarknadskonflikter som andra länder har plågats av.

Ett mandat till EU att utvärdera, föreslå förändringar samt upprätta målsättningar för den nationella arbetsmarknadspolitiken innebär i praktiken en förflyttning av initiativet och utvecklingen i arbetsmarknadsfrågor, från den nationella nivån, till EU. Även om det finns vissa positiva delar i förslaget är vår grundinställning att beslut som rör svenska intressen också ska beslutas i Sverige, så nära folket som möjligt.

Bilaga 4

till protokollet

AU 2010/11:3

Avvikande mening vid överläggning i arbetsmarknadsutskottet om meddelandet från kommissionen om flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg”

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet vill i denna avvikande mening sammanfatta de synpunkter som vi framfört vid överläggning i arbetsmarknadsutskottet när det gäller rådsdokumentet (13726/10) om kommissionens meddelande om flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg”.

Politik handlar om att göra det möjligt för människor att forma sitt eget liv. Rörlighet över gränserna och öppenhet inför invandring är viktiga drivkrafter för ekonomisk utveckling. Därför är det angeläget att ge människor möjligheter att röra sig fritt på en europeisk arbetsmarknad. Men målet om en integrerad arbetsmarknad i EU får inte användas som en förevändning för att pressa arbetstagarnas villkor nedåt. Behov av ständig omvandling ska balanseras mot grundläggande rättviseprinciper. Vi kan aldrig acceptera att löntagare diskrimineras beroende på varifrån de kommer. Lika lön för lika arbete enligt lagar och avtal är en princip som ska gälla i hela EU. EU ska präglas av både ekonomisk och social utveckling.

Domslut som Laval och Rüffert med flera, visar att marknadskrafternas frihet återigen har fått företräde framför de fackliga organisationernas möjlighet att hävda rimliga arbetsvillkor för sina medlemmar. En sådan utveckling innebär i realiteten även problem med konkurrensneutralitet mellan företag på samma marknad. Dessa domslut berör hela den europeiska arbetsmarknaden och har skapat obalans i Europa. Att EG-domstolen har slagit in på en väg där löne- och anställningsvillkor blir ett konkurrensmedel i Europa är djupt olyckligt. Europas framtid ligger inte i att konkurrera med låga löner utan med trygga och goda arbetsvillkor, hög sysselsättning och kunskap. Att EU:s ekonomiska dimension har getts företräde framför den sociala dimensionen är en obalans som måste justeras. Denna fråga berör alla löntagare och kan inte skjutas på framtiden. Därför vill vi att EU antar ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att fackliga rättigheter såsom förhandlings- och konflikträtt samt rätten att teckna kollektivavtal gäller inom unionen. I det sociala protokollet ska fastställas att grundläggande rättigheter har företräde framför ekonomiska intressen. Vårt förslag bygger på motsvarande krav som framförts av Europafacket.

En utbredd arbetslöshet bland ungdomar är ett av de allvarligaste hoten mot tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten får aldrig bita sig fast. Det krävs kraftfulla åtgärder för att ge arbetslösa ungdomar chansen att etablera sig på arbetsmarknaden genom utbildning och praktik som leder till jobb. Lösningen är inte att öppna upp för mer otrygga anställningsförhållanden. Ungdomar är redan överrepresenterade i kategorin visstidsanställda. Många riskerar att hamna i en situation där visstidsanställningar staplas på varandra år ut och år in, utan att de ges möjligheter till tillsvidareanställningar och en fast förankring på arbetsmarknaden. Vi tre partier är starkt kritiska till de förändringar i reglerna kring visstidsanställningar som regeringen genomfört. Vi menar att detta öppnar upp för missbruk av tidsbegränsade anställningar. EU-kommissionen anser att den svenska lagen som ger arbetsgivare stora möjligheter att undvika fasta anställningar strider mot EU-rätten. I en formell underrättelse har kommissionen krävt att Sverige ändrar sin lagstiftning så att den lever upp till EU-rättens krav. Vi anser att den svenska regeringen måste åtgärda den problematik som kommissionen pekar på när det gäller förekomsten av visstidsanställningar och som bryter mot EU-rätten. Regeringen bör skyndsamt meddela kommissionen att den avser att agera i denna riktning.

Bilaga 5

till protokollet

AU 2010/11:3

Särskilt yttrande vid överläggning i arbetsmarknadsutskottet om meddelandet från kommissionen om flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg”

Erik Almqvist (SD) anför:

Sverigedemokraterna är mycket positivt inställda till att krafttag tas för att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden.

Däremot ser vi att ytterligare mandat till EU att utvärdera, föreslå förändringar samt upprätta målsättningar för den nationella arbetsmarknadspolitiken i praktiken innebär en förflyttning av initiativet och utvecklingen i arbetsmarknadsfrågor, från den nationella nivån, till EU. Även om det finns flera positiva delar i meddelandet när det gäller ungas framtid på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller lärlingsutbildning och livslångt lärande, är vår grundinställning att beslut som rör svenska intressen också ska beslutas i Sverige, så nära folket som möjligt.