Protokoll utskottssammanträde 2010/11:30

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2010/11:30

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:30
DATUM	2011-03-17
TID	08:00-09.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

Överläggningar med finansminister Anders Borg inför EU:s vårtoppmöte

Överläggningar hölls med finansminister Anders Borg inför EU:s vårtoppmöte den 24–25 mars 2011 om förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU.

Deltog gjorde även statssekreterare Susanne Ackum, finansråd Mattias Hector och pressekreterare Daniel Valiollahi.

Underlag för överläggningarna utgjordes av slutsatser från Euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011, promemoria från Finansdepartementet Överläggning med finansutskottet den 17 mars 2011 daterad 2011-03-16 samt av Anders Borgs presentation.

Ordföranden konstaterade att det i stor utsträckning finns stöd för regeringens redovisade bedömning när det gäller ekonomisk styrning och finanspolitisk samordning inom EU.

Ordföranden konstaterade därtill att det finns en samsyn om en kritik mot berednings- och beslutsprocessen. Det har inte funnits tillfredsställande möjligheter till insyn och påverkan vid utformningen av Europakten.

Det finns också en samsyn om att riksdagens roll och arbetsmarknadsparternas roll ska respekteras.

Slutligen diskuterades ett svenskt deltagande i Europakten och ordföranden kunde konstatera att det fanns stöd för att Sverige avvisar deltagande i den föreslagna Europakten.

S-ledamöterna anmälde ett särskilt yttrande (bilaga 2).

FINANSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING. bilaga 1

till protokoll 2010/11:30

§ 1

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Anna Kinberg Batra (M)

X

Thomas Östros (S)

X

Elisabeth Svantesson (M)

X

Jennie Nilsson (S)

X

Göran Pettersson (M)

X

Jörgen Hellman (S)

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

Monica Green (S)

X

Carl B Hamilton (FP)

X

Bo Bernhardsson (S)

X

Annie Johansson (C)

-

Marie Nordén (S)

X

Staffan Anger (M)

X

Mikaela Valtersson (MP)

-

Anders Sellström (KD)

X

Johnny Skalin (SD)

X

Ulla Andersson (V)

X

SUPPLEANTER

1.        Jörgen Andersson (M)

O

Sven-Erik Bucht (S)

O

Jessica Rosencrantz (M)

O

Maria Stenberg (S)

Edward Riedl (M)

Peter Persson (S)

Finn Bengtsson (M)

Ann-Kristine Johansson (S)

Gunnar Andrén (FP)

O

Hans Ekström (S)

Roger Tiefensee (C)

X

Jonas Eriksson (MP)

X

Fredrik Schulte (M)

Helena Leander (MP)

Emma Henriksson (KD)

David Lång (SD)

Jacob Johnson (V)

Johan Pehrson (FP)

Per Åsling (C)

Fredrik Olovsson (S)

William Petzäll (SD)

Hans Rothenberg (M)

Thoralf Alfsson (SD)

Robert Halef (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

VID PROTOKOLLET	Dagmar Åsander-Falkkloo
JUSTERAT 2011-03-17

Exp.:2011-03-17

                                                      EUN, Fi-dep

Bilaga 2

Fem principer

Det är viktigt att Sverige har en klar position och deklarerar en tydlig svensk inställningen till de EU-initiativ som är uppe för diskussion. Nedan beskrivs fem principer som ska vara vägledande för Sveriges hållning.

1. Den nationella kompetensen ska värnas

Det är centralt att den nationella kompetensen och subsidiaritetsprincipen värnas såsom den är formulerad i Lissabonfördraget. Metoden som bör användas för att stärka samordningen av den ekonomiska politiken, förbättra konkurrenskraften och öka sysselsättning och välfärd är i första hand den öppna samordningsmetoden.

Den nationella kompetensen och enskilda länders olika politiska mål och avvägningar vad gäller sysselsättning, social välfärd och olika arbetsmarknadsmodeller måste respekteras.  En överföring av kompetens på det lönepolitiska området till EU-systemet skulle innebära att den svenska modellen med självständiga parter skulle gå förlorad. 

EU ska inte ha möjlighet att blanda sig i den nationella lönebildningen. En sådan utveckling skulle innebära en oacceptabel inskränkning av principen om fri lönebildning och strider mot subsidiaritetsprincipen.

EU ska inte ges inflytande – direkt eller indirekt - över lönebildningen eller pensionsålder. Ingen överföring av makten över skatter ska ske från nationell till europeisk nivå.

2. Ett samlat EU samarbete ska värnas

EU är en samlad union. Ibland kan det krävas att samarbete utformas inom områden där inte alla länder deltar. EU-fördraget innehåller också regler får sådant s.k. förstärkt samarbete. Men också ett sådant samarbete ska präglas av att alla EU länder får ha synpunkter på samarbetet och att alla EU länder har möjlighet att delta. Utvecklingen där EU delas upp i ett A-lag och ett B-lag ska motverkas.

3. Ökad sysselsättning ska ha högsta prioritet

Vid det extra toppmötet i Lissabon, i mars 2000, slogs det fast att ett av den Europeiska Unionens övergripande mål ska vara full sysselsättning. Den statsfinansiella krisen får inte bli en ursäkt för passivitet inför arbetet för fler jobb och förbättrade villkor för löntagarna. 

Vi vill se ökat samarbete för att stärka konkurrenskraften genom en ökad sysselsättning. Nya jobb och ökad sysselsättning skapas genom exempelvis investeringar i kunskap, utbildning och ny miljövänlig teknik.

4. Förstärkt reglering av finanssektorn

Misskötta och underkapitaliserade banker är den viktigaste orsaken till den statsfinansiella krisen i flera länder. Därför måste reformtakten hållas uppe när det gäller att stärka tillsyn och regleringar. För att återskapa stabiliteten behöver exempelvis bankerna genom nya kapitaltäckningsregler skaffa sig betydligt större buffertar än tidigare.

När det gäller finansmarknaden finns det anledning att välja lösningar på EU-nivå då det i delar är det mest verkningsfulla verktyget för att möta en internationaliserad finansmarknad.

5. Effektiv stimulanspolitik kräver starka statsfinanser

För att man ska kunna bedriva en aktiv stimulanspolitik i lågkonjunktur krävs starka statsfinanser. Europa behöver en bättre fungerande stabilitets- och tillväxtpakt som säkerställer att samtliga EU-länder håller ordning på de offentliga finanserna. Stora länder ska inte kunna undantas. Fokus måste i större utsträckning ligga på att medlemsstaterna i goda tider bygger upp buffertar som sedan kan utnyttjas i lågkonjunktur.