Protokoll utskottssammanträde 2010/11:29

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2010/11:29

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:29
DATUM	2011-05-10
TID	11:00-11.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

1 §	Medgivande att närvara vid sammanträdet Utskottet beslutade enligt 4 kap. 13 § andra stycket riksdagsordningen att medge att föredraganden Henrik Paulander vid EU-nämnden fick vara närvarande vid sammanträdet under överläggningen med regeringen.
2 §	EU-överläggning med regeringen enligt RO 10 kap. 4 § om regeringens svar på kommissionens grönbok: Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation Utskottet överlade med statssekreteraren Peter Honeth, åtföljd av kanslirådet Per-Erik Yngwe, Utbildningsdepartementet och ämnesrådet Michael Jacob, Näringsdepartementet, om regeringens svar på kommissionens grönbok: Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Underlag Underlag till överläggningen utgjordes av promemorian ”PM: regeringens svar på grönboken om nästa EU-program för FoU och innovation” från Utbildningsdepartementet (dnr 150-2589-2010/11). Regeringens förslag till svensk ståndpunkt A Common Strategic Framework for EU research and innovation funding - The Swedish government is positive to the proposal of a Common Strategic Framework (CSF) for EU research and innovation funding since the functionality between funding for research and innovation is crucial. - The CSF should have a important role, and a clear impact logic, within the totality of EU-actions in the next financial perspective. - The CSF should contribute to the goals and ambitions inherent in the EU2020 strategy and the Innovation Union, as well as to other relevant flagship initiatives. - In order for Europe to reach the goals of Europe 2020 and the Innovation Union, the future CSF instruments should address the whole innovation cycle and embrace both technological, non-technological, industrial and social innovations. - Complementarities, synergies and interactions between research and innovation funding mechanisms are essential. - CSF should only intervene where there is a clear European added value. The council and the European Parliament could, to guide the work process with the CSF, agree on a set of values based on earlier evaluations and impact assessments. - In many areas it makes more sense to talk about a Global Research Area rather than a European Research Area. It is important that the CSF provides linkages with emerging markets and new knowledge and innovation hubs outside Europe. CSF should from the beginning be designed to enable global cooperation, in particular to tackle global challenges. - The relation between education, research and innovation must be stressed. Thousands of students leave universities in each member state every year and should be equipped with the latest knowledge from RDI. - Other bridging activities intended to facilitate transfer of knowledge from major research efforts to education and innovation are also important. - Continued simplification processes through harmonisation of rules and procedures are essential. General accounting principles should be accepted. The question of the tolerable risk of error (TRE) must be addressed in a pragmatic way. - The main focus for CSF should be supporting collaborative projects. A balance and flexibility concerning project size should characterize this funding. - In some cases it could be appropriate to use calls with broader scope to stimulate creativity and increase the influence of researchers and companies. However, too broad calls could result in massive oversubscription and unnecessary bureaucracy. - The CSF should work as a facilitator for joint programming. EU-funding could contribute to the progress with the JP-initiatives. - The development of indicators measuring the output of investment in research and innovation needs to continue. Tackling societal challenges - SE supports the green paper’s focus on the societal challenges. They will play an important role both for sustainable development and for strengthening competitiveness. - A clear definition of what is meant by societal challenges is needed. Otherwise it could be used as a label for everything that different stakeholders wants to give priority to. - SE finds the following societal challenges important: Attractive living environments, Demographic development, Global health threats, Food supply, Sustainable supply of raw materials and biodiversity, Climate and sustainable energy supply, Safety and security, Global competitiveness. [Kommentar: Dessa är de samhällsutmaningar som har lyfts fram av fackdepartementen. De motsvarar mycket väl de strategiska forskningsområden som presenterades i den senaste forsknings- och innovations-propositionen] - The CSF must have the degree of flexibility that is necessary for adjustments of research priorities during the next financial perspective. - A multidisciplinary approach involving different branches of research, including the social sciences and humanities (SSH) - in many cases in a prominent role - will be needed to successfully tackle the societal challenges, both in its own right and as a complement to more technological research. - Involvement of stakeholders in identification and priority setting regarding societal challenges is fundamental. Participation of both industry, public sector, non-governmental-organizations etc. is a prerequisite for RDI-projects with high relevance and impact. - Investments in basic research and research infrastructures are not in contradiction with ambitions to address societal challenges. Instead such investments can have the same purposes, but with a longer time perspective. - The interest of citizens and civil society regarding EU research and innovation activities may increase through the focus on major societal challenges. Strengthening competitiveness - Strengthened competitiveness for European companies, especially SME:s, must be a fundamental objective of the CSF. - Industrial participation needs to be increased for larger impact on European competitiveness. Companies should have an active role in agenda/priority setting to ensure uptake of results. - Measures to encourage industry-led programs via PPP are important. The role of public financing should be restricted to research and early phase development. - Important to effectively enable SMEs to innovate, internationalise and grow through participation in the programmes. The think small first principle is valid in the CSF, i.e. if the administrative burden in the programmes is fitted to SMEs, then it will fit all companies. - CSF should have openness to all forms of innovation, technological as well as non-technological, to stimulate product, process, business model or service innovations. - Demand side measures could be stimulated, for instance through innovation friendly pre-commercial public procurement, as long as they show cost effectiveness. - Innovation instruments need development and boost, for instance demonstration, test beds, proof of concept and other deployment oriented support activities such as linking/bridging activities. - Important to support key enabling technologies (nanotechnology, micro- and nanoelectronics, advanced materials, biotechnology and photonics) and link them to instruments for stimulating industrial deployment. Also cognitive science may be relevant as a key enabler. - The CSF must assist in unlocking the potential of entrepreneurship and innovation among European citizens, especially women and young people needs to be stimulated. - Raise the awareness of Intellectual Property Rights. The increased focus on innovation requires that greater attention is paid to Intellectual Property Rights (IPR) aspects. Strengthening Europe's science base and the European Research Area - Investments in bottom-up frontier research via the European Research Council (ERC) should be an important part of the CSF. - The use of research infrastructures is becoming increasingly important for scientific progress and the creation of new knowledge. However, the costs of such infrastructures are becoming more and more expensive. Therefore, investments in research infrastructures are very good examples where European added value could be motivated and created. Such projects must be characterised by good planning, cost efficiency, governance and control. The EU funding of the whole project should be in place when the decision is taken. - European research infrastructures must be located in the whole of Europe and not be concentrated to a limited number of larger member states. Contribution from the CSF to the construction of infrastructures, not only to the preparatory phases, must be considered. - The mobility of researchers is a cornerstone for the development of ERA and the current mobility program in FP7 are much appreciated. A well-designed mobility program within CSF could make it possible to connect the education part of the knowledge triangle to research and innovation, for example through the use of Master- and PhD-instruments, but also via industry-academia and public sector-academia exchanges. - Funding of research and innovation from the Structural Funds is substantial already, in fact larger than from FP7. It is important that this funding can be used in a strategic and efficient way  to complement funding from CSF. - There is a huge potential in building up RDI excellence in all 27 member states. Coordination of funding from SF with thematic areas in CSF could be an efficient alternative for capacity building in regions with less or underdeveloped RDI. - The funding from CAP should continue to contribute to the modernization of the agricultural sector. Part of CAP could therefore be used for financing RDI-projects. This would increase the efficiency, competitiveness and sustainability of production within this sector. - The CSF must adequately address the problem with under-epresentation of women in European science. Utskottet Företrädarna för samtliga partier förklarade att de delar regeringens ståndpunkt med vissa tillägg och ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt med följande tillägg (se kursiv text): - Förtydliganden avseende skrivningar om yngre forskares situation och om behovet av kvinnors ökade medverkan i EU-programmen samt jämställdhet. - Forsknings- och biståndspolitik bör samverka i syfte att nå bl.a. fattigdomsbekämpning. Därtill ansåg Socialdemokraterna att även följande tillägg borde göras: Skolforskning bör vara en del av EU:s forskningsprogram. ___ Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
3 §	EU-överläggning med regeringen enligt RO 10 kap. 4 § inför rådets möte (utbildningsfrågor) den 20 maj 2011 Utskottet överlade med statssekreteraren Bertil Östberg, åtföljd av departementssekreteraren Carl-Peter Hedin, Utbildnings-departementet, inför rådets möte (endast utbildningsfrågor) den 20 maj 2011. Underlag Underlag till överläggningen utgjordes av följande dokument: - Promemoria från Utbildningsdepartementet. ”Inför rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 20 maj 2011 – endast utbildningsfrågorna”. Diarienummer 150-2552-2010/11. - Förslag till rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid - Antagande av rådets rekommendation - Förebyggande policyinsatser för att motverka avhopp från skolan inriktade på barn från socioekonomiskt missgynnade miljöer, inklusive romer – Riktlinjedebatt - Förslag till rådets rekommendation Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte - Antagande - Utkast till rådets slutsatser om förskola och barnomsorg – Antagande av rådets slutsatser Regeringens förslag till svensk ståndpunkt A. DP 11. Rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid - Antagande av rådets rekommendation 9423/11 EDUC 84 SOC 367 Regeringen ser positivt på denna rekommendation som syftar till att hindra unga från att lämna skolan i förtid och därmed riskera att hamna i arbetslöshet och utanförskap. Regeringen välkomnar särskilt fokus på behovet av förebyggande åtgärder genom till exempel tidiga insatser. Regeringen anser därför att Sverige kan stödja förslaget till rådsrekommendation om strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid. B. DP 12. Förebyggande policyinsatser för att motverka avhopp från skolan inriktade på barn från socioekonomiskt missgynnade miljöer, inklusive romer – Riktlinjedebatt Sverige välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas riktlinjedebatt. C. DP 13. Rådets rekommendation om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte – Antagande av rådets rekommendation 9036/11 EDUC 77 SOC 339 JEUN 24 COMPET 146 RECH 83 Regeringen ser positivt på förslaget till rekommendation att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte. Regeringen är särskilt positiv till att öka det institutionella samarbetet för att uppmuntra till mobilitet och för att öka kvaliteten. Regeringen anser därför att Sverige kan stödja förslaget till rådsrekommendation om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte. D. DP 14. Rådets slutsatser om förskolan – en bättre grund för framtiden – Antagande av rådets slutsatser 9424/11 EDUC 85 SOC 368 SAN 83 Regeringen välkomnar de tydliga skrivningarna om att främja forskning på området, att förskolan kan bidra till att fler har möjlighet att arbeta och att förbättra könsbalansen bland personalen. Regeringen anser att Sverige kan stödja förslaget till rådsslutsatser om förskoleverksamhet. Utskottet Företrädarna för samtliga partier förklarade att de delar regeringens ståndpunkt. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. ___ Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
4 §	Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation (Utlåtande, UbU15) Utskottet fortsatte behandlingen av KOM (2011) 48 [UbU15]. Ärendet bordlades.
5 §	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2010/11:28.
6 §	Anmälningar Anmäldes inkomna skrivelser enligt bilaga 2.
7 §	Ökad flexibilitet och förbättrad återbetalning inom studiemedelssystemet (UbU18) Utskottet behandlade proposition 2010/11:113 och motioner [FPM-UbU18]. Ärendet bordlades.
8 §	Öppen utfrågning angående forskningsfrågor Utskottet beslutade att anordna en öppen utfrågning i september angående forskningsfrågor.
9 §	Övriga frågor Mot bakgrund av att den EU-överläggning utskottet höll med regeringen den 17 mars 2011 om inriktningen av Programmet för livslångt lärande och att regeringens inspel till kommissionen (”Orientation of the Lifelong Learning Programme beyond 2013”) inte innehöll det tillägg till den svenska ståndpunkten som ett enigt utskott gjorde (se utskottets protokoll 2010/11:22, 1 §), beslutade utskottet att som sin mening framhålla att regeringen borde sända ett reviderat inspel till kommissionen där utskottets tillägg från överläggningen den 17 mars 2011 förts in.
Vid protokollet Annelie Jonsson Justeras torsdagen den 12 maj 2011 Margareta Pålsson

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2010/11:29

§ 1-9

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Margareta Pålsson (M), ordförande

X

Mikael Damberg (S), v. ordförande

Oskar Öholm (M)

X

Louise Malmström (S)

X

Betty Malmberg (M)

X

Thomas Strand (S)

X

Jan Ericson (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

Tina Acketoft (FP)

X

Håkan Bergman (S)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Gunilla Svantorp (S)

X

Nina Lundström (FP)

X

Jabar Amin (MP)

X

Yvonne Andersson (KD)

X

Richard Jomshof (SD)

X

Rossana Dinamarca (V)

SUPPLEANTER

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Adnan Dibrani (S)

Michael Svensson (M)

X

Björn von Sydow (S)

X

Carl-Oskar Bohlin (M)

Isak From (S)

Hanif Bali (M)

Phia Andersson (S)

Roger Haddad (FP)

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)

Emil Källström (C)

X

Esabelle Dingizian (MP)

Fredrik Malm (FP)

Peter Rådberg (MP)

Annika Eclund (KD)

Margareta Sandstedt (SD)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Pia Nilsson (S)

Ibrahim Baylan (S)

Karin Granbom Ellison (FP)

Ulf Nilsson (FP)

Per Lodenius (C)

Patrick Reslow (M)

Vakant (M)

William Petzäll (SD)

Thoralf Alfsson (SD)

Tuve Skånberg (KD)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande