Protokoll utskottssammanträde 2010/11:29 (Konstitutionsutskottets protokoll 2010/11:29)

RIKSDAGEN

KONSTITUTIONSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:29
DATUM	2011-03-15
TID	11.02–11.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Närvarobeslut Utskottet beslutade att föredraganden i EU-nämnden, Pia Törsleff Hertzberg, får vara närvarande under paragrafen om överläggning om aktuella EU-frågor.
§ 2	Överläggning om aktuella EU-frågor Utskottet överlade med justitieminister Beatrice Ask om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om användning av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet, KOM(2011) 32 och 2010/11:FPM77 samt Förslag till direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. PNR-uppgifter Regeringens preliminära svenska ståndpunkt beskrevs på följande sätt. Regeringen välkomnar att kommissionen lagt sitt förslag. Förslaget utgör en grund inför de kommande förhandlingarna. Sedan ca 15 år har Polisen och Tullverket i Sverige rätt att kräva in uppgifter från transportföretag, inklusive flygtrafikföretag, i sin brottsbekämpande verksamhet. Det har visat sig vara ett viktigt verktyg för att t.ex. kunna upptäcka narkotikasmuggling och utreda andra allvarliga brott. En utgångspunkt är därför att Polisen och Tullverkets förutsättningar för att bekämpa brott inte ska försämras. Samtidigt måste vi kunna garantera den grundläggande rätten till privatliv och uppnå rätt balans i integritetshänseende. Förslaget till direktiv innebär en annan reglering av tillgången till PNR-uppgifter än vad som nu är fallet i Sverige genom att uppgifterna föreslås sparas hos en särskild enhet och att uppgifterna ska kunna behandlas på ett mer systematiskt sätt. Förslaget bedöms medföra att fler allvarliga brott kan upptäckas och utredas samtidigt som det skulle innebära ökade integritetsintrång. Det fleråriga Stockholmsprogrammet som anger riktlinjerna för det rättsliga och inrikes samarbetet inom EU anger också att ett förslag om användning av PNR-uppgifter ska presenteras. Avtal föreligger dessutom mellan EU och Australien, Kanada och USA om PNR-uppgifter. Flera länder inom EU har möjligheter att tillgå och behandla PNR-uppgifter för brottsbekämpningsändamål. Det finns många exempel på värdet av tillgången till PNR-uppgifter för att upptäcka och utreda allvarliga brott. Användning av PNR-uppgifter på ett mer systematiskt sätt för att förhindra, upptäcka, utreda och lagföra allvarliga brott inklusive terroristbrott får därför anses etablerat som en effektiv brottsbekämpningsmetod. Samtidigt ställer förslaget att spara uppgifter hos en särskild enhet, om det skulle genomföras, krav på ett gott integritetsskydd för dessa uppgifter, vilket bl.a. åstadkoms genom ett flertal bestämmelser om åtkomstrestriktioner och kontrollfunktioner. Rätten till privatliv är inte en absolut rättighet. Intrång i privatlivet får göras men det får endast ske om åtgärden har stöd i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att uppfylla vissa legitima mål, såsom att bekämpa brott. Åtgärden måste även stå i rimlig proportion till det mål som eftersträvas. Det krävs dessutom att lagen är tillräckligt tydlig för att dess adressater skall kunna rätta sig efter den och att den är förutsägbar. I detta sammanhang står det klart att kommissionens förslag kommer att behöva diskuteras ingående. Av dessa anledningar och mot denna bakgrund måste särskild uppmärksamhet ägnas åt att nå rätt balans mellan behovet av att bekämpa brott å ena sidan och den grundläggande rätten till privatliv och dataskydd å den andra. Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet för regeringens nu redovisade ståndpunkt och ett uttalat stöd inom utskottet för en mera markerad ordning för uppföljning av hur direktivet genomförs i praktiken. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Europaparlamentets resolution beträffande förslaget till rambeslut om PNR-uppgifter är inte tillgodosedd. Förslaget till direktiv övertygar inte om att insamlingen och behandlingen är nödvändig, proportionerlig och lämplig. Europeisk utredningsorder Regeringens ståndpunkt var uppdelad i fyra delar, bl.a. en övergripande ståndpunkt samt ståndpunkter avseende dels grundlagsskyddet, dels förfarandet för verkställigheten och vägransgrunder. Vad gäller den övergripande ståndpunkten anförde justitieministern att regeringens position är att Sverige är positivt till direktivets syfte, dvs. att effektivisera och förbättra det rättsliga samarbetet inom EU när det gäller bevisinhämtning i straffrättsliga förfaranden. Förbättrade möjligheter för de brottsutredande myndigheterna bidrar till en förbättrad brottsbekämpning. Sverige är vidare positivt till ett enhetligt instrument med en heltäckande reglering som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Förslaget har flera fördelar jämfört med vad som gäller i dag, med bl.a. ett standardiserat förfarande, direktkontakter mellan myndigheter, tidsfrister för verkställighet och färre vägransgrunder. Vad gäller grundlagsskyddet var regeringens ståndpunkt att en fråga av största vikt för Sverige är att det i direktivet framgår att svenska myndigheter kan vägra erkänna och verkställa en utredningsorder om åtgärden som ska vidtas kommer i konflikt med vissa grundlagsskyddade rättigheter, i synnerhet med tryck- och yttrandefriheten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vad gäller förfarandet för verkställigheten och vägransgrunder var regeringens ståndpunkt att en annan viktig fråga är att hitta rätt nivå under vilka förutsättningar en medlemsstat ska verkställa de åtgärder som omfattas av en utredningsorder. Om utrymmet att vägra verkställighet blir alltför stort urholkas mervärdet med direktivet. Samtidigt bör den verkställande staten ha visst utrymme att vägra verkställa en utredningsorder om åtgärden står i konflikt med nationell reglering som anses särskilt skyddsvärd. Sveriges målsättning är att åstadkomma en reglering som ger en bra balans mellan dessa intressen. Ett förslag till lösning, som Sverige stödjer, bygger på idén att ju mer ingripande åtgärden som ska vidtas är, desto större ska möjligheterna att tillämpa nationell rätt vara. De allmänna vägransgrunder som nu finns kan Sverige stödja men dessa frågor bör diskuteras vidare för att se om behov finns av ytterligare eller omformulerade vägransgrunder. Samtidigt ska som angetts ovan en balans upprätthållas. Ordföranden konstaterade att de fanns ett enhälligt stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Ordföranden påminde om att konstitutionsutskottet tidigare dels har betonat att en rättsakt från EU, som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabel därför att den påverkar principerna för det svenska statsskicket, inte ligger inom det område där beslutanderätt har överlåtits till unionen, dels har bedömt att bl.a. den fria åsiktsbildningen och meddelarfriheten utgör sådana grundläggande principer för vårt statsskick samt att förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet och andra viktiga tryckfrihetsrättsliga principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har stor betydelse för den fria åsiktsbildningen. Ordföranden betonade således att en förutsättning för utskottets enhälliga stöd i frågan är att tydliga skrivningar förs in i direktivets text om en vägransgrund på konstitutionell grund som omfattar den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundlagsregleringens bestämmelser.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2010/11:28.
§ 4	EU-bevakning Föredraganden anmälde utsänd förteckning över EU-relaterade handlingar.
Vid protokollet Justerat 2011-03-17 Peter Eriksson

KONSTITUTIONSUTSKOTTET

Kompletteringsval 2011-02-04

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2010/11:29

§ 1-4

LEDAMÖTER

Peter Eriksson (MP) ordf.

Per Bill (M) v. ordf.

Peter Hultqvist (S)

Andreas Norlén (M)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Lars Elinderson (M)

Billy Gustafsson (S)

Karl Sigfrid (M)

Phia Andersson (S)

Karin Granbom Ellison (FP)

Hans Hoff (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Hans Ekström (S)

Kajsa Lunderquist (M)

Tuve Skånberg (KD)

Jonas Åkerlund (SD)

Mia Sydow Mölleby (V)

SUPPLEANTER

Ann-Britt Åsebol (M)

Kerstin Nilsson (S)

Cecilia Brinck (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Mats Johansson (M)

Per Svedberg (S)

Margareta B Kjellin (M)

Anna-Lena Sörenson (S)

Liselott Hagberg (FP)

Jan-Olof Larsson (S)

Åsa Torstensson (C)

Jabar Amin (MP)

Ulrik Nilsson (M)

Valter Mutt (MP)

Penilla Gunther (KD)

William Petzäll (SD)

Marianne Berg (V)

Thomas Strand (S)

Allan Widman (FP)

Johan Pehrson (FP)

Anders Flanking (C)

Thoralf Alfsson (SD)

Caroline Szyber (KD)

Lars-Axel Nordell (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Protokoll utskottssammanträde 2010/11:29

Utskottens och EU-nämndens protokoll