Protokoll utskottssammanträde 2010/11:20
Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2010/11:20
|
TRAFIKUTSKOTTET |
|
PROTOKOLL |
UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:20
|
|
DATUM |
2011-02-17 |
|
TID |
Kl. 10.00-11.00 |
|
NÄRVARANDE |
Se bilaga 1
|
|
§ 1 |
Information från Svenska Taxiförbundet Förbundsordförande Lennart Hamnered, förbundsdirektör Thomas Winskog och senior konsult Friborg Grayling, samtliga från Svenska Taxiförbundet, informerade om aktuella taxifrågor. | |
|
§ 2 |
Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2010/11:19. | |
|
§ 3 |
EUMOT-utredning Utskottet fortsatte behandlingen av utredningar från riksdagsförvaltningen 2010/11:URF2 och 2010/11:URF3. Utskottet beslutade avge yttrande angående EUMOT-utredningen enligt promemoria i bilaga 2. SD-ledamoten deltog inte i beslutet. | |
|
§ 4 |
Väg-, fordons- och trafikfrågor (TU12) Utskottet behandlade motioner. Ärendet bordlades. | |
|
§ 5 |
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU13) Utskottet behandlade motioner. Ärendet bordlades. | |
|
§ 6 |
Inkomna skrivelser
Anmäldes till utskottet inkomna skrivelser enligt bilaga 3. | |
|
§ 7 |
Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 3 mars 2011 kl. 10.00. | |
|
|
| |
Vid protokollet
Anne Mattila Wass
Justeras 2011-03-03
Anders Ygeman |
|
TRAFIKUTSKOTTET |
NÄRVAROFÖRTECKNING |
Bilaga 1 till protokoll 2010/11:20 | |||||||||||||||
|
|
§ 1-7 |
|
|
|
|
|
| ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
LEDAMÖTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Anders Ygeman (S), ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Jan-Evert Rådhström (M), vice ordf. |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Eliza Roszkowska Öberg (M) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Pia Nilsson (S) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Malin Löfsjögård (M) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Lars Mejern Larsson (S) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Sten Bergheden (M) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Désirée Liljevall (S) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Lars Tysklind (FP) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Leif Pettersson (S) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Anders Åkesson (C) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Gunilla Carlsson (S) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Edward Riedl (M) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Stina Bergström (MP) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Annelie Enochson (KD) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Tony Wiklander (SD) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Siv Holma (V) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
SUPPLEANTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Lotta Finstorp (M) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Leif Jacobsson (S) |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Christer Akej (M) |
O |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Johan Andersson (S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Betty Malmberg (M) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Suzanne Svensson (S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Eva Bengtson Skogsberg (M) |
O |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Christer Örnfjäder (S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Nina Larsson (FP) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Kerstin Nilsson (S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Ola Johansson (C) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Annika Lillemets (MP) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Cecilia Magnusson (M) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Lise Nordin (MP) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Robert Halef (KD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Thoralf Alfsson (SD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Jonas Sjöstedt (V) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Billy Gustafsson (S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Monica Green (S) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Christer Winbäck (FP) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Jonas Jacobsson (M) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
William Petzäll (SD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
Lars Gustafsson (KD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
N = Närvarande |
x = ledamöter som deltagit i handläggningen | ||||||||||||||||
|
V = Votering |
o = ledamöter som härutöver har varit närvarande | ||||||||||||||||
|
TRAFIKUTSKOTTET |
2011-02-17 |
Bilaga 2 till protokoll 2010/11:20
|
Dnr 039–1280–2010/11
Promemoria angående EUMOT-utredningen
Denna promemoria har upprättats med anledning av en skrivelse från riksdagsdirektören den 21 december 2010 med önskemål om synpunkter på rapporterna Riksdagens arbete med EU-frågor (2010/11:URF2) och Utskottsarbetet och motionsinstitutet (2010/11:URF3), båda från EUMOT-utredningen. Med anledning av att skrivelsen – förutom till utskotten och EU-nämnden – har skickats till samtliga partigrupper i riksdagen begränsas promemorian till att behandla utskottsspecifika frågor från trafikutskottets horisont.
Övergripande synpunkter
De grundläggande formerna för utskottens arbete har i huvudsak varit oförändrade sedan lång tid. Som de båda rapporterna från EUMOT-utredningen klargör har samtidigt arbetsbelastningen ökat och nya frågor tillförts utskottsarbetet, framför allt EU-frågor men också uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor. Denna utveckling har varit särskilt framträdande inom trafikutskottets beredningsområde med hänsyn till att kommunikationsfrågorna i stor utsträckning har en europeisk och internationell dimension. Frågor som uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor är också särskilt betydelsefulla inom beredningsområdet. Det gäller t.ex. i samband med ställningstaganden till utformningen av strategier för trafikens infrastruktur där besluten ofta har en stor ekonomisk innebörd samtidigt som konsekvenserna av investeringar i vägar och järnvägar är styrande för samhällsbyggandet under lång tid.
Det är vidare viktigt att beakta möjligheten till att se hur modern teknik kan tas till vara för att effektivisera och utveckla utskottens beredningsarbete. I sammanhanget kan nämnas att trafikutskottet nyligen har ställt sig positivt till att delta i ett utvecklingsprojekt för att pröva modernt IT-stöd i kammare och utskott.
Riksdagens arbete med EU-frågor
Vilka för- respektive nackdelar finns med modell A, B och C?
Det kan konstateras att ministerrådsmöten inom trafikutskottets (TU) beredningsområde vanligtvis sker två tre gånger per halvår när det gäller transportfrågor och en eller ett par gånger för tele/IT-frågor. Därutöver hålls vanligtvis inom respektive område ett informellt ministermöte som också skulle behöva behandlas i utskottet. En överföring av mandatgivningen inför ministerrådsmötena till utskottet skulle följaktligen medföra en viss ökning av arbetsbördan bestående bl.a. av ökad sammanträdestid. I vissa fall torde utskottens samråd då behöva förläggas till fredagar liksom till plenifri tid exempelvis under sommarperioden, dvs. tidpunkter då utskottet hitintills i möjlig mån undvikit att planera in sammanträden.
Det kan vidare konstateras att TU redan nu är ett av de mest arbetsbelastade utskotten. Genom att föra samman energifrågorna med TU:s övriga frågor (i enlighet med modell B) skulle utskottets beredningsområde öka väsentligt. Samtidigt saknas uppenbara vinster med att föra samman dessa frågor i syfte att återspegla TTE-konstellationen: energifrågorna hanteras regelmässigt skilt från övriga frågor på TTE-dagordningen och ministerrådsmötena sker vanligtvis separata dagar. Dessutom hanteras frågorna av skilda statsråd inom regeringen.
Det bedöms vidare att modell C sannolikt skulle innebära att dagens ordning förblir oförändrad för TU:s del. En asymmetrisk lösning för utskottsorganisationen innebär dock ett avsteg från den kontinuerliga strävan inom riksdagsförvaltningen att harmonisera arbetet i utskotten.
Synpunkter på utredningens övriga förslag?
Utskottets arbete med grön- och vitböcker är i flera fall av centralt politiskt intresse. Det finns dock exempel på att vissa grön- och vitböcker kanske inte alltid är lika relevanta eller lämpar sig för en politisk diskussion i ett nationellt parlament (jämför utskottets behandling av kommissionens vitbok om IKT-standardisering, utlåtande 2009/10:TU2). Ett avskaffande av dagens behandlingskrav för samtliga grön- och vitböcker är i ljuset av detta välkommet.
Ett flertal av de subsidiaritetsprövningar som utskottet haft att hantera har rört rena s.k. kodifieringsärenden. Denna typ av frågor är dock som regel helt okontroversiella, och det kan ifrågasättas om de verkligen ska behöva bli föremål för en omständlig subsidiaritetshantering och därmed belasta utskottets arbete.
Utskottsarbetet och motionsinstitutet
Inledningsvis kan påminnas om att TU hör till de utskott som får flest motioner och att TU även hör till de utskott som tillämpar förenklad motionsberedning på flest motionsyrkanden.
Vilka för- respektive nackdelar finns med förslaget om att ersätta den allmänna motionstiden med en fri motionsrätt året om?
Trafikutskottet brukar årligen besluta om ett antal tematiska motionsbetänkanden (t.ex. sjöfart, järnvägsfrågor, fordonsfrågor, elektroniska kommunikationer) där utskottet behandlar de motionsyrkanden som inte är lämpliga att sammanföra med behandlingen av en proposition eller skrivelse. Denna ordning har varit ändamålsenlig.
Vilka för- respektive nackdelar finns med förslaget om att utvidga den förenklade motionshanteringen?
Karakteristiskt för trafikutskottets beredningsområde är att många frågor inte är riksdagsfrågor utan i stället avgörs av regeringen, olika trafikmyndigheter, regionala organ, kommuner eller transportföretag. Beslut om t.ex. utbyggnader och upprustningar av olika väg- och järnvägssträckningar, tågstopp, kollektivtrafikens prissättning och tidtabeller, tekniska föreskrifter om olika transportmedel m.m. är frågor som normalt sett inte lämpar sig för behandling i ett lands parlament. Mot denna bakgrund har trafikutskottet sedan lång tid behandlat motionsförslag med önskemål om t.ex. enskilda infrastrukturprojekt i förenklade former. Erfarenheterna av denna hanteringsordning är i huvudsak goda och bör kunna vidareutvecklas i enlighet med de ställningstaganden som utskottet kan komma att göra över sin ärendeberedning.
När det gäller trafikutskottets förenklade hantering av infrastrukturmotioner enligt ovan, brukar detta lämpligen ske i anslutning till den årliga budgetberedningen av utgiftsområde 22 Kommunikationer eller, i förekommande fall, i anslutning till behandlingen av en infrastrukturproposition. Att i stället behandla dessa motioner separat i ett förenklat motionsbetänkande likt det som skisseras i EUMOT-utredningen känns mindre lämpligt då det skulle bli tabellariskt och förmodligen mer svårbegripligt för utomstående. Det förefaller mot denna bakgrund som mest lämpligt att det bör vara upp till det berörda utskottet vilka motioner som ska beredas mer förenklat och i vilka former denna beredning ska ske.
Påverkas svaren ovan om fri motionsrätt införs eller inte?
I händelse av fri motionsrätt är det sannolikt att motioner om
olika infrastrukturprojekt kommer att väckas fortlöpande under riksmötet.
Nuvarande ordning där TU, vanligtvis förenklat, brukar hantera dessa motioner i
anslutning till budgetberedningen under riksmötets första hälft behöver i så
fall ändras.
|
TRAFIKUTSKOTTET |
2011-02-17 |
Bilaga 3 till protokoll 2010/11:20 |
|
Inkomna skrivelser |
Utsända inför sammanträdet
|
|
Angående införande av trafikdatalagringsdirektivet
Säkerhetsväst i bilar, NTF, Stockholm Postens försämrade service i glesbygden och landsbygden,
Privat person, Sorsele
|
Ja
Ja
Ja
|