Protokoll utskottssammanträde 2009/10:7

Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2009/10:7

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2009/10:7
DATUM	2009-11-26
TID	kl. 10.45-11.50
NÄRVARANDE	se bilaga 1

§ 1	Val av ny ordförande Utskottet beslutade att välja Johan Löfstrand (s) till ordförande t.o.m. den 27 november 2009 under Carina Mobergs förlängda ledighet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Protokollsjustering Justerades utskottets protokoll från den 12 november 2009.
§ 3	Ägande och förvaltning av hyreshus Föredrogs och behandlades proposition 2009/10:21 om ägande och förvaltning av hyreshus jämte motioner. Utskottet beslutade att bordlägga ärendet.
§ 4	Överlämnande av motion till NU Anmäldes fråga om överlämnande av motion 2009/10:C388 av Jan Lindholm m.fl. (mp) De orörda älvsträckorna. Utskottet beslutade att för behandling till näringsutskottet – under förutsättning av dess medgivande – överlämna motionen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Medgivande till överlämnande av grönbok Anmäldes fråga om överlämnande av grönbok KOM(2009) 614 om sammankoppling av företagsregister från näringsutskottet. Utskottet beslutade medge att grönboken överlämnas till civilutskottet. Antecknades att Justitiedepartementet kommer att informera om grönboken tisdagen den 15 december 2009.
§ 6	Ändring i sammanträdesplanen Utskottet beslutade att motioner om familjerättsliga frågor tas upp för behandling tisdagen den 8 december 2009.
§ 7	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 3 december 2009 kl. 09.30.
§ 8	Överläggningar med regeringen Utskottet beslutade med stöd av 10 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen att begära överläggningar med regeringen rörande kom- missionens förslag till rådets förordning om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag) KOM(2008) 396 slutlig. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	Överläggning med regeringen enligt 10 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen om europeiska privata aktiebolag (SPE) Överläggning ägde rum med statssekreteraren Magnus Graner, åtföljd av politiskt sakkunniga Tanja Rasmusson, ämnesrådet Kristina Holmgren, kanslirådet Johan Schelin, rättssakkunniga Annica Sandberg samt departementssekreterarna Magnus Wiklund och Cecilia Zetterberg, samtliga från Justitiedepartementet, rörande kommissionens förslag till rådets förordning om stadga för ett europeisk privat aktiebolag (SPE-bolag) KOM(2008) 396 slutlig. Regeringens ståndpunkt inför det fortsatta arbetet angavs i enlighet med vad som redovisats i tidigare till civilutskottet översänd promemoria från Justitiedepartementet (dnr 090-690-2009/10). Se bilaga 2. Ordföranden konstaterade att det i utskottet finns stöd för regeringens ståndpunkt och skälen härför. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna ville som sina uppfattningar till protokollet få antecknat följande: Liksom regeringen är vi positiva till åtgärder som kan underlätta för små och medelstora företag att etablera sig och att bedriva verksamhet. Enligt vår mening har dock regeringen en alltför positiv inställning till förordningsförslaget. Av den svenska ståndpunkten bör klart framgå att regeringen endast avser att ställa sig bakom förslag som innebär ett starkt skydd för borgenärer, minoritetsaktieägare och arbetstagare. Vi vill också framhålla vikten av att regelbördan för företagen inte ökar. I sammanhanget vill vi peka på att vi ser vissa problem med det arbete som pågår inom EU på bolagsrättens område. Det pågår arbete dels med att föreslå nya företagsformer, dels med harmoniseringen av bolagsrätten i stort. Enligt vår mening är det viktigt att dessa parallella arbeten samordnas. Ledamoten från Miljöpartiet de gröna ville därutöver till protokollet få antecknat: Kommissionens förslag syftar till att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta deras etablering och verksamhet på den inre marknaden. Enligt min mening är regeringens ståndpunkt ofullständig och i viss mån missvisande. Om regeringen delar kommissionens bedömning att det finns problem i dessa avseenden för små och medelstora företag men inte tror att förordningsförslaget löser problemen anser jag att regeringen bör ange det i sin ståndpunkt. Om regeringen däremot inte delar kommissionens bedömning att det finns problem i dessa avseenden för små och medelstora företag bör det, enligt min mening, framgå av den svenska ståndpunkten. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 10	Överläggning med regeringen enligt 10 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen om busspassagerarförordningen Överläggning ägde rum med de under § 9 angivna deltagarna rörande kommissionens förslag till EG-förordning om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen, KOM(2008) 817 slutlig. Regeringens ståndpunkt inför det fortsatta arbetet angavs i enlighet med vad som redovisats i tidigare till civilutskottet översänd promemoria från Justitiedepartementet (dnr 090-693-2009/10). Se bilaga 3 Ordföranden konstaterade att det i utskottet finns stöd för regeringens ståndpunkt och skälen härför. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 11	Information från regeringen De under § 9 angivna deltagarna informerade om Stockholmsprogrammet.
VID PROTOKOLLET JUSTERAT Den 3 december 2009		Hana Svecova Carina Moberg

CIVILUTSKOTTET

NÄRVARO- OCH VOTERINGS-FÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2009/10:7

§§  1-10

§   11

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Carina Moberg (s) tjl. t.o.m. 091127

Inger René (m)

x

x

Ewa Thalén Finné (m)

x

x

Johan Löfstrand (s)

x

x

Eva Bengtson Skogsberg (m)

x

x

Lennart Pettersson (c)

Christina Oskarsson (s)

x

Jan Ertsborn (fp)

x

x

Hillevi Larsson (s)

x

x

Christine Jönsson (m)

x

x

Gunnar Sandberg (s)

x

x

Yvonne Andersson (kd)

x

x

Anti Avsan (m)

x

x

Egon Frid (v)

x

x

Eva Sonidsson (s)

x

x

Lars Tysklind (fp)

x

x

Jan Lindholm (mp)

x

x

SUPPLEANTER

Katarina Brännström (m)

o

o

Kristina Zakrisson (s)

Patrik Forslund (m)

Fredrik Lundh (s)

o

x

Mats Sander (m)

Maria Kornevik Jakobsson (c)

x

x

Maria Stenberg (s)

Camilla Lindberg (fp)

Olle Thorell (s)

Ulrika Karlsson i Uppsala (m)

Karin Åström (s)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Jan R Andersson (m)

LiseLotte Olsson (v)

Leif Pettersson (s)

Maria Lundqvist-Brömster (fp)

Ulf Holm (mp)

Johan Linander (c)

Ulf Nilsson (fp)

Emma Carlsson Löfdahl (fp)

Vakant (v)

Helena Leander (mp)

Ingvar Svensson (kd)

Börje Vestlund (s)

x

x

Andreas Norlén (m)

Stefan Attefall (kd)

Meeri Wasberg (s) ers. t.o.m. 091127

o

o

Anmärkning N = Närvarande

x = Närvarande och deltagit i beslutet

V = Voteringsutfall

o = Närvarande

Promemoria

2009-11-23

Justitiedepartementet

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt

Dnr 090-690-2009/10

Bilaga 2

till protokoll 2009/10:7

Överläggning med Civilutskottet den 26 november 2009

Dagordningspunkt 1

Rubrik: Kommissionens förslag till förordning om en ny europeisk associationsform: europeiska privata aktiebolag (SPE)

Dokument: ORDF:s reviderade förslag 15355/09

Tidigare dokument: KOM (2008) 396/3 slutlig, Fakta-PM Justitiedepartementet 2007/08:FPM133

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 28 november 2008 och 20 maj 2009.

Tidigare behandlad vid möte med Civilutskottet: 17 september 2008 (överläggning).

Bakgrund

Förslaget till stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea, nedan SPE) presenterades av kommissionen sommaren 2008  och ingår i ett åtgärdspaket som har utformats till stöd för små och medelstora företag (Small Business Act) i Europa. Förslaget syftar till att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta deras etablering och verksamhet på den inre marknaden. Ett annat syfte är att minska de kostnader som uppstår på grund av att reglerna för att bilda och att driva företag skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

Under förhandlingarnas gång har sex centrala politiska frågor identifierats. Dessa frågor ska diskuteras i rådet den 3–4 december 2009.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Som rättslig grund för förordningsförslaget har artikel 308 i fördraget åberopats. Det innebär att rådet fattar beslut med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet (samrådsförfarande). Efter Lissabonfördragets ikraftträdande är grunden artikel 352, vilket innebär enhällighet i rådet efter godkännande av Europaparlamentet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till åtgärder som kan underlätta för små och medelstora företag att etablera sig och att bedriva verksamhet och välkomnar initiativet från kommissionen. Övriga europeiska associationsformer (europabolag och europakooperativ) har inte fått något större genomslag. Mot den bakgrunden är det angeläget att regelverket för SPE-bolagen anpassas efter företagens behov och att det blir enkelt att tillämpa.

I de utestående frågorna är regeringen flexibel i tämligen stor utsträckning. Det är dock angeläget att skyddet för bolagets borgenärer, anställda och minoritetsaktieägare är fullgott. Det finns därför anledning att bevaka frågan om aktiekapitalets storlek och reglerna om arbetstagarinflytande i bolagets styrelse (se nedan).

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet yttrade sig över förslaget i mars 2009. Angående Europaparlamentets inställning i de centrala frågorna, se nedan.

Förslaget

1. Ska det krävas ett gränsöverskridande inslag för att ett SPE ska få bildas?

I kommissionens förslag fanns inget krav på gränsöverskridande inslag för att ett SPE ska få bildas. Vissa medlemsstater har efterfrågat ett sådant krav. Även Europaparlamentet anser att ett sådant inslag ska krävas.

SE ORDF föreslår att det, vid tidpunkten för bolagets registrering, ska finnas ett gränsöverskridande inslag. Det kan t.ex. handla om att bolaget kommer att bedriva verksamhet i flera olika medlemsstater, att det finns aktieägare en annan medlemsstat eller att bolaget har en filial eller ett dotterbolag i en annan medlemsstat.

2. Hur ska ett SPE få bildas?

Ett SPE föreslås kunna bildas från ”scratch” genom ett avtal mellan ett antal bolagsstiftare. Frågan är om även bildande genom fusion, delning och ombildning av befintliga nationella aktiebolag och ev. även andra juridiska personer ska kunna ske. SE ORDF föreslår att ska vara möjligt att bilda ett SPE genom fusion i den utsträckning som föreskrivs i nationell rätt. Vidare föreslår SE ORDF att det ska vara möjligt att bilda ett SPE genom ombildning av nationella privata aktiebolag och av en annan juridisk person i den utsträckning en sådan juridisk person kan ombildas till ett nationellt privat aktiebolag.

Europaparlamentet anser att ett SPE ska kunna bildas även genom fusion, delning och ombildning av ett existerande bolag.

3. Bolagets säte

Frågan är om det ska krävas att SPE:t har sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i samma medlemsstat som den medlemsstat där bolaget är registrerat. SE ORDF föreslår att den medlemsstat där SPE:t har sitt huvudkontor och sin huvudsakliga verksamhet ska få kräva att SPE:t under en övergångsperiod även har sitt registrerade säte i den medlemsstaten. Efter denna övergångsperiod ska frågan regleras av nationell rätt i den medlemsstat där SPE:t har sitt registrerade säte. 

Europaparlamentet anser, liksom kommissionen i sitt förslag, att det inte ska krävas att bolaget har sitt s.k. verkliga säte i samma medlemsstat som det registrerade sätet.

4. Kontroll vid registrering

Frågan är vilken typ av kontroll som medlemsstaterna kan underkasta SPE i samband med registrering. Närmare bestämt handlar det om huruvida det ska vara möjligt att utsätta bolagen för dubbel kontroll genom krav på att genomgå ett s.k. notariellt förfarande före registreringen. SE ORDF föreslår att samma regler ska gälla i detta hänseende för SPE:n som för nationella aktiebolag.

Europaparlamentet anser att det bör vara tillåtet att underkasta bolagen dubbel kontroll, t.ex. genom ett notariellt förfarande.

5. Aktiekapitalets storlek

Enligt kommissionens förslag skulle det räcka med ett aktiekapital på

en euro. Denna nivå är svår att acceptera för många medlemsstater. SE ORDF föreslår nu att medlemsstaterna ska få en möjlighet att föreskriva ett högre kapitalkrav som dock inte får överstiga 6 000 euro.

Europaparlamentet anser att ett aktiekapital om en euro endast ska vara tillåtet om bolagets styrelse i bolagsordningen åläggs att inför ett beslut om aktieutdelning ta fram ett intyg om bolagets förmåga att betala sina skulder. Om en sådan skyldighet inte finns, ska aktiekapitalet vara minst 8 000 euro.

6. Arbetstagarrepresentation i bolagets styrelse

Arbetstagarmedverkan i små företag förekommer bara i ett fåtal medlemsstater (t.ex. Sverige och Danmark). Ett SPE ska enligt förslaget omfattas av reglerna om arbetstagarmedverkan i den medlemsstat där det har sitt säte. För att undvika kringgåenden av nationell lagstiftning och för att skydda arbetstagarna bör förordningen innehålla regler för den situationen att bolaget flyttar sitt säte. Detsamma gäller när bolaget har sitt registrerade säte i t.ex. en medlemsstat som inte har regler om arbetstagarinflytande men bolaget bedriver viss del av sin verksamhet i en medlemsstat där arbetstagarna skulle ha haft rätt till inflytande, om bolaget hade haft sitt säte där. Utgångspunkten är att inte de minsta företagen ska behöva tillämpa sådana regler. Frågan som diskuteras är hur stora bolag som ska omfattas och i vilka situationer reglerna ska aktualiseras.

Även Europaparlamentet anser att det finns behov av regler för de ovan beskrivna situationerna.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

En EG-förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Förslaget till förordning påverkar inte de regler som finns i aktiebolagslagen (2005:551) och som gäller för svenska aktiebolag. Förordningsförslaget förutsätter dock att vissa frågor som rör SPE ska regleras av nationell rätt för att förordningen ska kunna fungera tillfredsställande. 

Ekonomiska konsekvenser

Några statsfinansiella konsekvenser eller konsekvenser för EU:s budget kan för närvarande inte förutses.

Promemoria

2009-11-23

Justitiedepartementet

Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Dnr 090-693-2009/10

Bilaga 3

till protokoll 2009/10:7

Överläggning med Civilutskottet den 26 november 2009

Dagordningspunkt 2

Rubrik: Förslag till EG-förordning om busspassagerares rättigheter

Dokument: 15861/09 TRANS 453 CODEC 1296

Tidigare dokument: Fakta-PM Justitiedepartementet 2009/10:FPM22

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2009-06-05

Tidigare behandlad vid möte med Civilutskottet: 2009-11-03 (information)

Bakgrund

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (busspassagerarförordningen) innehåller bland annat bestämmelser om transportörens ansvar för dödsfall och personskador som tillfogas passagerare, samt om rätt till information, kompensation och assistans till passagerare vid inställda avgångar och kraftiga förseningar i trafiken. Förslaget innehåller även bestämmelser om rätt till information och assistans för passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet.

Tanken med förslaget är att på europeisk nivå införa ett grundläggande konsumentskydd för busspassagerare, särskilt beträffande passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Bestämmelserna anknyter till motsvarande rättsakter på luftfarts- och järnvägsområdet (järnvägs-passagerarförordningen) samt till förslaget till förordning om fartygs-passagerares rättigheter, vilket även det förhandlas under det svenska ordförandeskapet. 

Förhandlingarna rörande förslaget inleddes i rådsarbetsgruppen för landtransporter under det tjeckiska ordförandeskapet våren 2009. De har sedan fortsatt under det svenska ordförandeskapet. Diskussionerna har präglats av starka motsättningar bland medlemsstaterna. Under förhandlingarna har förslaget genomgått stora ändringar. Det svenska ordförandeskapet arbetar för närvarande med att söka lösa de återstående kontroversiella frågorna rörande förordningens tillämpningsområde och ansvaret för dödsfall och personskador samt skador på bagage som drabbar passagerare. Ordförandeskapet har också presenterat ett kompromissförslag rörande dessa frågor. Förhoppningen är att ordförandeskapet ska kunna lägga fram en text för en politisk överenskommelse på TTE-rådet den 17 december 2009.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 71 i EG-fördraget. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget. Förordningsregler om passagerar-rättigheter finns som tidigare angetts redan på luftfartsområdet respektive järnvägsområdet. Som tidigare nämnts pågår förhandlingar om att införa motsvarande regler för fartygspassagerare. Regeringen anser att det därför är naturligt att gå vidare med att reglera passagerar-rättigheterna även när det gäller busstransporter. I fråga om resenärer med funktionshinder och nedsatt rörlighet är detta särskilt viktigt eftersom bristen på ledsagning vid byten mellan två olika transportmedel kan göra det omöjligt för en person med funktionshinder eller nedsatt rörlighet att överhuvudtaget företa den önskade resan. Förslaget om en förstärkning av passagerarnas rättigheter ligger också i linje med regeringens ambitioner att stärka passagerarnas rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (se prop. 2005/06:160 s. 228 samt dir. 2008:55    s. 9; ett betänkande rörande förslag till stärkta rättigheter överlämnades av Utredningen om en ny kollektivtrafiklag till infrastrukturministern den 1 oktober 2009, SOU 2009:81).

Kompromissförslaget bedöms lösa de frågor som tidigare identifierats vad gäller förslagets förenlighet med den svenska trafikskade-lagstiftningen.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet är generellt sett positivt till förslaget, men har vid sin första läsning framfört ett antal ändringsförslag. Bland annat ställer sig Europaparlamentet positivt till att undanta lokala transporter med buss från tillämpningsområdet. Parlamentet har även föreslagit vissa ändringar rörande bestämmelserna om ansvar för dödsfall och personskador i syfte att undvika en situation där införandet av denna typ av bestämmelser skulle kunna leda till att skyddet för passagerarna försämras i vissa medlemsstater.

Förslaget

Förslaget beskrivs i avsnitt 1.2 i fakta-PM:en. Under förhandlingarna i rådsarbetsgruppen har som tidigare nämnts förslaget genomgått  omfattande ändringar.

Den kanske viktigaste skillnaden mellan kommissionens ursprungliga förslag och kompromissförslaget gäller bestämmelserna om ansvar för dödsfall och personskador samt skador på bagage som tillfogas passagerare. I kompromissförslaget har dessa bestämmelser förenklats och omarbetats. Kompromissförslaget innehåller endast två artiklar om ansvar för passagerare vid olyckor. Den ena artikeln slår fast att ersättning ska utgå, i enlighet med nationell rätt, för dödsfall och personskada samt skada på bagage på grund av olyckor till följd av användandet av bussen. Vidare anges att ersättningen ska beräknas enligt nationell rätt samt att eventuella ansvarsbegränsningar inte får understiga 220 000 euro per passagerare i fråga om dödsfall och personskada samt 1 200 euro per kolli i fråga om skada på bagage. Beloppen gäller per skadetillfälle. Den andra artikeln anger att vid en olycka transportören är skyldig att erbjuda passagerarna assistans rörande deras omedelbara praktiska behov till följd av olyckan. Det kan här handla om exempelvis att ordna mat, övernattning samt hemtransporter.

En annan viktig skillnad gäller utformningen av bestämmelserna om förordningens tillämpningsområde. Bland annat har undantaget rörande lokal- och regionaltrafik givits en utformning efter förebild av järnvägspassagerarförordningen. Nu talas det om att medlemsstaterna kan välja att undanta sådan trafik, men att vissa grundläggande bestämmelser i förordningen ska gälla även för sådan trafik, exempelvis bestämmelserna om ansvar för dödsfall och personskador samt skador på bagage samt bestämmelserna om icke-diskriminering av personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet.  

Ytterligare en viktig skillnad gäller utformningen av bestämmelserna om assistans till personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Skyldigheten att erbjuda assistans ombord på bussarna har begränsats av hänsyn till reglerna om kör- och vilotid för bussförare. Vidare har skyldigheten att erbjuda assistans vid bussterminaler preciserats till att avse bemannade terminaler.        

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Dessa frågor behandlas utförligt i avsnitt 1.3 i fakta-PM:en. Sammanfattningsvis innebär kommissionens ursprungliga förslag att skyddet för busspassagerare kompletteras och byggs ut. Vad gäller transportöransvaret finns dock en risk att kommissionens ursprungliga förslag i praktiken skulle kunna medföra en lägre skyddsnivå än vad som idag gäller enligt svensk rätt när det gäller ersättning för dödsfall och personskada. Det kompromissförslag som det svenska ordförandeskapet har presenterat innebär dock att denna risk undanröjs. Den svenska trafikskadelagstiftningen bedöms sålunda inte komma att påverkas.

Vad gäller artikeln om transportörens skyldighet att vid en olycka erbjuda passagerarna assistans rörande deras omedelbara praktiska behov saknar den direkt motsvarighet i svensk rätt och innebär att den svenska lagstiftningen kompletteras och byggs ut.   

I övrigt bedöms kompromissförslaget inte påverka den bedömning som redovisas i fakta-PM:en.

Ekonomiska konsekvenser

Frågan om de ekonomiska konsekvenserna av förslaget beskrivs i avsnitt 1.4 i fakta-PM:en. Slutsatsen där är att förslaget kan föranleda vissa kostnadsökningar för transportörer och terminalförvaltare samt för det allmänna. Det anges även att kostnadsökningarna för det allmänna bedöms rymmas inom befintliga anslagsramar. Vad som sägs i fakta-PM:en om de ekonomiska konsekvenserna ligger fast.