Protokoll utskottssammanträde 2009/10:11

Utskottens protokollSocialförsäkringsutskottets protokoll 2009/10:11

RIKSDAGEN

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2009/10:11
DATUM	2009-11-26
TID	09:30-11:40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Protokollsjustering Justerades protokoll nr 2009/10:10.
§ 2	Överläggningar med regeringen om EU-frågor på socialpolitikens område Överläggningar hölls med statssekreteraren i Socialdepartementet Bettina Kashefi, åtföljd av kansliråden Kasper Paulig och Patrik Andersson och departementssekreterarna Carina Lindström och Yvonne Mörke från Socialdepartementet samt kanslirådet Linda Utterberg från Integrations- och jämställdhetsdepartementet om: 1. Förslaget till direktiv om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av direktiv 86/613/EEG. Underlaget utgjordes av den kommenterade dagordningen den 20 november 2009 avseende dagordningspunkt 9 och en rådspromemria den 19 november 2009. Svensk ståndpunkt enligt den kommenterade dagordningen och rådspromemorian var: Sverige kan stödja det kompromissförslag som läggs fram i rådet. Vi är positiva till förslag som motverkar diskriminering på grund av kön och underlättar för kvinnor att starta och driva företag. Det är viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och familjeliv. Utskottet beslutade att stödja regeringens ståndpunkt. 2. Främjande av integration på arbetsmarknaden – Återhämtning från krisen och förberedelser inför Lissabonstrategin efter 2010 Underlaget utgjordes av den kommenterade dagordningen den 20 november 2009 avseende dagordningspunkt 3 b). Svensk ståndpunkt enligt den kommenterade dagordningen var: Regeringen anser att slutsatsernas innehåll är relevant för den fortsatta diskussionen om en ny EU-strategi för tillväxt och sysselsättning och föreslår att Sverige som ordförande ska verka för att slutsatserna antas. Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt. V- och mp-ledamöterna var av avvikande mening och angav följande: Den svenska regeringens ståndpunkt borde vara att socialförsäkringsfrågor fortsättningsvis helt och hållet ska vara föremål för nationell beslutskompetens. Detta utgör ytterligare ett steg i samordningen av de sociala trygghetssystemen med sikte på en harmonisering. Mönstret är känt från andra politiska områden där informationsutbyte, erfarenhetsutbyte, samordning, minimiregler, majoritetsbeslut och full harmonisering utgjort steg i processen. Vidare borde den svenska regeringens ståndpunkt vara att s.k. aktiva åtgärder inte får betyda att människor ställs utanför socialförsäkringssystemen. Information lämnades om – EPSCO-rådets möte den 8 juni 2009, det informella mötet för arbetsmarknads- och socialförsäkringsministrar den 8-9 juli 2009 och utanförskapskonferensen den 26-27 oktober 2009,  – den andra gemensamma rapporten från Kommittén för socialt skydd och kommissionen om krisens sociala konsekvenser, – yttrandet av Kommittén för socialt skydd: SCP opinion on the post–2010 Lisbon Strategy, – förordning om samordning av sociala trygghetsförmåner för tredjelandsmedborgare. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Överläggningar med regeringen på migrationsområdet Överläggning hölls med statsrådet Tobias Billström om: Flerårigt arbetsprogram för området frihet, säkerhet och rättvisa (Stockholmsprogrammet) – såvitt avser migrationsområdet Dok. 16484/09 Svensk ståndpunkt enligt kommenterad dagordning punkt 4 vid Rif-rådsmöte den 30 november–1 december 2009 samt rådspromemoria från Judep/EMA daterad 2009-11-23 var: Sverige välkomnar Stockholmsprogrammet och målsättningen att det ska antas vid Europeiska rådets möte den 10-11 december. En viktig utgångspunkt har varit att programmet ska fokusera på individen och dennes rättigheter i det fortsatta samarbetet. Vidare bör det framtida programmet innehålla en bättre balans mellan åtgärder som syftar till att åstadkomma ökad trygghet, t.ex. åtgärder för att motverka terrorism, organiserad brottslighet och olaglig invandring och åtgärder för att stärka den enskildes rättigheter. När EU under de kommande åren vidtar åtgärder för att öka tryggheten bör dessa åtföljas av initiativ som också stärker rättssäkerhet och skyddet för individen t.ex. i form av minimirättigheter för tilltalade i brottmål, förbättrat skydd av och stöd till brottsoffer, utvecklade regler för dataskydd, rättigheter för migranter och en effektiv och rättvis prövning av asylansökningar. De positiva utvecklingseffekterna av migration för ursprungsländerna ska främjas. Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Med tanke på den tyngdpunkt som programmet i nuvarande utformning har på repressiva åtgärder mot "illegal" invandring menar vi att den svenska ståndpunkten bör innehålla initiativ för en rättssäker och human prövning av asylansökningar. Formuleringen "effektiv och rättvis" menar vi är otillräcklig. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Det föreliggande utkastet till Stockholmsprogram skiljer sig i formuleringar men inte i ansats och princip från kommissionens meddelande Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst, KOM(2009) 262, som riksdagen tidigare behandlat. Vid riksdagsbehandlingen av kommissionens meddelande i uttryckte Socialförsäkringsutskottet i yttrande 2008/09:SfU7y dels ”Beträffande in- och utresekontroll understryker kommissionen att en hög säkerhetsnivå måste gå hand i hand med en absolut respekt för mänskliga rättigheter och internationellt skydd” och dels att ”En stärkt gränskontroll ska gå hand i hand med att fler kanaler för laglig invandring öppnas upp och ökade möjligheter att faktiskt kunna söka asyl”. Enligt vår uppfattning saknar det föreliggande utkastet tillräckliga garantier för att detta ska uppfyllas. Vi vidhåller därför vår principiella kritik och anser att programmet bör avvisas. Vänsterpartiet avvisar Stockholmsprogrammet eftersom det är ytterligare ett exempel på den politik som gör det svårare för asylsökande och flyktingar att få sin konventionsstadgade rätt att söka asyl och få skydd undan förföljelse tillgodosedd. EU:s flykting- och invandringspolitik har redan nu slagit in på en farlig väg, och med tanke på det ökade stöd som högerextrema och främlingsfientliga partier vunnit i EU-parlamentsvalet riskerar den restriktiva politiken att eskalera kraftigt. I och med Amsterdamfördraget gjordes flyktingpolitiken till en överstatlig angelägenhet inom EU. Eftersom det fanns en stark oro för att ett system med minimiregler skulle innebära en harmonisering nedåt i riktning mot den lägsta tillåtna nivån vad gäller rättssäkerhet och behandling av asylsökande fanns motstånd mot en överflyttning från det mellanstatliga samarbetet till överstatlighet. Dessvärre kan vi konstatera att de farhågor som framfördes visat sig berättigade. En rad av de antagna direktiven har på olika sätt utformats så att asylrätten satts ur spel och Genèvekonventionen gjorts oanvändbar. Om medlemsstaterna delade en seriös ambition att med gemensamma ansträngningar försöka åstadkomma ett fullgott skydd för flyktingar finns andra tillvägagångssätt än att samlas kring ökad överstatlighet och att överväga ett gemensamt asylsystem. Medlemsstaterna bör gemensamt verka för att förbättra rättsskyddet i nuvarande direktiv snarare än att skapa ett gemensamt harmoniserat asylsystem. Murarna runt EU byggs allt högre, och i stort sett alla legala möjligheter att ta sig innanför Europas gränser har stängts. Samtidigt som EU:s medlemsstater för långtgående samtal om hur behovet av arbetskraftsimport till Europa ska kunna tillgodoses hålls gränserna stängda för flyktinginvandring. Den övergripande strategin för migration och partnerskap med ursprungs- och transitländerna är ytterligare ett sätt att förstärka dessa hinder. Detta s.k. samarbete har fått som oundviklig konsekvens att EU ökat pressen kraftigt på ursprungs- och transitländerna att hålla asylsökande borta från gränserna. Exempelvis kördes 2005 mer än 500 personer, som misslyckats med att ta sig in i EU, rakt ut i öknen och dumpades där av marockansk polis. Vidare har ett alltför stort fokus på återvändande snarare än på asylrätten präglat arbetet inom EU. De insatser som hittills gjorts, inräknat t.ex. återtagandeavtal, tenderar att fokusera på att hålla asylsökande så långt borta från Europa som möjligt. Detsamma gäller diskussionen om vidarebosättning inom ramen för regionala skyddsprogram. För ökad solidaritet på asylområdet finns i stället en rad andra åtgärder som kan genomföras för att stoppa militariseringen vid EU:s yttergränser, skapa lagliga vägar till Europa och stärka s.k. papperslösas rättigheter. Till exempel måste den enda rimliga principen för att avgöra vilket land som ska handlägga en asylansökan vara att låta den asylsökande själv fatta detta beslut. Vidare måste åtgärder vidtas mot de omfattande skillnader som finns mellan medlemsländerna när det gäller den faktiska möjligheten att söka asyl. Med största säkerhet kommer inte heller en fullt ut harmoniserad migrationspolitik att leda till mer likartade och samtidigt humana och rättssäkra regler i medlemsstaterna. Snarare finns risken för en harmonisering ”nedåt”. De insatser som görs gemensamt av medlemsländerna på asylområdet måste utgå från att det handlar om ovillkorliga rättigheter som inte är tänjbara i förhållande till konjunkturläget eller till behovet av arbetskraft. Mot den bakgrunden är det synnerligen betydelsefullt att det inte sker en sammanblandning av rätten till asyl – som är en fundamental mänsklig rättighet – och arbetskraftsinvandring. Det europeiska systemet för arbetskraftsinvandring lämnar vidare inte några garantier om att löner och villkor på arbetsmarknaden i medlemsstaterna kommer att vara desamma för invandrad som för inhemsk arbetskraft. Att EU skapat en gräddfil för högutbildad arbetskraft från länder utanför Europa är principiellt mycket problematiskt och innebär också att ursprungsländerna utsätts för en mycket stor risk för s.k. brain drain. Gemensamma regler för arbetskraftsinvandring är inte heller någon lösning för alla de människor som tvingas fly sina hemländer och som förvägras rätten att söka asyl genom den restriktiva gemensamma flyktingpolitiken inom EU. I stället måste legala vägar skapas för människor att söka asyl inom EU, samtidigt som ett rättvist nationellt system för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring som kan garantera rättvisa löner och arbetsvillkor utformas. Mp-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Miljöpartiet kan inte ställa sig bakom regeringens ståndpunkt även om Stockholmsprogrammet i vissa delar ger ett breddat perspektiv på migration än det som EU-länderna tidigare gett uttryck för. Det är emellertid fortfarande alltför inriktat på repressiva åtgärder, gränskontroll och jakt på ”illegala” invandrare. Vi konstaterar att det inte förbjuder regulariseringar, vilket är positivt, och också att arbetskraftsinvandringen ska utgå från nationella behov. E Ett antal positiva delar i programmet kan dock inte uppväga de mer negativa som i synnerhet återfinns i avsnitt 6.1.6. i dokument 16484/09. Gemensamt europeiskt asylsystem - Lägesrapport Dok. 15414/09 Svensk ståndpunkt enligt kommenterad dagordning punkt 5 vid Rif-rådsmöte den 30 november–1 december 2009 samt rådspromemoria från Judep/EMA daterad 2009-11-23 var: Sverige eftersträvar ett fördjupat samarbete inom asylområdet och ser etableringen av ett gemensamt europeiskt asylsystem som ett viktigt övergripande mål inom ramen för EU:s asylpolitik. Sverige välkomnar förändringar som syftar till att de generella mottagandevillkoren inom den europeiska unionen förbättras. Det är viktigt att mottagandevillkoren blir mer likvärdiga inom unionen för att på så sätt bland annat minska problemen med sekundär förflyttning mellan medlemsstaterna. Sverige ser ett väl fungerande Dublinsystem som en viktig beståndsdel i ett gemensamt europeiskt asylsystem. Sverige välkomnar förslagen till förändringar av Dublin- och Eurodacförordningarna i de delar det bidrar till en mer effektiv tillämpning av Dublinsystemet samt till ett bättre skydd för personuppgifter. Sverige ser mycket positivt på inrättandet av ett europeiskt stödkontor för samarbete i asylfrågor liksom inrättandet av ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU. Sverige välkomnar inrättandet av ett europeiskt stödkontor för samarbete i asylfrågor i syfte att positivt stödja harmoniseringsarbetet i EU och underlätta arbetet för de nationella myndigheterna. Sverige anser att finansiering i första hand ska ske genom omprioriteringar inom EU:s budget. Sverige välkomnar inrättandet ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU som ett bra första steg för EU för att få fler medlemsstater engagerade i vidarebosättning och öka antalet människor som vidarebosätts till Europa. Med gemensamma prioriteringar och gemensamma insatser skulle vidarebosättningsinstrumentet kunna användas mer strategiskt för att bidra till att lösa flyktingsituationer. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt. - Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd (omarbetat asylprocedurdirektiv) KOM(2009) 554 med arbetsdokument SEK(2009) 1377 samt - Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (omarbetat skyddsgrundsdirektiv) KOM(2009) 551 med arbetsdokument SEK(2009) 1374 Svensk ståndpunkt enligt kommenterad dagordning punkt 5 vid Rif-rådsmöte den 30 november–1 december 2009 samt rådspromemoria från Judep/EMA daterad 2009-11-23 var: Sverige välkomnar kommissionens förslag som ett led i arbetet med att nå den överenskomna målsättningen om ett gemensamt europeiskt asylsystem senast 2012. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt. Information lämnades om: - Viseringslistan - vissa frågor om yttre förbindelser - VIS - arbetskraftsinvandring, - övergripande strategin för migration - migration för utveckling Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Budgetpropositionen för 2010 – utgiftsområdena 10, 11 och 12 m.m. Fortsattes behandlingen av proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010, och motioner, vad gäller - allmänt om socialförsäkringarna, - utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, - utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, - utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till utskottets betänkande 2009/10:SfU1 justerades. Reservationer och särskilda yttranden anmäldes av s-, v- och mp-ledamöterna.
§ 5	Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. Fortsattes behandlingen av proposition 2009/10:45 Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete, och motioner. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till utskottets betänkande 2009/10:SfU10 justerades. Reservation anmäldes av s-, v- och mp-ledamöterna.
§ 6	Tid för nästa sammanträde Beslutades att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 1 december 2009 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 1 december 2009 Gunnar Axén

SOCIALFÖRSÄKRINGS-UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2009/10:11

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4-6

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Gunnar Axén (m)

X

X

X

X

Veronica Palm (s)

X

X

X

X

Helena Rivière (m)

X

X

X

X

Ronny Olander (s)

X

X

X

X

Lars-Arne Staxäng (m)

X

X

X

X

Solveig Zander (c)

-

X

X

X

Siw Wittgren-Ahl (s)

X

X

X

X

Ulf Nilsson (fp)

X

X

X

X

Kurt Kvarnström (s)

X

X

X

X

Mats G Nilsson (m)

X

X

X

X

Göte Wahlström (s)

-

-

-

-

Lars Gustafsson (kd)

X

X

X

X

Mikael Cederbratt (m)

X

X

X

X

Kalle Larsson (v)

O

O

X

X

Matilda Ernkrans (s)

X

X

X

X

Fredrick Federley (c)

-

-

-

-

Gunvor G Ericson (mp)

X

X

O

X

SUPPLEANTER

Marianne Watz (m)

O

O

O

O

Jasenko Omanovic (s)

Christian Holm (m)

Magdalena Streijffert (s)

Marianne Kierkemann (m)

Stefan Tornberg (c)

X

X

X

X

Billy Gustafsson (s)

Barbro Westerholm (fp)

Lena Hallengren (s)

Jan Ericson (m)

Patrik Björck (s)

Emma Henriksson (kd)

Finn Bengtsson (m)

LiseLotte Olsson (v)

X

X

-

-

Ann-Christin Ahlberg (s)

Lennart Pettersson (c)

Thomas Nihlén (mp)

Emma Carlsson Löfdahl (fp)

O

O

O

O

Wiwi-Anne Johansson (v)

Bodil Ceballos (mp)

O

O

X

-

Caroline Helmersson-Olsson (s)

Eva Johnsson  (kd)

Björn Lind (s) under Magdalena Streijffert (s) ledighet 090807-100215

X

X

X

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande