NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:7
DATUM	2008-10-28
TID	10.45 – 12.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Protokollsjustering Utskottet justerade protokoll nr 6.
§ 2	Ändring i lagen om elcertifikat Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2008/09:9 om ändring i lagen om elcertifikat jämte motioner. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till betänkande nr 8 justerades. Reservation anmäldes vid punkt 1 av mp-ledamoten, vid punkt 2 dels av s-ledamöterna, dels av mp-ledamoten. Särskilt yttrande anmäldes av s-ledamöterna.
§ 3	Yttrande till finansutskottet Utskottet fortsatte behandlingen av yttrande till finansutskottet över proposition 2008/09:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller budgetens utgiftsramar m.m. jämte motioner. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till yttrande nr 2 justerades. Avvikande mening anmäldes dels av s-ledamöterna, dels av v-ledamoten, dels av mp-ledamoten.
§ 4	Information från Justitiedepartementet Statssekreterare Magnus Graner, Justitiedepartementet, informerade dels om regeringens ståndpunkt beträffande grönboken om upphovrätten i kunskapsekonomin, dels om kommissionens meddelande om en europeisk strategi för industriell äganderätt samt dels om rådsresolution om en övergripande europeisk plan för bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering. Hh Härvid närvarade även politiskt sakkunnige Tanja Rasmusson, departementsrådet Christine Lager, kansliråden Stefan Johansson och Jonas Pontén samt departementssekreterarna Elisabeth Bill och Cecilia Zetterberg, Justitiedepartementet.
§ 5	Överläggning med näringsminister Maud Olofsson Näringsminister Maud Olofsson lämnade upplysningar i olika frågor enligt nedan. Härvid var även följande medarbetare från Näringsdepartementet närvarande: kansliråden Thomas Bengtsson och Richard Reinius, departementssekreterarna Per Högström och Beata Matusiak och presschef Håkan Lind. a) Överläggning med utskottet om kommissionens meddelande rörande en ”Small Business Act” för Europa Underlaget för överläggningen utgjordes av faktapromemoria 2008/09:FPM4 (se bilaga 2) kompletterat med muntlig information från näringsministern. Ordföranden konstaterade att ett enigt utskott ställde sig bakom regeringens ståndpunkt. b) Överläggning med utskottet om kommissionens förslag till direktiv om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter Underlaget för överläggningen utgjordes av faktapromemoria 2008/09:FPM10 (se bilaga 3) kompletterat med muntlig information från näringsministern. Ordföranden konstaterade att ett enigt utskott ställde sig bakom regeringens ståndpunkt. c) Information om genomförandet av samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S.
§ 6	Grönbok om upphovsrätten i kunskapsekonomin Utskottet fortsatte behandlingen av grönbok om upphovsrätten i kunskapsekonomin. Ärendet bordlades för fortsatt behandling.

§ 7

Kanslimeddelanden

Anmäldes inkommen skrivelse (enligt bilaga 4).

Skrivelsen lades till handlingarna.

Justeras

2008-10-30

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2008/09:7

1-3

5-7

LEDAMÖTER

Karin Pilsäter (fp)

Tomas Eneroth (s)

Björn Hamilton (m)

Hans Rothenberg (m)

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Maria Plass (m)

Jan Andersson (c)

Alf Eriksson (s)

Krister Örnfjäder (s)

Marie Weibull Kornias (m)

Karin Åström (s)

Mikael Oscarsson (kd)

Staffan Anger (m)

Kent Persson (v)

Börje Vestlund (s)

Karin Granbom Ellison (fp)

Per Bolund (mp)

SUPPLEANTER

Cecilie Tenfjord-Toftby (m)

Renée Jeryd (s)

Göran Pettersson (m)

Eva-Lena Jansson (s)

Anders Hansson (m)

Åke Sandström (c)

Peter Hultqvist (s)

Carl B Hamilton (fp)

Marie Nordén (s)

Elisabeth Svantesson (m)

Göran Persson i Simrishamn (s)

Lars Lindén (kd)

Bengt-Anders Johansson (m)

Gunilla Wahlén (v)

Sylvia Lindgren (s)

Maria Lundqvist-Brömster (fp)

Lage Rahm (mp)

Krister Hammarbergh (m)

Tomas Tobé (m)

Eva Selin Lindgren (c)

Agneta Berliner (fp)

Liselott Hagberg (fp)

Marie Engström (v)

Tina Ehn (mp)

Karl Gustav Abramsson (s)

Carina Hägg (s)

Christopher Ödmann (mp), extra suppleant

under Per Bolunds ledighet 081001-081231

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Bilaga 2

Faktapromemoria 2008/09:FPM4
En "Small Business Act" för Europa	2008/09:FPM4
Näringsdepartementet
2008-09-19
Dokumentbeteckning
KOM (2008) 394 slutlig
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Tänk småskaligt först En "Small Business Act" för Europa

Sammanfattning

Small Business Act (SBA) är ett samlingsdokument för all SMF relaterad policy i EU. Förslaget är uppdelat i tio vägledande principer med tillhörande åtgärder (92 stycken). De föreslagna åtgärderna är i vissa fall nya, i andra påbörjade och i vissa fall redan genomförda.

Utöver de tio vägledande principerna finns ett antal nya lagförslag som grundas på principen om ”tänk småskaligt först”. Dessa är gruppundantagsförordningen för statligt stöd, förordning om ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea) som innebär att en ny europeisk associationsform skapas samt ett direktiv om sänkta momssatser för tjänster som ger medlemsstaterna möjligheter att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt. Dessa tre lagförslag är redan lagda eller kommer att läggas inom kort.

Dessutom kommer två förslag utarbetas för att ytterligare modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler om momsfakturering för att underlätta för företagen samt en ändring av direktiv om bekämpande av sena betalningar.

SE ställer sig positivt till att samla all SMF-relaterad policy till ett enda dokument. Dock anser regeringen att ytterligare precisering är nödvändig av vissa av åtgärdsförslagen.

Förslaget

Ärendets bakgrund

Som en uppföljning på kommissionens meddelande om unionens politik för små och medelstora företag (SMF) presenterades i oktober 2007 en halvtidsöversyn (faktaPM 2007/08:FPM26). Kommissionen konstaterar i meddelandet att inriktningen är den rätta men att det är nödvändigt att ytterligare förtydliga policyn för att stödja SMF på EU och nationell nivå. Detta eftersom SMF är en viktig ekonomisk och social drivkraft i näringslivet.

I halvtidsöversynen konstateras att företagsklimatet för SMF i medlemsstaterna har förbättrats och att kommissionen har vinnlagts sig om att minska byråkratin. Trots dessa och andra framsteg måste unionen fortsatt vidta kraftfulla åtgärder för att frigöra SMFs fulla potential.

Kommissionen aviserar i meddelandet att man planerar att formulera en Small Business Act (SBA). Denna ska bygga på en nära dialog med representanter från SME över hela Europa och planeras innehålla ytterligare konkreta förslag för att underlätta för europeiska SMFs. Förslaget om en SBA utgör även en del av Kommissionens rapport från november 2007 om en översyn av den inre marknaden.

Från början är SBA ett franskt förslag som fransmännen sätter hög prioritet att slutföra under sitt ordförandeskap hösten 2008. Engelskans ”act” (akt, även rättsakt dvs. lag) används symboliskt i benämningen på detta initiativ för att understryka SMEs centrala roll i ekonomin och skapa en omfattande politisk ram för unionen och dess medlemsstater.

Under beredningsprocessen höll kommissionen en hearing för allmänheten i mars 2008 samt en konsultationsprocess på Internet där vem som helst välkomnades att svara. Ca 500 svar kom in och har sammanställts i två rapporter; en statistisk analys av de svar som kom in på kommissionens öppna frågor samt en särskild rapport som sammanfattar de svar som inte följde kommissionens frågeformulär. Näringsdepartementets tjänstemän skickade in svenska synpunkter i april 2008, synpunkterna bereddes med övriga inblandade departement.

Förslagets innehåll

Den politiska ramen bygger på tio vägledande principer av politiken på såväl nationell som EU nivå.

Principerna är följande:

I Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.

II Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.

III Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först.

IV Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov.

V Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd.

VI Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.

VII Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter.

VIII Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag.

IX Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter.

X Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta.

Till varje princip finns kopplat förslag. Förslagen finns under varje princip under underrubriken ”Hur omsätts denna princip i praktiken?”. Förslagen är uppdelade på tre nivåer; Kommissionen kommer att eller bara Kommissionen i de fall åtgärden redan är pågående, Medlemsstaterna uppmanas att samt Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att.

Åtgärderna som föreslås under varje princip är i vissa fall redan pågående eller i det närmaste avslutade. Andra förslag har redan förberetts medan ett fåtal förslag är helt nya. Förslagen är av mycket olika konkretiseringsgrad. Ibland föreslås enskilda namngivna program medan förslagen i andra fall uttrycker en vilja att främja exempelvis entreprenörskultur eller innovation i SMF. Sammanlagt föreslås 92 åtgärder i SBA.

Utöver de tio vägledande principerna finns ett antal nya lagförslag som grundas på principen om ”tänk småskaligt först”:

En allmän gruppundantagsförordning för statligt stöd[1]

En förordning om ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea) som innebär att en ny europeisk associationsform skapas. Till detta kommer nödvändiga ändringsförslag för att denna nya bolagsform kan omfattas av befintliga bolagsskattedirektiv.

Ett direktiv om sänkta momssatser för tjänster som ger medlemsstaterna möjligheter att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt.

Dessa tre lagförslag är redan lagda eller kommer att läggas inom kort.

Dessutom kommer två förslag utarbetas som en del av SBA:

Ett lagförslag för att ytterligare modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler om momsfakturering för att underlätta för företagen.

En ändring av direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar för att se till att SMF får in sina betalningar i tid i samband med handelstransaktioner.

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

De lagförslag som finns i SBA behandlas i särskild ordning inom ramen för respektive rådskonstellation.

Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen publicerade i tillägg till SBA en särskild konsekvensanalys Impact assessment (SEC(2008) 2102). Alla 92 åtgärder förklaras i detta dokument på olika detaljnivå och i vissa fall är behovet av åtgärden motiverad med statistik.

Ståndpunkter

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att unionen samlar all SMF-relaterad policy till ett samlat dokument. Detta ger förutsättningar att på ett effektivt sätt stödja denna centrala del av Europas näringsliv. SMF ska ges samma förutsättningar att konkurrera på inre marknaden som större företag.

Regeringen anser att förslaget behöver ytterligare precisering, i vissa fall är konsekvensanalyserna av åtgärderna som Kommissionen presenterat inte övertygande. Regeringen har också tidigare framfört att SMFs behov av insatser på EU-nivå ibland kan vara svåridentifierade och att åtgärder som syftar till stöd för SMF ska ske så nära verksamheten som möjligt. Arbetet med att förenkla regler måste ha en fortsatt hög prioritet.

Medlemsstaternas ståndpunkter

Ej kända.

Institutionernas ståndpunkter

Ej kända.

Remissinstansernas ståndpunkter

Vid en hearing med Föreningen Svenskt näringsliv, Företagarna, Företagareförbundet, Exportrådet, Nutek m fl. myndigheter i juni som Näringsdepartementet arrangerade strax före kommissionen lade fram sitt förslag framkom synpunkter på ordningen av principerna. En naturlig tolkning är att det som står först är viktigast. Vid första förhandlingen i rådsarbetsgruppen i juli 2008 har kommissionen försäkrat att ingen rangordning har gjorts av principerna i förslaget.

Förslagets förutsättningar

Rättslig grund och beslutsförfarande

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Regeringen har som utgångspunkt för näringspolitiken att EU-nivån främst ska utgöra ett forum för utbyte av bästa praxis samt att inre marknadens funktionalitet ska stå i centrum. Beträffande konkreta främjandeåtgärder ska detta huvudsakligen ske via EU:s olika fonder och program men volymen på dessa ska inte öka utan snarare effektiviseras och anpassas till SMFs behov. Särskilda stimulansåtgärder på nationell/regional nivå ska uppmuntras och ske utifrån de behov och förutsättningar som finns nationellt/regionalt. Subsidiaritetsprincipen ska alltså vara gällande.

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet behandlas i rådskonstellationen för konkurrenskraft. Behandling i konkurrenskraftsrådet planeras till december 2008.

Fackuttryck/termer

Bilaga 3

Regeringskansliet Faktapromemoria 2008/09:FPM10
Ekodesign-direktivet	2008/09:FPM10
Näringsdepartementet
2008-09-29
Dokumentbeteckning
KOM(2008) 399 slutlig
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter

Sammanfattning

Förslaget till omarbetning av EU-direktivet om ekodesign är ett av flera initiativ inom ramen för det ”paket” med åtgärder för en hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik, som EU-kommissionen presenterade den 16 juli 2008. Kommissionen föreslår en omarbetning av direktivet (2005/32/EG) om ekodesign, till att omfatta fler produkter än vad som omfattas i dag. Det gällande direktivet är inriktat mot produkter som är beroende av tillförsel av energi (energianvändande produkter, undantaget transportfordon) för sin funktion. I och med förslaget om revidering skulle direktivet omfatta energirelaterade produkter, det vill säga även produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen. Man vill också införa en kontrollstation (2012) vid vilken det ska utvärderas om det finns möjligheter att ytterligare utvidga direktivet till icke energirelaterade produkter.

Regeringens inställning är att energieffektivisering i samhället är en mycket angelägen fråga, med stor potential för förbättring. Arbetet koncentreras inom EU i dagsläget till att ta fram relevant lagstiftning för att minska energianvändande produkters energianvändning. Förslaget att på motsvarande sätt ställa EU-gemensamma krav på energirelaterade produkter kan vara ett sätt att snabbare uppnå de mål som redan satts avseende energieffektivisering inom EU samtidigt som den fria rörligheten för produkter inte inskränks. Det kommer att bli nödvändigt att närmare klargöra relationerna mellan ett utökat direktiv om ekodesign, och näraliggande lagstiftning om bland annat krav på byggnader och byggnadsprodukter och kemikalierelaterade regelverk. Detta är viktigt för att samordna administrativa processer för de aktörer vars produkter berörs av både det utökade direktivet om ekodesign och andra regler samt för att undvika motstridiga regelverk.

Begreppet ”energirelaterade produkter” är svårdefinierat, och behöver konkretiseras mer för att så tydliga signaler som möjligt ska kunna sändas till berörda parter avseende vilka produkter detta handlar om. Det är viktigt att en diskussion förs om vilka produktgrupper/typer som avses omfattas av det reviderade direktivet.

Förslaget

Ärendets bakgrund

Förslaget är vidare en direkt utveckling av det befintliga direktivet om ekodesign, som antogs i juni 2005. Det direktivet riktar sig mot energianvändande produkter, och syftar till att skapa enhetliga krav för den europeiska marknaden, samt att minska energianvändning och annan miljömässig påverkan av dessa produkter genom att anlägga ett livscykelperspektiv och ställa krav på produkter redan i designfasen.

Direktivet befinner sig också i ett EU-rättsligt sammanhang, där även direktivet om energimärkning och miljömärkningen ”Blomman” ingår. På samma sätt skulle ett utökat direktiv vara nära besläktat med andra produktdirektiv enligt den s.k. nya metoden, som också föreskriver om CE-märkning och marknadskontroll, t.ex. den kommande byggproduktförordningen, maskindirektivet, hissdirektivet m.fl. eftersom motsvarande produkter skulle kunna komma att omfattas av de båda regelverken.

Direktivet omfattar idag energianvändande produkter. Den genomförandeåtgärd som kommit längst avser stand by-funktionen för bland annat hemelektronik och för denna horisontella funktion föreligger ett förslag till EU-förordning.

Förslagets innehåll

Syftet med omarbetningen av direktiv 2005/32/EG är att infoga ändringsdirektiv 2008/20/EG samt att utöka dess tillämpningsområde till att omfatta alla energirelaterade produkter. Förslaget är också ett led i det övergripande syftet att garantera fri rörlighet för produkter och förbättra deras miljöprestanda och därigenom skydda miljön.

Kommissionen föreslår en utvidgning av direktivet (2005/32/EG) om ekodesign till att omfatta fler produkter än vad som omfattas i dag. Det gällande direktivet är inriktat mot produkter som är beroende av tillförsel av energi (energianvändande produkter, undantaget transportfordon) för sin funktion, medan förslaget om revidering skulle omfatta energirelaterade produkter, det vill säga produkter som inte själva är beroende av energitillförsel, men som har en inverkan på energianvändningen. Man vill också införa en kontrollstation (2012) till vilken det ska utvärderas om det finns möjligheter att ytterligare utvidga direktivet till icke energirelaterade produkter.

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Sveriges riksdag utfärdade den 13 mars 2008 en lag (2008:112) om ekodesign. Genom denna lag genomförs direktivet (2005/32/EG) om ekodesign i svensk lagstiftning. Lagen syftar till att främja en effektiv energianvändning och en låg miljöpåverkan av energianvändande produkter och energianvändande delar av sådana produkter genom att miljöaspekter integreras i produktdesignen för att förbättra produktens eller delens miljöprestanda under hela dess livscykel.

Förslaget om förändringar av direktivet skulle medföra nödvändiga ändringar i svensk lagstiftning, så att den även kan omfatta den vidare gruppen produkter (energirelaterade produkter). Frågan om huvudansvar för direktivets efterlevnad (i dag tilldelat Statens Energimyndighet) skulle också kunna bli föremål för ny utvärdering. Förhållandet måste klarläggas mellan redan existerande nya metoden-direktiv, däri ingående komponenter såsom harmoniserade standarder, CE-märkning m.m. och det utvidgade ekodesigndirektivet. Det måste även klarläggas hur ett utvidgat ekodesigndirektiv förhåller sig till befintlig lagstiftning om kemikalier.

Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Det utvidgade fokus som föreslås skulle innebära ökade krav på information till berörda branscher och industrier, ökad arbetsbelastning för fler myndigheter samt samordning mellan dessa. Ett utökat ansvar och arbete på myndighetsnivå skulle medföra budgetära konsekvenser, t.ex. genom utökade krav på myndighetstillsyn i form av marknadskontroll.

I samband med att fler branscher och industrier skulle omfattas, ökar för dessa även såväl den administrativa bördan, gällande regelverk som direkta kostnader för produktdesign mm när krav för deras specifika produkter i framtiden tas fram. En närmare analys av dessa konsekvenser är svår att genomföra till följd av det mycket vida begreppet (energirelaterade produkter) som föreslås, vilket även konstateras i förslaget från kommissionen.

Ståndpunkter

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens inställning är att energieffektivisering i samhället är en mycket angelägen fråga, med stor potential för förbättring. Arbetet koncentreras i dagsläget till att ta fram relevant lagstiftning för att minska energianvändande produkters energianvändning i de fall marknaden inte själv med befintliga medel kan åstadkomma detta. Förslaget att på motsvarande sätt ställa EU-gemensamma krav på energirelaterade produkter kan vara ett sätt att snabbare uppnå de mål som redan satts avseende energieffektivisering inom EU samtidigt som den fria rörligheten för produkter inte inskränks. Det är samtidigt viktigt att noggranna konsekvensanalyser, bl.a.av de samhällsekonomiska kostnaderna och vinsterna, föregår kommande förslag till produktkrav från kommissionen samt att den metod som i dag används vid framtagande av produktkrav under direktivet om ekodesign, utvärderas för att underlätta kommande regleringar och företagens möjligheter att ta till sig och efterleva framtida krav.

Direktivet om ekodesign har sin bas i gemensamma regler om bl.a. standardisering, CE-märkning och marknadskontroll enligt den s.k. nya metoden. Den nya metoden har moderniserats, vilket resulterat i två EG-rättsakter (Förordning nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och beslut nr 768/2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter). Det nya ekodesigndirektivet bör anpassas till dessa nya rättsakter, t.ex. när det gäller avsnitten om standardisering, marknadskontroll och CE-märkning.

En utvidgning av direktivet får inte påverka eller försena det arbete som redan inletts under det gällande direktivet, rörande energianvändande produkter, eller störa arbete som pågår med andra produkter som efter en revidering kan komma att omfattas. Begreppet ”energirelaterade produkter” är svårdefinierat, och behöver konkretiseras mer för att så tydliga signaler som möjligt ska kunna sändas till berörda parter avseende vilka produkter detta handlar om. Det är viktigt att en diskussion förs om vilka produktgrupper/typer som avses omfattas av det reviderade direktivet. Det är också viktigt att den samhällsekonomiska nyttan av nya produktkrav uppväger kostnaden.

Regelverket kring kemikalier är under utveckling och det är viktigt att en revidering av ekodesigndirektivet inte motverkar detta.

Medlemsstaternas ståndpunkter

Ännu inte kända.

Institutionernas ståndpunkter

Ännu inte kända.

Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget skickades den 25 augusti 2008 på remiss till 59 myndigheter och organisationer.

Förslagets förutsättningar

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 95, d.v.s. samma grund som nuvarande förordning. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande i detta ärende.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslagets mål kan enligt kommissionen uppnås bäst på gemenskapsnivå, då gemensamma krav för produkter, till skillnad från nationella, som släpps ut på marknaden säkerställer den fria rörligheten för varor inom gemenskapen. Regeringen ser ett behov av att bevaka och utreda hur förhållandet till närliggande nationell lagstiftning rörande byggnader kan komma att påverkas.

Förslaget anses vara proportionerligt och kostnaderna för marknadsövervakning minimeras enligt förslaget genom att sådana förfaranden redan finns för tillsynen över att ekodesigndirektivet följs. Regeringen ser dock ett ökat behov av marknadsövervakning som en direkt följd av reglering av ett större antal produkter, samt att fler myndigheter därigenom kan behöva tilldelas uppgifter till följd av ekodesigndirektivet.

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Ordföranden har för avsikt att påbörja förhandlingar i september 2008.

Fackuttryck/termer

NÄRINGSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2008/09:7

Inkomna skrivelser	Utsända inför sammanträdet

Riksrevisionen. Revision av Posten AB under och efter samgående med Posten Danmark A/S. Dnr 180-504-2008/09

[1] Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) - Europeiska unionens officiella tidning nr L 214 , 09/08/2008

Protokoll utskottssammanträde 2008/09:7

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Sammanfattning

Förslaget

Ärendets bakgrund

Förslagets innehåll

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Ståndpunkter

Preliminär svensk ståndpunkt

Medlemsstaternas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter

Förslagets förutsättningar

Rättslig grund och beslutsförfarande

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Fackuttryck/termer

Sammanfattning

Förslaget

Ärendets bakgrund

Förslagets innehåll

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Ståndpunkter

Preliminär svensk ståndpunkt

Medlemsstaternas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter

Förslagets förutsättningar

Rättslig grund och beslutsförfarande

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Fackuttryck/termer