MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:6
DATUM	2008-10-23
TID	08.00-08.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Överläggning enligt 10 kap. 3 § RO om vissa fiskbestånd i Östersjön samt om handel med sälprodukter Utskottet överlade med jordbruksminister Eskil Erlandsson åtföljd av tjänstemännen Eva Sjögren, Marianne Goffeng Raakil, Johanna Jansson, Marcus Öhman, Helena Busk, Karin Victorin och Magnus Kindbom, samtliga från Jordbruksdepartementet, om KOM(2008) 539 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. Underlag utgjordes av översänd promemoria från Jordbruks-departementet (dnr 170- 407– 80/09), bilaga 2 . Regeringens förslag till svensk ståndpunkt framgår av promemorian. Ordförande konstaterade att det fanns majoritet för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Företrädaren för (v) anmälde följande avvikande mening: Vänsterpartiet anser att i första hand bör Sverige verka för ett moratorium på allt storskaligt torskfiske i Östersjön för att återskapa livskraftiga populationer. Vi anser även att Sverige ska verka för ett förbud mot bottentrålning inom gemenskapens vatten i Östersjön. I andra hand anser vi att Sverige med hänvisning till försiktighetsprincipen ska verka för oförändrad kvot vad gäller torskfiske i det s.k. östra beståndet samt att kvoten i det västra beståndet ska sättas till 13 700 ton i enlighet med ICES rekommendationer. Företrädaren för (mp) anmälde följande avvikande mening: Miljöpartiet anser att: – en ansvarsfull förvaltning i enlighet med försiktighetsprincipen skulle låta beståndet växa till sig till en nivå som är hållbar mot bakgrund av ändrade miljöförhållanden i stället för att nu öka uttaget. Kvoterna för både de östra och västra bestånden bör sänkas jämfört med kommissionens förslag, i enlighet med Artikel 7 i förvaltningsplanen. Begränsningen bör riktas mot trålfisket. – det är bra med selektiva redskap. Viktigt är också inte bara att öka minimistorlekarna, utan också att bevara de största. – Sverige bör driva på för en minskning av flottan, vilket inte finns med i förslaget. – sommarstoppet bör anpassas till torskens lekperioder om det ska vara ett sommarstopp KOM(2008) 469 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med sälprodukter. SEK(2008) 2291 Arbetsdokument från kommissionens avdelningar. Följedokument till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med sälprodukter sammanfattning av konsekvensanalysen om de eventuella effekterna av ett förbud mot sälprodukter. Underlag utgjordes av översänd promemoria från Jordbruksdepartementet (dnr 170- 407– 80/09), bilaga 2 . Regeringens förslag till svensk ståndpunkt framgår av promemorian. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad
§ 2	Information inför Jordbruks- och fiskeråd Ämnesrådet Eva Sjögren med medarbetare lämnade information inför Jordbruks- och fiskeråd den 27-28 oktober 2008.
§ 3	Justering av protokoll Protokollen från utskottens sammanträden den 14 och 16 oktober justerades.
§ 4	Nästa sammanträde Meddelades att nästa sammanträde ska äga rum kl.11.00 tisdagen den 28 oktober 2008 .
Vid protokollet Eva Forsman Justeras den 30 oktober 2008 Anders Ygeman

MILJÖ- OCH JORDBRUKS-

UTSKOTTET

NÄRVARO- OCH VOTERINGSFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2008/09:6

§ 1- 4

LEDAMÖTER

Anders Ygeman (s)

Claes Västerteg (c)

Ola Sundell (m)

Jeppe Johnsson (m)

Carina Ohlsson (s)

Bengt-Anders Johansson (m)

Bo Bernhardsson (s)

Anita Brodén (fp)

Ann-Kristine Johansson (s)

Sofia Arkelsten (m)

Jan-Olof Larsson (s)

Sven Gunnar Persson (kd)

Rune Wikström (m)

Wiwi-Anne Johansson (v)

Lena Hallengren (s) tjl. t o m 090301

Erik A Eriksson (c)

Tina Ehn (mp)

SUPPLEANTER

Staffan Appelros (m)

Aleksander Gabelic (s)

Anna Bergkvist (m)

Helén Pettersson i Umeå (s)

Betty Malmberg (m)

Eva Selin Lindgren (c)

Alf Eriksson (s)

Karin Granbom (fp)

Catharina Bråkenhielm (s)

Sven Yngve Persson (m)

Fredrik Lundh (s)

Irene Oskarsson (kd)

Ulf Berg (m)

Jacob Johnson (v)

Christin Hagberg (s)

Jan Andersson (c)

Per Bolund (mp)

Lars Tysklind (fp)

Ulla Andersson (v)

Karin Svensson Smith (mp)

Cecilia Widegren (m)

Helene Petersson i Stockaryd (s)

Dan Nilsson (s) ers. t o m 090301

D= Närvarande och deltagit i beslutet

N = Närvarande

Bilaga 2
RD dnr 170-407-08/09
Slutlig
Underlag inför överläggning med MJU den 23 oktober 2008

2008-10-21
Miljö- och jordbruksutskottet

Jordbruksdepartementet

Jakt-, fiske- och sameenheten

Marcus Öhman

E-post marcus.ohman@agriculture.ministry.se

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2009 av fiskmöjligheter och därmed förbundna villkor för fiskbestånden i Östersjön

Dokumentbeteckning

12720/08 PECHE 222

Rättslig grund och beslutsförfarande

Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.

Bakgrund

Varje år förhandlas fiskekvoterna för bestånden i Östersjön. Kommissionen lägger förslag på kvoterna för nästkommande år för de kommersiellt viktiga arterna torsk (östra och västra bestånden), sill, skarpsill och lax samt rödspätta. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från bl a ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd är biologiskt vetenskapliga och tar i princip inte hänsyn till fiskeriförvaltningsaspekter om inte en förvaltningsplan föreligger. ICES rådgivning kan gälla TAC eller landningar, beroende på art. Landningar avser även orapporterat fiske.

Kommissionen anlitar den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till fiskeriförvaltningsfrågor. I samband med kvotförhandlingar kan eventuellt revideringar av gällande förvaltningsplaner, tekniska regleringar och gemensamma kontrollregler genomföras.

I år lämnade kommissionen det första förslaget på förordningen den 9 september. Förordningsförslaget har diskuterats flera gånger i rådsarbetsgruppen och behandlades i Coreper den 17 oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 27-28 oktober 2007.

Kommissionen har visat på en lyhördhet för ICES biologiska råd samt kommentarerna från den regionala rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC). Man har även hörsammat torskplanens riktlinjer. Kommissionen följer i stort den policy som innebär att man ogärna överskrider en minskning eller ökning på mer än 15 % jämfört med kvoten året innan. Förslaget innebär en reduktion av fiskekvoterna med -15% i de flesta bestånd; förutom sillen i östra Östersjön där reduktionen är mindre; torsken i östra Östersjön där man förespråkar en ökning med +15%; samt sillen i västra Östersjön där förslaget innebär att kvoten reduceras med -63%.

Den fleråriga torskplanen som medlemsstaterna beslutade om 2007 började gälla innevarande år. Den sätter upp riktlinjer för hur torskbestånden ska förvaltas utifrån ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. I föreliggande förslag på förordning framhåller kommissionen vikten av att följa torskplanen, som bl a innebär att kvoterna inte ska ändras med mer än 15% om det inte finns starka skäl, samt att antalet fiskedagar ska reduceras med 10%.

Svensk ståndpunkt

· Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen, samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner. Det är också angeläget att förvaltningsplaner utvärderas av ICES.

· Kommissionens förslag innebär att de flesta kvoter reduceras. Det är en ansvarsfull inriktning som regeringen stödjer.

· Torsken i östra Östersjön har visat på en förbättring, därför stöder regeringen att kvoten ökas med +15%. För det västra torskbeståndet behövs en större återhållsamhet, därför stöder regeringen kommissionens förslag på en reduktion på -15%.

· Situationen för sillen i västra Östersjön är oroande, därför stöder regeringen en kraftig reduktion. Det är viktigt att en förvaltningsplan tas fram snarast möjligt.

· När det gäller laxkvoten stöder regeringen en reduktion. Tillåten kvot är större än uttaget. Det är viktigt med en fångstbegränsning för lax eftersom förvaltningsmålen inte är uppnådda. Smoltdödligheten (dvs att den unga laxen som vandrar ut i havet dör) är hög. Det är nödvändigt att en laxplan tas fram snarast möjligt.

· Det är viktigt att de selektiva redskapen förbättras. Regeringen anser att de två selektiva redskapen BACOMA och T90 bör utvärderas snarast, med målet att ta fram en ny BACOMA.

· För en framgångsrik fiskeriförvaltning är det nödvändigt att även tillämpa andra förvaltningsåtgärder utöver fiskekvotsregleringar. Regeringen stödjer en fortsatt successiv minskning av fiskeri-ansträngningen enligt torskplanen, dvs att antalet dagar ute ur hamn ska reduceras med 10%.

· Regeringen ska även verka för att arbetet med att förbättra fiskeri-kontrollen fortsätter.

Fackuttryck

Fiskeriförvaltningen i Europa: Inom den gemensamma fiskeripolitiken används olika metoder för att förvalta bestånden. De viktigaste är: TAC:er (högsta tillåtna fångstmängder), kapacitetsbegränsningar (kW, bruttotonnage, skrotning), fiskeansträngning (reglera antalet fiskedagar), tekniska bestämmelser (redskapsregleringar), stängda eller fredade områden och marina reservat, fiskerikontroll till sjöss och i hamnar.

Fiskeriansträngning: Kallas även ”effort”. Fisket regleras genom att bestämma antalet dagar man får fiska. Det kan vara specifikt för en båt eller gälla en nations hela fiskeflotta. Det ska noteras att antalet dagar kan betyda olika som t ex antalet dagar ur hamn eller antalet dagar i ett fiskeområde.

Fiskeridödlighet (F): Förhållandet mellan fångst och befintlig mängd lekmogen fisk.

ICES: Internationella havsforskningsrådet som årligen ger rekommendationer på biologisk grund för hur mycket fisk som ska fiskas för att bestånden snarast ska nå en hållbar nivå. ICES gör generellt inga förvaltningsmässiga överväganden om inte en förvaltningsplan föreligger.

TAC: ”Total Allowable Catch” d.v.s. den totala tillåtna fångstmängden som beslutas med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.


RD dnr 170-407-08/09
Slutlig
Underlag inför överläggning med MJU den 23 oktober 2008

2008-10-15

Miljö- och jordbruksutskottet

Jordbruksdepartementet

Europeiska kommissionens förslag till Eurpaparlamentet och rådets förordning om handel med sälprodukter.

Dokumentbeteckning

KOM(2008) 469

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med sälprodukter Rättslig grund och beslutsförfarande

Förslaget grundar sig på artiklarna 95 och 133 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.

Bakgrund

Enligt förordningsförslaget förbjuds all handel med sälprodukter. Undantag görs dock för produkter från inuiternas husbehovsjakt. Enskilda länder kan beviljas undantag från förbudet om de uppvisar en nationell lagstiftning som på lämpligt sätt reglerar de områden (jaktvillkor, utbildning av jägarna, övervakning m.m.) som framgår av bilaga II till förordningen. Länder med undantag är skyldiga att bedriva tillsyn och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna. Företag som bedriver handel med sälprodukter är skyldiga att märka produkterna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen arbetar hårt för att stärka djurskyddet och vänder sig således starkt emot jakt som sker med grymma metoder. Förslaget som kommissionen har lagt fram är dock inte lämpligt av flera skäl.

Förordningen är skriven för att komma till rätta med djurskyddsproblem inom den storskaliga kommersiella säljakten. Sverige, med sin småskaliga jakt som sker under helt andra betingelser, riskerar att drabbas oproportionerligt hårt om förordningen träder i kraft bl.a. eftersom bestämmelserna blir kostnadsineffektiva och svåra att efterleva.

Kommissionens förslag motverkar hållbart nyttjande av viltresursen på ett olyckligt sätt eftersom kostnaden för märkning inte bedöms stå i proportion till eventuell vinst vid försäljning. Sälar som fälls till skydd för fisket kommer därmed inte att tas till vara utan riskerar istället att bli ett miljöproblem. Om sälarna inte längre tas tillvara mister Sverige en värdefull möjlighet till miljöövervakning och den svenska sälforskningen, som bl. a. övervakar sälarnas hälsa, väntas också bli lidande.

Det kommer att bli svårare att mobilisera jägarkåren till skyddsjakt på säl i Sverige när sälarna i praktiken görs värdelösa. Jaktkvoten fylls inte idag trots stora skador på fisket. Det beror på att säljakten redan idag är svår, kraftigt reglerad i Sverige och därmed oattraktiv. För statens del kommer förslaget att innebära ökade administrativa kostnader för främst hantering av intyg, märkning samt kontroll av import och export. Mot bakgrund av ovanstående vill regeringen införa ett generellt undantag för möjlighet till handel med sälprodukter från småskalig skyddsjakt.

Regeringen är även tveksam till förslagets juridiska grund. Att kommissionen ska godkänna ländernas lagstiftning på ytterst detaljerad nivå går stick i stäv med subsidiaritetsprincipen och den princip om förenklingar som för närvarande bedrivs inom EU. Regeringen överväger att ta initiativ till att rådets juridiska avdelning granskar den rättsliga grunden för förslaget, särskilt avseende förenligheten med GATT-avtalet inom WTO och proportionaliteten i förslaget.

Protokoll utskottssammanträde 2008/09:6

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Dokumentbeteckning

Bakgrund

Svensk ståndpunkt

Fackuttryck