Protokoll utskottssammanträde 2008/09:2 (Näringsutskottets protokoll 2008/09:2)

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:2
DATUM	2008-10-02
TID	09.30 – 11.45
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Protokollsjustering Utskottet justerade protokoll nr 1.
§ 2	Information från Näringsdepartementet Statssekreterare Ola Alterå, Näringsdepartementet, lämnade information inför TTE-rådets möte den 9 och 10 oktober. Härvid närvarade även kansliråden Sara Emanuelsson och Pernilla Winnhed samt departementssekreterarna Annelie Mannertorn, Christina Simón och Erik Thunström, Näringsdepartementet.
§ 3	Regelförenklingsarbetet Utskottet fortsatte behandlingen av skrivelse 2007/08:131 om regelförenklingsarbetet jämte motioner. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till betänkande nr 5 justerades. Reservation anmäldes vid punkt 1 dels av s-ledamöterna, dels av v-ledamoten, dels av mp-ledamoten.
§ 4	Ändringar i naturgaslagen m.m. Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2007/08:159 om ändringar i naturgaslagen m.m. jämte motion. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till betänkande nr 7 justerades. Reservation anmäldes vid punkt 2 av v- och mp-ledamöterna.

§ 5	Information med anledning av skrivelsen om standardiseringens betydelse i en globaliserad värld Ordförande Stig Håkansson, Sveriges standardiseringsråds konsumentråd, Sven Bergström, LO, verkställande direktör Lennart Jansson, Firefly, samt Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumenter, lämnade upplysningar med anledning av skrivelse 2007/08:140 om standardiseringens betydelse i en globaliserad värld.
§ 6	Överläggning rörande fördelningen av årsavgifter för gemenskapspatentet Statssekreterare Magnus Graner, Justitiedepartementet, lämnade information för överläggning med utskottet rörande fördelningen av årsavgifter för gemenskapspatentet. Härvid närvarade även ämnesråden Kristina Holmgren och Carl Josefsson, rättssakkunnige Alexander Ramsay samt politiskt sakkunnige Tanja Rasmusson, Justitiedepartementet. Underlaget för överläggningen utgjordes av översänd promemoria från Justitiedepartementet daterad 2008-09-25 (se bilaga 2). Ordföranden konstaterade att ett enigt utskott ställde sig bakom regeringens i promemorian redovisade ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Inkomna EU-dokument Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.
§ 8	Kanslimeddelanden Anmäldes inkomna skrivelser (enligt bilaga 3). Skrivelserna lades till handlingarna.

Justeras 2008-10-14

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2008/09:2

§ 1-8

LEDAMÖTER

Karin Pilsäter (fp)

Thomas Eneroth (s)

Bertil Kjellberg (m)

Björn Hamilton (m)

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Hans Rothenberg (m)

Jan Andersson (c)

Alf Eriksson (s)

Krister Örnfjäder (s)

Maria Plass (m)

Karin Åström (s)

Mikael Oscarsson (kd)

Marie Weibull Kornias (m)

Kent Persson (v)

Börje Vestlund (s)

Karin Granbom (fp)

Per Bolund (mp)

SUPPLEANTER

Staffan Anger (m)

Renée Jeryd (s)

Göran Pettersson (m)

Eva-Lena Jansson (s)

Anders Hansson (m)

Åke Sandström (c)

Peter Hultqvist (s)

Carl B Hamilton (fp)

Marie Nordén (s)

Elisabeth Svantesson (m)

Göran Persson i Simrishamn (s)

Lars Lindén (kd)

Bengt-Anders Johansson (m)

Gunilla Wahlén (v)

Sylvia Lindgren (s)

Maria Lundqvist-Brömster (fp)

Lage Rahm (mp)

Krister Hammarbergh (m)

Tomas Tobé (m)

Eva Selin Lindgren (c)

Agneta Berliner (fp)

Liselott Hagberg (fp)

Marie Engström (v)

Tina Ehn (mp)

Karl Gustav Abramsson (s)

Carina Hägg (s)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

	Bilaga 2

Promemoria

2008-09-25

Justitiedepartementet

Enheten för Immaterialrätt och Transporträtt

Överläggning med Näringsutskottet den 2 oktober 2008

Dagordningspunkt: Fördelning av årsavgifter för gemenskapspatentet

Rubrik: Information om förhandlingarna om gemenskapspatentet; nu fråga om fördelningen av årsavgifter

Dokument: Ordförandeskapets reviderade förslag till rådets förordning om gemenskapspatent (9465/08 PI 25)

Tidigare dokument: Fakta-PM Justitiedepartementet 2006/07:FPM 76 Meddelande om ett förbättrat patentsystem i Europa

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2008-05-23

Tidigare behandlad vid möte med Näringsutskottet: 2008-05-22 (information)

Bakgrund

Gemenskapspatentet är ett viktigt inslag i Lissabonstrategin och syftar till att skapa ett enhetligt och autonomt patentsystem för gemenskapen. År 2000 presenterade KOM ett förslag till förordning om gemenskapspatent vilket syftade till att skapa ett enhetligt och fristående patent för hela gemenskapen. Enligt förslaget skulle det vara tillräckligt att patentskriften meddelades på något av det europeiska patentverkets (EPO) tre arbetsspråk (engelska, tyska och franska) och att patentkraven – som anger patentets skyddsomfång – översattes till de två andra arbetsspråken.

Rådet nådde i mars 2003 en politisk överenskommelse om de viktigaste huvuddragen i förordningen om gemenskapspatent och domstolssystemet för sådana patent. Överenskommelsen innefattade bl.a. en språkregim för gemenskapspatentet som innebar att patentkraven ska översättas till samtliga officiella EU-språk på patenthavarens bekostnad. Vidare omfattade överenskommelsen vissa grundläggande bestämmelser om fördelningen av årsavgifter för gemenskapspatent, bl.a. att de nationella patentverken ska dela på 50 procent av årsavgifterna enligt en fördelningsnyckel som närmare ska bestämmas av rådet. Överenskommelsen har dock inte löst flera besvärliga tvistefrågor – framförallt vad gäller språkregimen och domstolslösningen – och förhandlingarna har varit låsta fram till våren 2007 då de återupptogs på grundval av KOM:s meddelande om ett förbättrat patentsystem i Europa, KOM(2007)165. Överenskommelsen från 2003 har fått stark kritik av europeiskt näringsliv och andra berörda aktörer.

I KOM:s meddelande från 2007 togs frågan om gemenskapspatentet upp tillsammans med tre alternativa förslag till en domstolslösning för gemenskapspatentet och för de befintliga europeiska patenten (dvs. patent som meddelats enligt den europeiska patentkonventionen, European Patent Convention, EPC). De förhandlingar som därefter förevarit i rådsarbetsgruppen har främst varit fokuserade på domstolslösningen.

Gemensamt med förhandlingarna om ett domstolssystem kommer nu ett nytt försök göras att komma fram med ett gemenskapspatent.

Det slovenska ordförandeskapet lämnade i linje härmed under våren ett reviderat förslag till förordning om gemenskapspatentet. Information om detta lämnades till utskottet den 22 maj. Förslaget behandlas i rådsarbetsgruppen för immaterialrätt. Diskussionen kommer under hösten att gå in djupare på hur årsavgifterna för ett gemenskapspatent ska bestämmas. Remissbehandling av denna fråga har ägt rum under sommaren.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Beslut om inrättande av ett gemenskapspatent fattas, enligt artikel 308 i EG-fördraget, enhälligt av rådet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet. Den rättsliga grunden för att ingå avtal med EPO är också artikel 308 i kombination med artikel 300.

Svensk ståndpunkt

En grundläggande utgångspunkt är att årsavgifterna måste vara tillräckligt höga för att tillsammans med ansökningsavgifter, årsavgifter före beviljandet m.m. täcka EPO:s kostnader för arbete med granskning och beviljande. En annan grundläggande utgångspunkt som slagits fast av rådet och som ingår som en del i EU:s Lissabonstrategi är att gemenskapspatentet ska göra det enklare för små och medelstora företag att patentskydda innovationer inom hela EU. Avgiftsnivåerna och utformningen av avgiftssystemet är mycket viktig i detta sammanhang. Avgifterna för att söka och upprätthålla patent får därför inte - jämfört med idag - höjas så mycket att det onödigt försvårar möjligheten att erhålla skydd inom systemet för gemenskapspatentet. Utifrån dessa utgångspunkter skulle slutsatsen att avgiften helt enkelt borde anpassas efter EPO:s kostnader kunna dras. Detta skulle skapa ett kostnadseffektivt gemenskapspatent ägnat att stärka EU:s innovationskraft i förhållande till omvärlden. PRV:s verksamhet är emellertid traditionellt avgiftsfinansierad. Utan de intäkter som kommer från de euroepiska patentet skulle PRV:s verksamhet äventyras. Att kompensera detta bortfall genom att höja avgifterna för det svenska nationella patentet skulle leda till att detta blir för dyrt för de användare som vill hålla sig på den nationella marknaden. Detta innebär att det kan vara nödvändigt att låta en del av avgifterna för ett gemenskapspatent gå till MS. En sådan ordning får dock inte leda till en överfinansiering av de nationella patentsystemen, vilket inte skulle gynna europeisk konkurrenskraft.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till att flera viktiga frågor kring gemenskapspatentets struktur alltjämt är utestående är det ännu för tidigt att detaljerat slå fast årsavgifternas struktur och storlek. Sverige bör emellertid verka för att årsavgifterna för ett gemenskapspatent ska vara så låga som möjligt. Detta innebär också att MS:s andel av dessa avgifter ska vara så låg som möjligt. Bedömningen av vad som är en rimlig nivå får göras i förhållande till vad som är nödvändigt för att bibehålla den nationella struktur på patentområdet som kan anses nödvändig utifrån ett innovations- och konkurrenskraftsperspektiv den dag då gemenskapspatentet träder i kraft. Sverige ska vidare verka för att fördelningsnyckeln som bestämmer respektive MS andel av årsavgifterna blir enkel, transparent och innovationsfrämjande och att storleken och fördelningen av årsavgifter ska utvärderas och omprövas, förslagsvis vart femte år efter ikraftträdandet.

Europaparlamentets inställning

Europarlamentet har inte behandlat det reviderade förslaget.

Förslaget

Det reviderade förslaget innebär att årsavgiften för ett gemenskapspatent ska motsvara kostnaden för ett genomsnittligt europeiskt patent, att årsavgiften ska betalas till det Europeiska Patentverket (European Patent Office, EPO), som ska vara ansvarigt för beviljandet och registrering av gemenskapspatentet och att hälften av årsavgifterna därefter ska återföras till MS enligt en fördelningsnyckel som ska baseras på skäliga, rättvisa, och relevanta kriterier. Hälften av årsavgifterna för de europeiska patent som beviljas enligt europeiska patentkonventionen återförs idag till konventionsstaterna.

Remissinstanserna

Flera av remissinstanserna har motsatt sig en ordning där hälften av avgifterna går till MS. Enligt Svenskt Näringsliv, SFIR, Vinnova m.fl. riskerar detta att driva upp avgiftsnivån så att gemenskapspatentet blir ointressant för alla utom för de som redan idag kan skaffa ett geografiskt vidsträckt skydd. Dessa remissinstanser vänder sig dessutom principiellt mot att avgifterna används som statsfinansiell intäktskälla. PRV har argumenterat för att den rådande ordningen när det gäller de europeiska patenten med hälftendelning av årsavgifterna bör gälla också för gemenskapspatentet.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Förslaget rör inte den nationella svenska regleringen.

Ekonomiska konsekvenser

PRV:s finansiering påverkas av utgången av frågan. Utgångspunkten är emellertid att PRV:s verksamhet alltjämt ska vara självfinansierad. Vidare får förslaget konsekvenser för de kostnader som svensk industri kommer att ha för ett gemenskapspatent. Se mer om detta ovan under svensk ståndpunkt.

Övrigt

NÄRINGSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2008/09:2

Inkomna skrivelser	Utsända inför sammanträdet

1. Svensk Energi. Fråga om uppvaktning i utskottet för information om elcertifikatsystemet. Dnr 180-108-2008/09

2. Näringsdepartementet. Skrivelse om OECD-granskning av regelreformering. Dnr 108-186-2008/09

Protokoll utskottssammanträde 2008/09:2

Utskottens och EU-nämndens protokoll