Protokoll utskottssammanträde 2008/09:10

Utskottens protokollSocialutskottets protokoll 2008/09:10

SOCIALUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:10
DATUM	2008-11-25
TID	11:00-11.20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Godkännande av föredragningslistan Utskottet godkänner föredragningslistan.
§ 2	Justering av protokoll Protokollet från sammanträdet den 13 november justeras.
§ 3	Fråga om yttrande till utbildningsutskottet Utskottet behandlar preliminärt fråga om yttrande till utbildningsutskottet över proposition 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation jämte motioner. Utskottet bordlägger ärendet för fortsatt behandling vid senare sammanträde.
§ 4	Fråga om yttrande till justitieutskottet Utskottet behandlar preliminärt fråga om yttrande till justitieutskottet över skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål jämte motioner. Utskottet bordlägger ärendet för fortsatt behandling vid senare sammanträde.
§ 5	Information om inkomna EU-dokument Till socialutskottet inkomna EU-dokument anmäls. PM bifogas protokollet som bilaga 2.
§ 6	Förenklad motionshantering Utskottet erinras om policybeslutet från 2007. PM och policybeslut bifogas protokollet som bilaga 3.
§ 7	Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäls enligt förteckning som bifogas protokollet som bilaga 4.
§ 8	Övriga frågor Programgruppen för studieresan till Skåne 19-20 januari 2009 informerar om ett preliminärt program.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde skall äga rum torsdagen den 27 november kl. 09.30.
Vid protokollet     Mattias Andersson Justeras                 2008-11-27                              Kenneth Johansson

SOCIALUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2008/09:10

§1-9

§

§

§

§

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Kenneth Johansson (c), ordförande

X

Ylva Johansson (s), vice ordförande

X

Cecilia Widegren (m)

X

Magdalena Andersson (m)

X

Christer Engelhardt (s)

X

Marianne Kierkemann (m)

X

Lars U Granberg (s)

Tobias Krantz (fp)

X

Marina Pettersson (s)

X

Jan R Andersson (m)

Lennart Axelsson (s)

Chatrine Pålsson Ahlgren (kd)

Margareta B Kjellin (m)

X

Elina Linna (v)

X

Catharina Bråkenhielm (s)

X

Lars-Ivar Ericson (c)

X

Thomas Nihlén (mp)

X

SUPPLEANTER

Finn Bengtsson (m)

X

Per Svedberg (s)

Mats G Nilsson (m)

Ann Arleklo (s)

X

Mikael Cederbratt (m)

Lennart Levi (c)

Désirée Liljevall (s)

Barbro Westerholm (fp)

O

Kent Härstedt (s)

Helena Bouveng (m)

Kerstin Engle (s)

Rosita Runegrund (kd)

X

Mats Gerdau (m)

Eva Olofsson (v)

O

Lars Wegendal (s)

Maria Kornevik-Jakobsson (c)

Gunvor G Ericson (mp)

Maria Lundqvist-Brömster (fp)

O

Marianne Berg (v)

Jan Lindholm (mp)

Carin Runeson (s)

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

Dan Kihlström (kd)

Solveig Ternström (c)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

RIKSDAGEN                                                                                                                                  Bilaga 2

SOCIALUTSKOTTET               

TILL SOCIALUTSKOTTET INKOMNA EU-DOKUMENT

ANMÄLS VID SAMMANTRÄDE DEN 25 NOVEMBER 2008

Kommissionen

Meddelande med åtföljande rekommendation från kommissionen om en övergripande strategi för sällsynta sjukdomar, KOM(2008)679 och KOM(2008) 726/3 COD

Meddelande om sällsynta sjukdomar: utmaningar för Europa KOM (2008) 679 jämte arbetsdokument samt förslag till rådets rekommendation om en EU-satsning avseende sällsynta sjukdomar KOM (2008) 726/3 COD.

Syftar till att ge patienter bättre möjligheter att få lämplig vård och information om sällsynta sjukdomar och ändra på den nuvarande situationen som präglas av osäkerhet och osynlighet för patienter med sällsynta sjukdomar. Med meddelandet och det åtföljande förslaget till rådets rekommendation vill kommissionen införa en övergripande strategi för sällsynta sjukdomar.

I början av december 2007 fick Socialdepartementet underlaget för kommissionens offentliga samråd om sällsynta sjukdomar. Ärendet remitterades till olika instanser och i början av mars 2008 lämnade Socialdepartementet Sveriges svar till kommissionen. Sammanfattningsvis välkomnade den svenska regeringen det offentliga samrådet och instämde i bedömningen att samarbete inom gemenskapen på området kan innebära ett mervärde på detta område. Man betonade även vikten av att hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation förblir de enskilda staternas ansvar samt att man borde fokusera på de frågor som är exklusiva för området sällsynta sjukdomar och ta hänsyn till att många frågor som tangerar området redan finns reglerade i Patientrörlighetsdirektivet.

Enligt handläggande tjänsteman i Socialdepartementet är en faktapromemoria med största sannolikhet att vänta under december 2008.

Meddelande om telemedicin till gagn för patienter, hälso- och sjukvårdssystem och samhället, KOM(2008) 689

Meddelandet bygger vidare på bl.a. den sociala agendan och handlar om hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls på distans. Kommissionen vill stödja och uppmuntra medlemsstaterna att använda sig av telemedicin i vården. I meddelandet fastställs ett antal konkreta åtgärder som enligt kommissionen bör vidtas av medlemsstaterna, kommissionen och aktörerna inom området för telemedicin. Meddelandet inriktas särskilt på tre olika slags strategiska åtgärder;

• bygga upp förtroendet för och acceptansen av telemedicintjänster
• skapa ett entydigt rättsläge
• lösa tekniska problem och främja marknadsutveckling

Ytterligare åtgärder föreslås för 2009 och 2010.

Förslaget bygger vidare på ett redan pågående samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen och är i linje med Europaparlamentets resolution av den 23 maj 2007 där betydelsen av telemedicin erkänns. Det bygger på ett samråd som genomfördes mellan september 2007 och juni 2008.

Som bakgrund kan nämnas att kommissionens meddelande om Telemedicin är ett av tre aktuella dokument inom området eHälsa, de övriga två är patientrörlighetsdirektivet (juli 2008) samt gränsöverskridande interoperabilitet för elektroniska patientjournalsystem K(2008) 3282 (juli 2008). I patientrörlighetsdirektivet ingår eHälsa för att möjliggöra en trygg och säker patientrörlighet mellan vårdgivare inom EU. Det andra dokumentet fokuserar enbart, i likhet med meddelandet om Telemedicin, på olika aspekter av eHälsa, och innehåller en rad konkreta rekommendationer som riktas mot såväl kommissionen som medlemsstaterna. Statssekreterare Karin Johansson informerade utskottet om det pågående arbetet kring patientrörlighetsdirektivet den 17 september 2008.

I detta sammanhang kan också nämnas att 12 medlemsstater, bl.a. Sverige, gått samman i ett gemensamt EU-projekt – epSOS (Smart Open Services for European Patients). Projektet startade den 1 juli i år och löper under 36 månader. Syftet är att göra det möjligt att överföra den viktigaste journalinformationen och att skicka elektroniska läkemedelsrecept. Detta är första gången som medlemsstaterna går samman för att utveckla konkreta gränsöverskridande vårdtjänster med ambitionen att de ska införas i de nationella sjukvårdssystemen. Regeringen berättar mer om detta via hemsidan: http: //www.regeringen.se/sb/d/11059/a/112693

Se även: http://www.epsos.eu/

E-hälsa finns enligt uppgift med i svenska ordförandeskapsprogrammet hösten 2009.

Meddelande om verksamhet mot smittsamma sjukdomar vid Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, KOM(2008) 741

Meddelandet tillsammans med den åtföljande finansieringsöversikten ger en översikt över ECDC:s verksamhet under de tre första åren och dess planer för den framtida utvecklingen. ECDC står för europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar och är ett EU-organ med mandat att övervaka, bedöma och kommunicera om de hot smittsamma sjukdomar utgör mot människans hälsa. Centret ligger i Stockholm och började sin verksamhet i maj 2005.

Regeringen

Faktapromemoria 2008/09:FPM26 om EU:s handlingsplan mot narkotika för 2009-2012

Faktapromemorian behandlar Meddelandet om EU:s handlingsplan mot narkotika för 2009–2012, KOM (2008) 567 slutlig. KOM-dokumentet delades i oktober till utskottet. Vid sammanträdet den 14 oktober informerade Ss Ragnwi Marcelind om Narkotikahandlingsplanen.

Delas.

Faktapromemoria 2008/09:FPM27 om Kommissionens rekommendation om Active Inclusion

Faktapromemorian behandlar kommissionens rekommendation K(2008) 5737 av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden. Som en påminnelse kan nämnas att vid utskottssammanträdet den 13 november presenterades Kommissionens rekommendation om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden KOM (2008) 639 Bryssel 3.10.2008 i PM:et för inkomna EU-dokument.

Ss Ragnwi Marcelind informerade vidare om kommissionens rekommendation den 14 oktober 2008.

Delas.

                                                                                                                                                     Bilaga 3

PM                                                                                                                        

Inför motionshantering – påminnelse om policybeslut

Den 15 maj 2007 antecknades i § 4 sammanträdesprotokollet:

”Utskottet har en bred diskussion i anslutning till de olika frågeställningar som tas upp i PM den 10 maj 2007 om Förenklad motionshantering. Utskottet bordlägger frågan för fortsatt behandling vid senare sammanträde och ger kansliet i uppdrag att förbereda ett besluts-PM”.

Den 31 maj 2007 antecknades i § 4 sammanträdesprotokollet:

”Utskottet behandlar fråga om antagande av policy om förenklad motionsberedning. Utskottet beslutar att anta förslaget till policy som inför sammanträdet skickats ut och som bifogas protokollet som bilaga”.

Inför motionsbehandling i SoU, bl.a. den 2 och den 16 december (alkoholpolitik resp. del av hälso- och sjukvårdspolitiska motioner) påminns nu om policybeslutet.

PM och policybeslut bifogas.

Förenklad motionsberedning – utkast till policy i SoU

Bakgrund

Till sammanträdet den 15 maj 2007 förelåg en PM, upprättad av kansliet, som underlag för en diskussion om förenklad motionsberedning. PM har bifogats sammanträdesprotokollet sagda dag. Diskussionen avrundades med ett uttalat syfte att i concensus fastställa en policy.

Policy

Utskottet konstaterar att riksdagen, i juni 2006, fattat beslut om bl.a. riktlinjer för förenklad motionsberedning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, prot. 2005/06:333-335).

Förenklad motionsberedning innebär att yrkandena avslås i en förslagspunkt och utan argumentering i sakfrågan behandlas sist i betänkande inom samma sakområde. Motionerna avstyrks med en mycket kortfattad motivering. Där förenklad motionsberedning används bör, i förekommande fall, särskilt yttrande och inte reservation användas. Särskilt yttrande bör vara kortfattat och endast hänvisa till att partiet står fast vid tidigare avgiven reservation i samma fråga. I betänkandet bör inledningsvis redovisas kortfattat vad förenklad motionsberedning innebär.

Motioner från allmänna motionstiden bör behandlas två gånger per valperiod. Efter sakbehandling år 1 bör kriterierna för förenklad beredning användas. Vilka motioner/sak-områden som behandlas liksom vid vilken tidpunkt de behandlas är bl.a. avhängigt av vilka propositioner/skrivelser/framställningar som avges.

Förenklad motionsberedning bör tillämpas i följande fall

1.                  Motionsyrkanden som är huvudsakliga upprepningar av tidigare under valperioden väckta och av utskottet sakbehandlade yrkanden. Allt under förutsättning att det ”inte hänt något nytt” som bör leda till sakbehandling.

2.                  Motionsyrkanden som berör förhållanden där enligt gällande ordning beslutanderätten inte ligger hos riksdagen (beslutanderätten har överlåtits på regeringen, myndighet eller kommun).

3.                  Motionsyrkanden som rör vård och behandling av olika sjukdomar. I dessa fall bör utskottet åberopa det s.k. prioriteringsbeslutet (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186) och fast praxis i utskottet. Se t.ex. senast bet. 2006/07:SoU8 s. 46. f

Utskottet bör senare under valperioden utvärdera policyn.

PM	2007-05-10
Förenklad motionsberedning m.m.

Inledning

I promemorian ges en bakgrund till den diskussion kring förenklad motionsberedning m.m. som pågått inom riksdagen under de senaste valperioderna. Med utgångspunkt från promemorian bör utskottet enas om ett protokollfört principbeslut om en handlingslinje beträffande förenklad motionsberedning under innevarande valperiod.

Promemorian inleds med en redogörelse för riksdagsbeslut om bl.a. utskottens arbetsformer åren 1994–2006, med fokus på det senaste riksdagsbeslutet (2005/06:KU21). Därefter beskrivs socialutskottets tidigare inställning till och erfarenheter av förenklad motionsberedning, liksom vissa erfarenheter från andra utskott. Slutligen redovisas socialutskottets motionsberedning 2006/07. Dessutom listas några frågeställningar som utskottet nu har att ta ställning till.

Bakgrund

Genom riksdagsbeslut 1994 och 1998 rekommenderades utskotten att planera arbetet för hela valperioden med fördjupning på vissa områden under olika år. Genomslaget för detta arbetssätt blev dock inte speciellt stort. I syfte att uppnå det rekommenderade arbetssättet beslutade riksdagen våren 2001, i enlighet med Riksdagskommitténs förslag, att godkänna vissa riktlinjer för förändringar av utskottens arbete. Enligt Riksdagskommittén var frågan om motionernas behandling av stor vikt för riksdagsarbetet och utredningsarbetet skulle därför fortsätta (förs. 2000/01:RS1, KU23, rskr. 273-276).

Riktlinjerna från 2001 innebär bl.a. att utskotten ska planera mer långsiktigt och mer tematiskt. Varje ämnesområde inom ett utskotts beredningsområde bör behandlas minst två gånger under en valperiod, första gången under det första riksmötet och andra gången under något av de följande riksmötena. Efter genomgången av utskottets hela beredningsområde under år 1 av valperioden ska utskottet göra en planering för resten av valperioden. Minst en behandling under det andra, tredje eller fjärde riksmötet bör vara mer ingående och innehålla inslag av uppföljning/utvärdering och EU bevakning.

2001 års riktlinjer innebär också att utskotten vid behov ska kunna bereda motioner förenklat. Förfarandet kan användas vid det första riksmötet och vid de övriga riksmöten under valperioden då utskottet inte bestämt sig för att ha en fördjupad ärendeberedning. Vid förenklad beredning kan ett utskott utan ytterligare beredning avstyrka motionsförslag som avser frågor där beslutanderätten enligt utskottets uppfattning bör ligga kvar hos regeringen, en förvaltningsmyndighet eller hos kommunerna. I fråga om motionsförslag som upprepas bör vid förenklad beredning utskottet hänvisa till tidigare ställningstaganden.

Utgångspunkten för förslagen som ledde fram till riksdagsbeslutet (ovan) var ”… att utskotten skulle behöva ägna mindre men mer meningsfull tid åt att behandla de fristående motionerna. Genom att koppla samman motionsberedningen och annan ärendeberedning med uppföljning och utvärdering samt EU-bevakning skall den bli mer meningsfull”.

Vidare angavs i 2000/01:KU23 att ”Utskotten behöver bli mer självstyrande. Utskotten bör ägna mer tid åt uppföljning och utvärdering och åt EU-bevakning. På sikt innebär det en förskjutning av utskottsarbetet från beslutsfattande med anledning av propositioner och motioner till utredningar och analyser på eget initiativ”. ”Utskotten behöver planera mer långsiktigt och mer tematiskt” ”I fråga om motionsförslag som upprepas bör vid förenklad behandling utskottet hänvisa till tidigare ställningstagande”. ”Utredningsarbetet när det gäller motionsbehandlingen fortsätter ”.

Om motionsinstitutet i ”Riksdagen i en ny tid”

I juni 2006 fattade riksdagen en rad beslut som rör riksdagens organisation och arbetsformer. Som grund för besluten låg betänkandet Riksdagen i en ny tid från riksdagskommittén – en parlamentarisk utredning med uppdrag att se över och utvärdera riksdagens arbetsformer (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333-335, prot. 2005/06:133).

Beträffande motionsinstitutet konstaterade riksdagskommittén bl.a. följande (sid. 10 f.):

Det finns enligt kommittén många problem med motionsinstitutet. Under den allmänna motionstiden måste partigruppernas arbete med motionerna såväl med som utan anknytning till budgetpropositionen koncentreras till en relativt kort period i riksmötets inledning. Ett annat problem är det stora antalet motioner som väcks under den allmänna motionstiden. Det har besvärande konsekvenser för utskottens arbetssituation. För utskottens del tillkommer att motionsbehandlingen riskerar att tränga undan fullgörandet av andra, delvis nya uppgifter för utskotten när det gäller uppföljning och utvärdering och bevakning av EU-frågorna på utskottets område.

I riksdagskommitténs betänkande diskuterades tänkbara alternativ till den nu gällande ordningen med en tidsbegränsad allmän motionstid vid riksmötets början. Slutsatsen blev emellertid att den nuvarande ordningen – trots vissa brister – ändå är att föredra framför andra övervägda alternativ. Konstitutionsutskottet delade denna bedömning.

Beslutade förändringar i motionsinstitutet redovisas i det följande.

Motionsrätt på skrivelser och redogörelser

Genom en ändring i 3 kap. 11 § riksdagsordningen föreligger inte längre generell motionsrätt på skrivelser och redogörelser. I stället ska riksdagen för varje enskilt ärende besluta om motioner ska få väckas med anledning av en skrivelse eller en redogörelse. Beslutet ska fattas på förslag av talmannen som dessförinnan samrått med gruppledarna. Oavsett om motionsrätt föreligger eller inte ska alla skrivelser och redogörelser liksom idag hänvisas till ett utskott för behandling. Skrivelsen eller redogörelsen kan liksom hittills inte föranleda något annat beslut än att den läggs till handlingarna. Så småningom förutses en praxis bildas för vilken typ av skrivelser och redogörelser som ska föranleda motionsrätt. Enligt de riktlinjer som riksdagskommittén formulerat, bör skrivelser av redogörande karaktär inte föranleda motionsrätt, medan skrivelser av policykaraktär bör bli föremål för motionsrätt på sedvanligt sätt.

Behandlingstvång

Av 4 kap. 9 § första stycket riksdagsordningen framgår att utskotten ska avge betänkanden i samtliga de ärenden som har hänvisats till dem såvida det inte rör sig om ärenden som har återkallats. Riksdagen har genom ett tillägg i 4 kap. 9 § första stycket och 5 kap. 10 § riksdagsordningen mjukat upp detta behandlingstvång. Ändringen innebär att ett ärende anses ha fallit om det inte hinner behandlas före utgången av valperioden och något beslut inte har fattats om att behandlingen av ärendet får skjutas upp till nästa valperiod i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 10 §. Utskotten ska i skrivelser till kammaren meddela i vilka ärenden betänkanden inte har avgetts (tilläggsbestämmelse 4.9.2).

Enligt Riksdagskommittén motiveras denna bestämmelse av att det är principiellt olämpligt att överlämna ärenden som väckts under den gamla riksdagen till avgörande av den nya. Den nya möjligheten att avstå från att lämna betänkanden i ärenden ska användas där utskottsbehandlingen inte är avslutad när valperioden går mot sitt slut. Utskotten bör emellertid sträva efter att inte utnyttja denna möjlighet.

Förenklad motionsberedning

Av riksdagsbeslutet framgår att förenklad motionsberedning i första hand ska kunna tillämpas på två typer av motionsförslag:

·                     sådana som till sin huvudsakliga innebörd överensstämmer med tidigare under valperioden behandlade motionsförslag (gäller år 2–4 i varje valperiod),

·                     sådana som berör förhållanden där enligt gällande ordning beslutanderätten inte ligger hos riksdagen, dvs. frågor som riksdagen i och för sig skulle kunna besluta om i enlighet med grundlagen men där beslutanderätten överlåtits på regering, förvaltningsmyndighet eller kommuner.

Endast särskilda yttranden bör i huvudsak förekomma i förenklade motionsbetänkanden (dvs. ej reservationer).

I de beslutade riktlinjerna fastslås att riksdagsordningens beredningskrav är uppfyllt om utskottet har gett kammaren ett förslag till beslut beträffande motionsförslag (jfr. framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Någon form av sakligt övervägande måste emellertid ligga bakom varje sådant förslag. Av hittillsvarande tillämpning framgår att det främst är de två formella skäl som redovisats ovan som angetts för att förenkla beredningen av vissa motioner. Även andra kriterier av liknande slag ska dock kunna användas av utskotten.

Av riktlinjerna framgår vidare att beslut i frågor om förenklad motionsberedning bör vara väl förankrat i utskottet och fattas av utskottet i konsensus. På så sätt underlättas den fortsatta hanteringen när förenklade motionsbetänkanden tas upp till behandling.

Utskotten själva avgör när under en valperiod förenklad beredning av motioner ska användas.

Socialutskottets tidigare inställning till förenklad motionsberedning

Under förra valperioden diskuterade socialutskottet sina arbetsformer vid sammanträden den 23 januari 2003, den 4 maj 2004, den 15 juni 2004 samt den 10 november 2005.

I protokollet från sammanträdet den 23 januari 2003 antecknades bl.a. följande:

Samstämmighet föreligger också när det gäller motionshantering. Här bör utskottet gå mot mer förenklade former, bl.a. genom att inte behandla motioner inom alla sakområden varje år och genom att samla vissa motionsyrkanden dvs. de som inte rör ”riksdagsfrågor” under någon enkel samlingsrubrik med avstyrkande ”i klump”.

I protokollet från sammanträdet den 10 november 2005 antecknades att:

Utskottet är enigt om att man bör fortsätta att förenkla motionshanteringen. Bl.a. fortsätta den summariska behandlingen av motioner som ej gäller riksdagsfrågor. Arbetet med återkommande motioner kan förenklas med att kort referera till tidigare behandling. Härigenom skapas utrymme för mer tunga frågor.

Under riksmötet 2002/2003 tillämpades förenklad motionsberedning i följande omfattning:

SoU3 Hälso- och sjukvårdsfrågor – 22 yrkanden av totalt ca 170

SoU7 Mål för folkhälsan – 17 yrkanden av ca 120

Riksmötet 2003/04 användes förenklad beredning i följande betänkanden.

SoU4 Äldrepolitik – 10 yrkanden av ca 140

SoU5 Socialtjänst – 15 yrkanden av ca 160

SoU7 Läkemedelsfrågor – 8 yrkanden av ca 90

SoU9 Barnfrågor – 10 yrkanden av ca 140

Under riksmötet 2004/05 användes förenklad motionsberedning i endast ett betänkande, SoU10 Hälso- och sjukvårdsfrågor (46 yrkanden av ca 430).

Vidare användes förenklad motionsberedning i tre betänkanden under riksmötet 2005/06:

SoU17 Hälso- och sjukvårdsfrågor - 24 yrkanden av ca 320

SoU21 Äldrefrågor – samtliga ca 150 yrkanden

SoU22 Handikappfrågor – samtliga ca 110 yrkanden

I de två sistnämnda betänkandena avslogs motionsyrkandena med hänvisning till aviserade propositioner och skrivelser (i tid mycket närliggande).

Det bör noteras att socialutskottet är ett av de utskott som generellt sett brukar få flest motioner och motionsyrkanden vid de allmänna motionstiderna. Nedan anges hur många av motionerna som remitterades till SoU vid de allmänna motionstiderna 2003–2006:

År                    Antal motioner            Andel av alla motioner

2003                                              445 av 3 547                    12,5 %

2004                                              474 av 3 748                    12,6 %

2005                                              513 av 4 338                    11,8 %

2006                                              288 av 2 414                    11,9 %

I detta sammanhang bör också erinras om utskottets långa tradition att åberopa det s.k. prioriteringsbeslutet (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186) när det gäller motionsyrkanden om vård och behandling av olika sjukdomar. Senast åberopades detta i bet. 2006/07:SoU8 sid. 52:

Utskottet behandlar varje år ett flertal motioner från den allmänna motionstiden om insatser mot olika sjukdomar. Utskottet vidhåller den bedömning som tidigare regelmässigt gjorts, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller om att vården av dessa bör organiseras på visst sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand en fråga för sjukvårdshuvudmännen. Ett enigt utskott har ställt sig bakom riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186). Utskottet vidhåller sin uppfattning att dessa riktlinjer inte låter sig förenas med någon ”lista” där vissa sjukdomar generellt prioriteras före andra

Det är svårt att visa på någon särskild tidsvinst för utskottet av den förenklade motionsberedningen som varit hittills. I regel har det varit långa och livliga diskussioner om i vad mån förenklad motionsberedning över huvudtaget bör komma i fråga. I flera fall har reservationer avgivits när förenklad hantering använts.

Inte heller för utskottskansliet kan någon tidsvinst påvisas av den förenklade motionsberedning som utskottet hittills praktiserat.

Den ”genomförandegrupp” som under hösten 2006 hade uppdraget att utarbeta rutiner och rekommendationer som ska underlätta genomförandet av riksdagsbesluten, kom fram till slutsatsen att en övergång till förenklad motionsberedning ger vissa tidsvinster för utskottskanslierna. Genomförandegruppen räknar dock inte med ”att detta frigör resurser i sådan omfattning att de kan användas för nya arbetsuppgifter”.

Erfarenheter av förenklad motionsberedning i andra utskott

Förenklad motionsberedning är inte något nytt. Vissa utskott har sedan lång tid tillbaka använt sig av mer eller mindre långtgående former för förenklad beredning. Det har t.ex. gjorts i anslutning till beredningen av propositioner och skrivelser då motioner från allmänna motionstiden har fått en mer översiktlig beredning i betänkandena.

I rena motionsärenden finns det två etablerade metoder för förenklad beredning. Den ena innebär att utskotten tar upp motioner till såväl traditionell som förenklad behandling i samma betänkande. De motioner som bereds förenklat behandlas då oftast sist i betänkandet och avstyrks i en särskild förslagspunkt. Detta förfarande har använts i socialutskottet (se ovan) samt i konstitutionsutskottet.

Den andra metoden innebär att utskotten i ett motionsärende gör två betänkanden. I det ena betänkandet bereds motioner traditionellt och i det andra förenklat. Detta förfarande används systematiskt vid behandlingen av motioner från allmänna motionstiden i bl.a. miljö- och jordbruksutskottet samt i kulturutskottet. Betänkandet med traditionell motionsberedning får sedvanlig ämnesrubrik, t.ex. ”Skogsfrågor”, medan man i rubriken till betänkandet där motioner bereds förenklat lägger till ”förenklad motionsberedning” i rubriken, t.ex. ”Skogsfrågor – förenklad motionsberedning”.

Förenklad motionsberedning valperioden 2006/07-2009/10

Som nämnts ovan, bör varje ämnesområde inom ett utskotts beredningsområde behandlas minst två gånger under en valperiod, första gången under det första riksmötet och andra gången under något av de följande riksmötena. Enligt riktlinjerna från 2001 bör utskottet efter genomgången av utskottets hela beredningsområde under år 1 av valperioden göra en planering för resten av valperioden.

Socialutskottet har under riksmötet 2006/07 behandlat samtliga motioner från allmänna motionstiden inom följande områden:

Handikappfrågor (SoU4)

Alkoholfrågor (SoU5)

Folkhälsofrågor, inkl. tobak och narkotika (SoU6)

Socialtjänstfrågor (SoU7)

Hälso- och sjukvårdsfrågor, inkl. tandvård och läkemedel (SoU8)

Äldrefrågor (SoU13)

Motioner från allmänna motionstiden behandlades även i budgetbetänkandet (SoU1).

Från den allmänna motionstiden 2006 återstår omkring 40 motionsyrkanden som rör barnfrågor. Dessa kommer att behandlas i samband med behandlingen av den aviserade barnskrivelsen.

Flerårsplan för förenklad motionshantering

Utskottet har nu att ta ställning till vilka områden som bör behandlas när under de kommande åren.

Även principer för förenklad beredning bör fastslås i sammanträdesprotokollet:

Ø                 Bör utskottet ta upp motioner till såväl traditionell som förenklad behandling i samma betänkande, eller bör principen med två betänkanden praktiseras?

Ø                 Vilken typ av motionsyrkanden bör behandlas förenklat? Enligt nämnda principer (sid. 3)?

Ø                 Finns enighet om att åberopa prioriteringsbeslutet vid motionsberedningen av ”Vård och behandling av olika sjukdomar” (jfr. ovan sid. 5)? Reservationer/särskilda yttranden?

Ø                 Bör endast särskilda yttranden (ej reservationer) användas vid förenklad behandling?

Ø                 Kan man tänka sig riktlinjer när det gäller majoritetstext, dvs. att majoriteten endast hänvisar till senaste behandling samt vidhåller sin inställning?

Ø                  

                                                                                                                                                      Bilaga 4

INKOMNA SKRIVELSER

(att anmälas vid sammanträde i socialutskottet den 25 november 2008)

2008-11-19  Margita Finnson, Varför legalisera ett fruktansvärt brott? Skrivelse ang. motion So422 om aktiv dödshjälp. (dnr 130-760-2008/09)

INBJUDAN

2008-11-13  Inbjudan till informationsmöte på Socialstyrelsen med deras ledningsgrupp. Tisdagen den 2 december kl. 18.30-21.00. (dnr 130-669-2008/09)

FÖR KÄNNEDOM

2008-11-14  Inbjudan till Strama – samverkan mot antibiotikaresistens. Den 27 november kl. 16.30 – 18.00 på Svenska Mässan i Göteborg.