Protokoll utskottssammanträde 2006/07:3 (Trafikutskottets protokoll 2006/07:3)

TRAFIKUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2006/07:3
DATUM	2006-10-24
TID	Kl. 11.00-11.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Protokollsjustering Justeras protokoll 2006/07:2 från den 19 oktober 2006.
§ 2	Hamnskydd Utskottet upptar till fortsatt behandling yttrande 2006/07:TU1y Hamnskydd. Utskottet fattar beslut i ärendet 2006/07:TU1y. Förslag till yttrande 2006/07:TU1y justeras. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.
§ 3	Trafikutskottets arbetsordning Föredras PM 2006-10-10 angående förslag till trafikutskottets arbetsordning. Utskottet beslutar att följa den arbetsordningen som finns beskriven i promemorian (bilaga 2).
§ 4	Nästa sammanträde Utskottet beslutar att nästa sammanträde skall äga rum tisdagen den 7 november 2006 kl. 11.00.

Vid protokollet Anne Mattila Wass Justeras 2006-11-07 Anders Karlsson

TRAFIKUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2006/07:3

§ 1-2

§ 3-4

LEDAMÖTER

Anders Karlsson (s), ordf.

Jan-Evert Rådhström (m), vice ordf.

Ulla Löfgren (m)

Christina Axelsson (s)

Cecilia Magnusson (m)

Sven Bergström (c)

Hans Stenberg (s)

Christer Winbäck (fp)

Claes-Göran Brandin (s)

Sten Nordin (m)

Kerstin Engle (s)

Annelie Enochson (kd)

Hans Wallmark (m)

Peter Pedersen (v)

Pia Nilsson (s)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Karin Svensson Smith (mp)

SUPPLEANTER

Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)

Lars Mejern Larsson (s)

Lars Hjälmered (m)

Désirée Liljevall (s)

Christine Jönsson (m)

Per Lodenius (c)

Lars Lilja (s)

Lars Tysklind (fp)

Eva-Lena Jansson (s)

Rolf K Nilsson (m)

Krister Örnfjäder (s)

Irene Oskarsson (kd)

Lena Asplund (m)

Egon Frid (v)

Monica Green (s)

Emma Henriksson (kd)

Per Bolund (mp)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

PM	2006-10-10	Bilaga 2 till protokoll 2006/07:3
Trafikutskottets arbetsordning

1 Beredningsområde

I riksdagsordningen (RO) 4 kap. finns de grundläggande bestämmelserna om ärendenas beredning i de olika utskotten. Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör

o vägar och vägtrafik,

o järnvägar och järnvägstrafik,

o hamnar och sjöfart,

o flygplatser och luftfart,

o post,

o elektroniska kommunikationer samt

o IT-Politik

Gränsdragningsfrågor med andra utskotts beredningsområden finns bl.a. gentemot miljö- och jordbruksutskottet när det gäller miljöfrågor, försvarsutskottet när det gäller sårbarhets- och skyddsfrågor, civilutskottet när det gäller konsument- och transporträtt samt planärenden, justitieutskottet när det gäller straffrättslig reglering och näringsutskottet när det gäller statlig företagsamhet.

I budgetberedningen ansvarar trafikutskottet för ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. I detta område finns två politikområden, nämligen Transportpolitik samt IT, elektronisk kommunikation och post.

Följande myndigheter och affärsverk tillhör utskottets beredningsområde:

· Vägverket	· Sjöfartsverket
· Banverket	· Statens haverikommission
· Järnvägsstyrelsen	· Rikstrafiken
· Luftfartsverket	· Sjöfartsregistret
· Luftfartsstyrelsen	· Stängselnämnden
· Flyplatsnämnden	· Rederinämnden
· Post- och telestyrelsen	· Statens järnvägar
· Statens institut för kommunikationsanalys	· Statens väg- och transportforskningsinstitut

Inom utskottets beredningsområde verkar ett flertal hel- eller delägda statliga bolag. Följande sammanställning visar några exempel på företag verksamma inom beredningsområdet.

· AB Svensk Bilprovning	· Posten AB
· AB Swedecarrier	· SAS AB
· AB Sweroad	· SJ AB
· A-Banan Projekt AB	· Statens Väg- och Baninvest AB
· Botniabanan AB	· Telia Sonera AB
· Green Cargo AB	· Svensk-Danska Broförbindelsen AB SVEDAB

Enligt riksdagsordningen handlägger näringsutskottet statlig företagsamhet. Det gäller bl.a. ägarfrågor om styrelserepresentation och kapitaltillskott.

2 Förändrad arbetsinriktning

Traditionellt har utskottsarbetet i stor utsträckning styrts av kammarens remiss av propositioner, skrivelser och förslag från olika riksdagsorgan. Trafikutskottet har under senare år tillhört de utskott som har berett flest motionsyrkanden. På grundval av Riksdagskommitténs förslag (2005/06:RS3) har riksdagen godkänt vissa riktlinjer för förändringar av utskottens arbetsformer (KU bet. 2005/06:21). Det innebär bl.a. följande:

· Utskotten behöver bli mer självstyrande. Utskotten bör ägna mer tid åt EU-frågor, forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering av fattade beslut.

· Det är viktigt att skapa bryggor mellan utskottens traditionella och nya uppgifter. Utskottens arbete med forskning, framtidsfrågor, uppföljning och utvärdering samt EU-frågor skall ses som ett led i en förbättrad och fördjupad beredning av de formella riksdagsärendena.

· Utskotten behöver planera mer långsiktigt och mer tematiskt. Varje ämnesområde inom ett utskotts beredningsområde bör behandlas minst två gånger under en valperiod. Motionsarbetet får fritt fördelas över valperioden, dvs. fyra år. Varje utskott beslutar självt vid vilket tillfälle under valperioden man behandlar ett visst delämne. Utskotten beslutar också själva om uppskov med behandlingen av ärenden från ett riksmöte till ett annat. Utskotten har vidare möjlighet att vid valperiodens slut i undantagsfall avstå från att lämna betänkanden.

· Utskotten skall vid behov kunna ge motionerna en förenklad behandling. Vid förenklad behandling kan motionsförslag som behandlar frågor där beslutanderätten enligt ett riksdagsbeslut ligger hos regeringen, en förvaltningsmyndighet eller kommunerna – och som enligt utskottets uppfattning bör ligga kvar där – kunna avstyrkas utan ytterligare beredning. I fråga om motionsförslag som upprepas bör vid förenklad behandling utskottet kunna hänvisa till tidigare ställningstagande. Trafikutskottet har under lång tid tillämpat förenklad behandling av motionsförslag om olika väg- och bansträckningar i landet.

3 Sammanträden

Trafikutskottet sammanträder när riksdagsarbetet kräver det. Ordföranden kallar till sammanträde. Om minst fem ledamöter begär det skall ordföranden kalla till sammanträde. Rent praktiskt är det dock så att kallelse skickas av kansliet. På kallelsen finns en föredragningslista som anger vilka ärenden som avses bli behandlade på sammanträdet. Sammanträdena äger rum i utskottets sessionssal som finns i Östra riksdagshuset (RÖ7-23).

Utskottet sammanträder som regel på tisdagar klockan 11.00 och
torsdagar klockan 09.30. Därutöver kan särskilda sammanträden vara nödvändiga. Sammanträdena är inte offentliga. Vid sammanträdena förs beslutsprotokoll. Dessa sänds normalt ut med handlingarna till efterföljande eller därefter följande sammanträde för att justeras. Utskotten får inte sammanträda samtidigt med kammaren om kammaren avgör ärende eller förrättar val.

Om en ledamot är frånvarande vid ett utskottssammanträde intas platsen i första hand av suppleant som tillhör samma parti. Finns det ingen närvarande från samma parti gäller att suppleanterna har företräde i den ordning de har valts eller förts upp på gemensam lista (RO 7:9). Enligt praxis sätter sig en suppleant inte på en plats som normalt tillhör ett annat parti. Då får platsen i stället stå tom.

Även en suppleant som inte ersätter en ledamot får närvara vid utskottssammanträden. Enligt trafikutskottets praxis har en sådan rätt att yttra sig vid sammanträdet. De får också ställa frågor i samband med utfrågningar och uppvaktningar.

Enligt riksdagsordningen skall utskott sammanträda inom stängda dörrar.
Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och tjänstemän i utskottet är närvarande. Praktikanter medges inte närvara vid utskottsmöten. Samtliga närvarande ledamöter och suppleanter noteras i utskottets protokoll.

Utöver vid utskottsmöten kan särskilda informationsmöten ordnas där organisationer, företag och olika grupper i samhället redovisar uppfattningar. Dessa möten sker i regel på onsdagar kl. 13.00 och är även öppna för andra ledamöter i riksdagen, politiska sekreterare för partier företrädda i riksdagen samt tjänstemän i riksdagen.

4 Utskick av handlingar

Handlingar som kallelse, dagordning och mötesunderlag till tisdagssammanträden sänds normalt med post närmast föregående torsdag eller fredag till hemadresser. Den ledamot som vill ha materialet "i handen" före veckoslutet kan hämta det på kansliet när det är färdigt, normalt torsdag e.m. eller fredag veckan före sammanträdet. Handlingar till torsdagssammanträden utdelas normalt under tisdag eftermiddag i ledamöternas postfack.

För att minska pappersflödet och portokostnaderna samt få en snabbare distribution finns en strävan att skicka ut handlingar i första hand i elektronisk form. Flertalet handlingar till sammanträden finns därför tillgängligt elektroniskt i trafikutskottets databas i Lotus Notes. Samtliga ledamöter och suppleanter har tillgång till denna bas. När handlingarna finns i databasen meddelas detta per e-post. Pappersversion av utskottshandlingar tillställs samtliga ledamöter samt därutöver till bl.a. suppleanter efter anmälan till kansliet.

Skrivelser som är riktade till utskottet utsänds normalt i kopia till samtliga ledamöter. Det kan t.ex. gälla opinionsyttringar från intresseföreningar, företag eller enskilda personer. Massbrev och protestlistor anmäls vid sammanträden och finns tillgängliga i utskottets kansli. Förteckning över EU-dokument ingår normalt också i utskicket.

5 Beredning av ärenden till kammaren

Om inte särskild tidsnöd råder eller ärendet är av enkel beskaffenhet, bereds ärenden vid tre tillfällen.

Vid det första beredningstillfället föredrar kansliet ärendet med utgångspunkt från en överläggningspromemoria och preliminära yrkanden görs till ärendets beredningspunkter samt anmälan av eventuella reservationer och särskilda yttranden.

Vid det andra beredningstillfället redovisas ett utkast till betänkande och ställningstaganden förutsätts ske.

Vid det tredje beredningstillfället sker justeringen av betänkandet.

Voteringar kan som regel undvikas, eftersom det brukar framgå av överläggningen vilken mening som omfattas av flertalet. Votering sker dock när så begärs av en ledamot. Sedan överläggningen avslutats utarbetar kansliet ett förslag till betänkande. Kansliet utarbetar också förslag till reservationer och särskilda yttranden. Det är väsentligt att sådana anmäls redan i samband med att det preliminära beslutet fattas. De förslag till reservationer och särskilda yttranden som utarbetas av kansliet utsänds till hela utskottet tillsammans med förslaget till majoritetstext.

Angående reservationsrätten kan i korthet sägas att en reservation vanligtvis bygger på en motion. I övrigt gäller som grundprincip att reservationer är tillåtna om de ligger inom ramen för det ärende som utskottet behandlar. Även utan stöd av en motion kan man t.ex. i en reservation yrka avslag på en proposition. Det bör observeras att det är utskottets majoritet som avgör om en reservation är formellt riktig och således inte reservanterna själva.

Tiden för att upprätta och läsa reservationer är ofta knapp. Enligt riksdagsordningen gäller den grundregeln att betänkandet inte får fördröjas på grund av en reservation. Lydelsen av en reservation eller ett särskilt yttrande bör därför fastställas i samband med justeringen eller snarast möjligt därefter och inte senare än klockan 12.00 dagen efter justeringen.

Det bör framhållas att om fler än två förslag ställs mot varandra i utskottet kan ledamot i första hand stödja ett av förslagen och, sedan det förslaget fallit bort, med bibehållen reservationsrätt i andra hand stödja ett annat förslag.

Särskilda yttranden har på senare tid allt oftare kommit till användning, bl.a. för att begränsa antalet reservationer. En grundregel är att särskilt yttrande inte får utformas som en reservation utan att det i princip skall fungera som ett slags röstförklaring, t.ex. om varför en ledamot i ett visst ärende avstått från att reservera sig.

Riksdagsordningen medger att utskottet väcker förslag, utskottsinitiativ, hos riksdagen i ämne som hör till dess handläggning. Dock skall finansutskottet ges tillfälle att yttra sig över sådant förslag om det kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna.

Statlig myndighet (RO 4:10) skall lämna upplysningar och avge yttranden då utskott begär det. Detta gäller även Lagrådet och statlig kommitté.

Informationen kan lämnas skriftligen eller muntligen inför utskottet. Begär minst fem ledamöter att upplysningar skall inhämtas från myndighet skall detta ske om utskottet inte finner att det därav föranledda dröjsmålet skulle leda till avsevärt men.

Utskottets preliminära beslut protokollförs inte. I protokollet anges endast att ärendet bordläggs för fortsatt behandling vid ett senare sammanträde.

Utskottets slutliga beslut fattas genom att förslag till betänkande justeras. Justering av ett betänkande brukar vanligtvis göras 2–3 veckor efter det preliminära beslutet.

Utskottens betänkanden brukar som regel debatteras och avgöras i kammaren onsdagen eller torsdagen två veckor efter det att de justerats av utskottet.

6 Uppföljning och utvärdering

I riksdagens beredning av ärenden ingår att följa upp och utvärdera tidigare beslut. Trafikutskottets granskningsverksamhet har i ökad utsträckning inriktats på att uppföljning och utvärdering skall ingå som en integrerad del av utskottsarbetet. I detta arbete ingår bl.a. följande åtgärder:

· Granska de resultat och förslag som regeringen presenterar för riksdagen.

· Följa upp utvecklingen inom beredningsområdet genom uppvaktningar och studiebesök.

· Granska den årliga skrivelse som regeringen lämnar till riksdagen där en redogörelse ges för de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens beslut.

· Beställa och föreslå granskningar, resultatredovisningar, efterkalkyler och konsekvensbeskrivningar för utvecklingen och olika projekt inom beredningsområdet.

· I samband med den årliga budgetbehandlingen granska mål- och resultatbeskrivningar inom beredningsområdet.

7 Forsknings- och framtidsfrågor

Enligt de riktlinjer som lagts fast för utvecklingen av riksdagens arbete ska utskotten söka integrera forsknings- och framtidsfrågor med övrigt utskottsarbete. Utskottet ska därför ges god tillgång till kunskap om relevant forskning inom beredningsområdet samt kvalificerade analyser av den framtida utvecklingen inom området. Målet är vidare att riksdagen ska ges förutsättningar att utgöra en arena där strategiska framtidsfrågor behandlas. Som
exempel på åtgärder inom området kan nämnas anordnande av utfrågningar och forskningsdagar, beställning av forskningsöversikter samt framtagning av framtidsanalyser och teknikutvärderingar.

8 EU-frågor

Utskottens arbete med EU-frågor ska stärkas

Våren 2006 antog riksdagen beslut om ändrade arbetsformer för EU-arbetet i

riksdagen (2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). I de delar som avser

riksdagsordningens huvudbestämmelser är beslutet vilande och förutsätter ett nytt beslut efter riksdagsvalet 2006. De nya reglerna med tillhörande

riktlinjer avser träda i kraft den 1 januari 2007.

De nya arbetsformerna har till syfte att

· EU-frågorna så långt möjligt ska integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet,

· alla ledamöter ska ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna,

· tydliggöra riksdagens roll och att stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet,

· EU-arbetet i riksdagen ska präglas av öppenhet och goda möjligheter till insyn för medborgarna.

Utskotten ska granska EU-dokument och skriva utlåtande om strategiska
dokument

Ett centralt inslag i den nya ordningen är att utskottens roll ska stärkas. Utskottets granskningsarbete förutsätts ta sin början redan när ett EU-dokument har inkommit till riksdagen. Samtliga grön- och vitböcker samt de andra EU-dokument som av talmannen bedöms vara strategiska (t.ex. meddelanden från kommissionen) ska bli föremål för ett utlåtande av berört utskott.

Utskotten ska genomföra saksamråd

Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer (s.k. saksamråd). Samrådet i EU-nämnden ska gälla de frågor som är föremål för beslut inför det stundande rådsmötet (s.k. förhandlingssamråd). Fokus i nämnden kommer således att ligga på eventuella förhandlingsstrategiska överväganden eftersom sakaspekterna behandlats i utskotten.

Utskottets saksamråd med regeringen ska äga rum redan när dokumentet behandlas i rådets arbetsgrupper och i Coreper. Ministerrådsmötena ska alltså inte primärt vara styrande för utskottens arbete. Även arbetet med dokumentet i Europaparlamentet ska följas. De nya bestämmelserna innebär också en skyldighet för regeringen att överlägga med utskott i frågor rörande regeringskonferenser. Härutöver bör utskotten följa genomförandegrupperna i kommissionen och dess verksamhet.

Resultatet från överläggningar bör dokumenteras och redovisas i en bilaga till utskottets sammanträdesprotokoll eller i anteckning i protokollet.

Genom riksdagsordningen ges EU-nämnden en möjlighet att påkalla överläggningar med regeringen i utskotts ställe. De två exempel på sådana situationer som anges är dels vid bristande överensstämmelse mellan ministerrådets dagordningar och utskottens beredningsområden, dels under en viss begränsad tid, t.ex. under sommaruppehållet i riksdagen.

IPEX – elektroniskt informationsutbyte mellan parlamenten

IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange) är en plattform för elektroniskt utbyte av EU-relaterad information mellan parlamenten. Varje händelse i riksdagen som rör ett EU-dokument skall registreras i IPEX, som är tillgängligt för alla nationella parlament i medlems-, anslutnings- och kandidatländerna samt för Europaparlamentet.

Trafikutskottets framtida arbete med EU-frågor

Enligt studier hör trafikutskottet till de tre utskott som är mest berörda av EU-arbetet. En stor del av den nationella lagstiftningen på transportområdet är grundad på EG:s regelverk, och även i övrigt är EU-samarbetet av betydelse för Sveriges transportpolitik.

Trafikutskottets arbete med EU-frågor i enlighet med de nya reglerna kan närmare utformas under hösten 2006, då såväl riksdagens slutliga beslut som riksdagsstyrelsens beslut med anledning av förslag från den s.k. Genomförandegruppen för EU-frågor och IPEX föreligger.

9 Resor och studiebesök

Utskottet brukar göra ett flertal studiebesök hos myndigheter och företag inom landet. Vid sådana studiebesök är normalt även suppleanter välkomna att delta. Politiska sekreterare, praktikanter eller andra icke utskottsanknutna personer äger normalt inte rätt att delta på studiebesök. Under mandatperioden brukar utskottets ledamöter göra tre eller fyra utrikes studieresor. Vid längre studieresor finns en strävan att resa delegationsvis.

10 Planering

Utskottets arbetsplanering görs av kanslichefen i samråd med presidiet. En preliminär plan för utskottets arbete fastställs för hösten resp. våren. Där anges samtliga utskottssammanträden och vad som skall tas upp vid varje sammanträde. På listan anges också andra sammankomster eller tidpunkter som rör utskottet. Reviderade listor ges ut vid behov.

För att underlätta utskottets planering bör förslag om uppvaktningar, utfrågningar och seminarier så tidigt som möjligt anmälas till presidiet eller kanslichefen innan utskottet avser fatta beslut härom.

Under höstsessionen arbetar utskottet i huvudsak med budgetpropositionen. Vidare kan utskottet i begränsad utsträckning arbeta med andra propositioner, särskilt sådana som framlagts sent under föregående vår. Under icke valår kan sommarsammanträden förekomma i slutet av augusti eller i september för behandling av uppskjutna ärenden m.m.

Så snart som möjligt efter allmänna motionstidens utgång upprättar
kansliet en förteckning över de motioner som remitterats till utskottet. Samtidigt påbörjas budgetbehandlingen. Utskottet behandlar utgiftsområde 22 Kommunikationer. Under ett valår gäller särskilda tidsfrister för budgetpropositionens avlämnande och i konsekvens härmed för den allmänna motionstiden. Enligt huvudregeln avlämnas budgetpropositionen under ett valår senast en vecka efter riksmötets öppnande.

Vårsessionens arbete koncentreras till motioner från den allmänna motionstiden som inte har direkt anknytning till budgetfrågorna samt till särpropositioner, vårpropositionen och propositionen om tilläggsbudget som framläggs av regeringen i mitten av april och följdmotioner till dessa slags propositioner.

11 Utfrågningar

Om utskottet önskar fördjupa sina kunskaper i en viss fråga kan utskottet anordna en utfrågning. Sådana utfrågningar sker vanligtvis i anslutning till ett ordinarie utskottssammanträde. Normalt är dessa utfrågningar offentliga. Protokoll från utfrågningar bifogas om möjligt i anknytande utskottsbetänkanden.

12 Offentliggörande och jäv

Enligt riksdagsordningen får ledamot, suppleant eller tjänsteman i utskott inte obehörigen yppa vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.

När det gäller trafikutskottet överläggningar och preliminära beslut anses dessa som förtroliga. Besluten offentliggörs således först efter justeringen, när den slutliga texten föreligger. Utskottet kan besluta om undantag från denna princip.

Den person som personligen berörs av ett ärende får inte närvara vid utskottets överläggning eller beslut. Det gäller även den som har en närstående som berörs av ärendet (RO 4:13).

13 Kansliet

I trafikutskottets kansli ingår:

Göran Nyström kanslichef, rum RÖ7-19, tel. 64212,

Hélène Tegnér, föredragande, rum RÖ7-18, tel. 64222,

Susanne Lindstedt, föredragande, rum RÖ7-22, tel. 64372,

Martin Palm, föredragande, rum, rum RÖ7-17, tel. 64995,

Anne Mattila Wass, utskottsassistent, rum RÖ7-21, tel. 64302,

Bibi Junttila, utskottsassistent, rum RÖ7-20, tel. 64322.

Telefax med nr 08-786 61 73 finns vid kansliet (rum RÖ7-21).

14 Sessionssalen

Regler för upplåtelse av riksdagens sammanträdeslokaler har fastställts av riksdagens förvaltningsstyrelse. För lån av utskottens sessionssalar gäller att sammankomsten skall vara anordnad av en ledamot, riksdagsgrupp, riksdagens utskott, övriga riksdagsorgan eller på inbjudan av talmannen. Ledamot och suppleant i utskottet har således möjlighet att låna TU:s sessionslokal (RÖ7-23) för sammanträden som ledamoten själv deltar i. Förtärning är inte tillåten i sessionssalen.

Protokoll utskottssammanträde 2006/07:3

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Trafikutskottets arbetsordning