Lag (1997:1320) om kärnkraftens avveckling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling (SFS) innehåller gällande lagar och förordningar. Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya. 

SFS nr: 1997:1320
Departement/myndighet: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1997-12-18
Upphävd: 2010-08-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:949
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Tillämpningsområde och syfte

1 §   Denna lag innehåller bestämmelser om upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorer för att utvinna kärnenergi till följd av omställningen av energisystemet i Sverige.

Syftet med omställningen är att åstadkomma en ekologiskt och ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på förnybara energislag. Omställningen skall genomföras på ett sätt som gör det möjligt att tillförsäkra svensk industri och samhället i övrigt el på internationellt konkurrenskraftiga villkor.

Beslut om att rätten att driva en kärnkraftsreaktor skall upphöra

2 §   Regeringen får beträffande varje kärnkraftsreaktor besluta att rätten att driva reaktorn för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla vid den tidpunkt som regeringen anger.

3 §   Beslut av regeringen enligt 2 § skall fattas med utgångspunkt i att varje kärnkraftsreaktor skall tas ur drift vid den tidpunkt som bäst gagnar syftet med omställningen av energisystemet och dess genomförande enligt 1 § andra stycket.

Vid avgörande av när en reaktor skall tas ur drift skall hänsyn tas till reaktorns geografiska läge. För varje reaktor skall i övrigt beaktas andra särskilda förhållanden såsom ålder, konstruktion och betydelse för energisystemet.

4 §   Om det beträffande en kärnkraftsreaktor uppkommer en fråga om att återkalla ett tillstånd enligt 15 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet innan rätten att driva reaktorn har upphört att gälla till följd av ett beslut av regeringen enligt 2 § i förevarande lag, skall återkallelsefrågan prövas innan regeringsbeslutet verkställs.

Ersättning

5 §   Om rätten att driva en kärnkraftsreaktor för att utvinna kärnenergi upphör att gälla enligt denna lag, har tillståndshavare och ägare till fastighet som har använts vid reaktordrift rätt till ersättning av staten för förlusten enligt vad som anges i 6 och 7 §§.

Vad som i denna lag sägs om ägare till fastighet som har använts vid reaktordrift skall även gälla innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten.

6 §   När ersättningen skall bestämmas, tillämpas 4 kap.
expropriationslagen (1972:719), i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag. Ersättning för värdeminskning av fastighet som har använts vid reaktordrift lämnas därvid som intrångsersättning. Uppkommer i övrigt skada genom att rätten till reaktordrift upphör, skall även sådan skada ersättas.

7 §   När ersättningen skall bestämmas skall som särskilda förutsättningar gälla följande:
   1. Har upphörandet av driften vid en kärnkraftsreaktor medfört inverkan av någon betydelse på priset på högspänd el i Sverige, skall ersättningen beträffande den reaktorn bestämmas på grundval av det pris som skulle ha gällt om en sådan inverkan inte hade förekommit.
   2. Ersättningen skall bestämmas utifrån antagandet att en kärnkraftsreaktor inte kan nyttjas mer än 40 år efter den tidpunkt då den först togs i kommersiell drift.

När ersättningen skall bestämmas skall hänsyn inte tas till sådan värdeändring som uppkommer efter det att rätten att driva kärnkraftsreaktorn har upphört. Om det allmänna prisläget därefter har höjts, skall dock ersättningen jämkas med hänsyn till detta.

Mål om fastställande av ersättning

8 §   Ersättning enligt denna lag skall fastställas av domstol.
Talan om fastställande av ersättning får väckas av staten eller av tillståndshavare eller av ägare till fastighet som har använts vid reaktordrift. Staten skall väcka talan inom tre år efter det att rätten att driva kärnkraftsreaktorn har upphört, om inte talan dessförinnan har väckts av någon annan.

Talan skall väckas vid den fastighetsdomstol inom vars domkrets reaktorn är belägen.

9 §   I mål om fastställande av ersättning tillämpas bestämmelserna om expropriationsmål i 5 kap. 5-9, 11-14, 23 och 24 §§, 25 § första-tredje styckena, 26 § första stycket och andra stycket första meningen samt 27-29 §§ expropriationslagen (1972:719).

Ersättningen får bestämmas i annat än pengar trots bestämmelsen i 5 kap. 27 § expropriationslagen, om parterna är överens och samtliga borgenärer som har panträtt i fastigheten har lämnat sitt medgivande. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrivs för relaxation. Medgivande fordras dock inte av den för vars rätt domstolens avgörande är väsentligen utan betydelse.

10 §   I mål om fastställande av ersättning får domstolen på yrkande av den som är berättigad till ersättning föreskriva att förskott skall betalas på den ersättning som slutligt fastställs. Domstolen får dock inte förordna om förskott innan rätten att driva en kärnkraftsreaktor för att utvinna kärnenergi har upphört.

Om domstolen på yrkande av en viss sakägare har beslutat om förskott, får ett nytt yrkande om förskott från denne sakägare inte tas upp till prövning förrän det har gått sex månader sedan det föregående beslutet.

Beträffande förfarandet tillämpas vad som sägs i 5 kap. 21 § expropriationslagen (1972:719) om kvalificerat förhandstillträde.

Ett beslut om förskott får överklagas särskilt. Hovrättens avgörande i fråga om förskott får inte överklagas.

Betalning m.m.

11 §   I fråga om betalning eller nedsättning av ersättning gäller 6 kap. 1 § första stycket, 2-6, 8 och 17-20 §§ expropriationslagen (1972:719).

Betalning eller nedsättning skall ske inom tre månader från det att en dom om fastställande av ersättning har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller i fråga om förskott.

12 §   På ersättningen skall det tas ut ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den tidpunkt då rätten att driva en kärnkraftsreaktor upphör till dess betalning eller nedsättning sker. I den mån betalning eller nedsättning sker efter utgången av den i 11 § angivna fristen skall ränta tas ut enligt 6 § räntelagen.

Rättegångskostnader m.m.

13 §   I fråga om ersättning för rättegångskostnader i mål om fastställande av ersättning tillämpas 7 kap. 1 och 3-5 §§ expropriationslagen (1972:719).

14 §   Vid tillämpning av de bestämmelser i expropriationslagen (1972:719) som det hänvisas till i 6, 9, 11 och 13 §§ denna lag skall vad som sägs om den exproprierande avse staten, vad som sägs om expropriationstillstånd avse beslut enligt 3 §, vad som sägs om expropriationsmål avse mål om ersättning enligt denna lag och vad som sägs om tillträde avse den tidpunkt då rätten att driva kärnkraftsreaktor skall upphöra att gälla.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling (SFS) innehåller gällande lagar och förordningar. Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya.