Lag (1983:1097) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m.m.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling (SFS) innehåller gällande lagar och förordningar. Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya.
SFS nr:
1983:1097
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1983-12-08
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:587
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
1. att den som ansöker om tillstånd kan antas komma att bedriva verksamheten med noggrannhet och omsorg,
2. att, om sökanden är en juridisk person, en föreståndare för verksamheten har utsetts,
3. att sökanden eller, om denne är en juridisk person, föreståndaren och medlemmarna i dess styrelse har gjort sig kända för laglydnad och ordentlighet. Staten behöver inte tillstånd enligt första stycket. Detsamma gäller företag som avses i lagen (1974:191) om bevakningsföretag.3 § Fråga om tillstånd prövas av Polismyndigheten.
Lag (2014:587).4 § Polismyndigheten får återkalla tillståndet, om förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger. Bevakningsföretag får i motsvarande fall förbjudas att bedriva larminstallationsverksamhet.
Ett sådant förbud skall upphävas på ansökan av företaget, om det inte längre finns skäl för förbudet.
Lag (2014:587).
Lag (2014:587).8 § Har en polisutryckning gjorts med anledning av ett larm och kan det antas att larmet har utlösts av misstag eller att det har orsakats av andra brister i fråga om anläggningens skötsel eller utrustning, får Polismyndigheten förelägga larminnehavaren att vidta åtgärder för att förebygga ett upprepande. Föranleder larm från anläggningen polisutryckning efter det att ett föreläggande enligt första stycket har utfärdats och har inte larminnehavaren dessförinnan visat att han eller hon har fullgjort vad som har förelagts honom eller henne, ska innehavaren betala kostnaden för utryckningen, om det inte är uppenbart oskäligt. Fråga om sådan ersättningsskyldighet prövas av Polismyndigheten. Är i sådana fall som avses i första eller andra stycket larmanläggningen ansluten till larmmottagare hos Polismyndigheten, får myndigheten, enligt närmare föreskrifter som regeringen meddelar, besluta att anläggningen inte längre ska få vara ansluten.
Lag (2014:587).
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1983-12-08
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:587
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
Inledande bestämmelser
1 § I denna lag avses med larmanläggninglarmanläggning en anläggning som är inrättad för att
vid intrång, överfall eller annat liknan-
de brottsligt angrepp avge signal till en
särskild larmmottagare
larm en signal som avges från en larman-
läggning till en larmmottagare
larminstallations- yrkesmässig verksamhet för installa-
verksamhet tion, montering, reparation eller änd-
ring av larmanläggningar
larminstallations- ett företag som bedriver larminstalla-
företag tionsverksamhet
larminnehavare den som innehar en larmanläggningTillstånd för larminstallationsverksamhet2 § Larminstallationsverksamhet får inte bedrivas utan tillstånd. För tillstånd krävs
1. att den som ansöker om tillstånd kan antas komma att bedriva verksamheten med noggrannhet och omsorg,
2. att, om sökanden är en juridisk person, en föreståndare för verksamheten har utsetts,
3. att sökanden eller, om denne är en juridisk person, föreståndaren och medlemmarna i dess styrelse har gjort sig kända för laglydnad och ordentlighet. Staten behöver inte tillstånd enligt första stycket. Detsamma gäller företag som avses i lagen (1974:191) om bevakningsföretag.3 § Fråga om tillstånd prövas av Polismyndigheten.
Lag (2014:587).4 § Polismyndigheten får återkalla tillståndet, om förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger. Bevakningsföretag får i motsvarande fall förbjudas att bedriva larminstallationsverksamhet.
Ett sådant förbud skall upphävas på ansökan av företaget, om det inte längre finns skäl för förbudet.
Direktanslutning till Polismyndigheten
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver under vilka förutsättningar en larmanläggning får anslutas till larmmottagare hos Polismyndigheten.Lag (2014:587).
Larminnehavarens åligganden
6 § En larminnehavare är skyldig att göra vad som skäligen kan krävas av honom eller henne för att motverka att anläggningen genom obefogade larm förorsakar onödigt arbete för Polismyndigheten. Larminnehavaren ska särskilt ombesörja den skötsel och tillsyn av larmanläggningen som behövs och se till att personer som kan komma i kontakt med den inte av misstag utlöser larmet. Lag (2014:587).Obefogade larm
7 § Vid bedömningen av om utryckning ska göras eller annan åtgärd vidtas med anledning av ett larm bör Polismyndigheten, om åtgärden skulle leda till att andra uppgifter eftersätts, beakta om anläggningen tidigare i stor omfattning har föranlett onödiga insatser från myndighetens sida.Lag (2014:587).8 § Har en polisutryckning gjorts med anledning av ett larm och kan det antas att larmet har utlösts av misstag eller att det har orsakats av andra brister i fråga om anläggningens skötsel eller utrustning, får Polismyndigheten förelägga larminnehavaren att vidta åtgärder för att förebygga ett upprepande. Föranleder larm från anläggningen polisutryckning efter det att ett föreläggande enligt första stycket har utfärdats och har inte larminnehavaren dessförinnan visat att han eller hon har fullgjort vad som har förelagts honom eller henne, ska innehavaren betala kostnaden för utryckningen, om det inte är uppenbart oskäligt. Fråga om sådan ersättningsskyldighet prövas av Polismyndigheten. Är i sådana fall som avses i första eller andra stycket larmanläggningen ansluten till larmmottagare hos Polismyndigheten, får myndigheten, enligt närmare föreskrifter som regeringen meddelar, besluta att anläggningen inte längre ska få vara ansluten.
Lag (2014:587).
Tillsyn
9 § Polismyndigheten utövar tillsyn över att denna lag följs. Lag (2014:587).10 § Larminstallationsföretag och larminnehavare är skyldiga att på begäran lämna de upplysningar och visa de handlingar som behövs för tillsynen. Polismyndigheten får utfärda vitesföreläggande om detta inte görs. Lag (2014:587).Ansvar m.m.
11 § Den som bryter mot 2 § eller mot förbud som avses i 4 § andra meningen döms till böter eller fängelse i högst sex månader.12 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Ett föreläggande enligt 8 § första stycket får inte överklagas särskilt. Lag (2014:587).Övergångsbestämmelser
1983:1097 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Polismyndighet får före den 1 juli 1984 ta emot och pröva ansökan om tillstånd enligt 2 § såvitt avser tid därefter. Den som vid ikraftträdandet bedriver larminstallationsverksamhet och som före utgången av juni månad 1984 har sökt tillstånd får fortsätta med verksamheten medan ansökningen prövas. 1995:1712 Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. 2014:5871. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling (SFS) innehåller gällande lagar och förordningar. Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya.