Förordning (1988:719) om samordning av statlig tjänstepension med egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter;

SFS nr: 1988:719
Departement/myndighet: Finansdepartementet F1
Utfärdad: 1988-06-09
Ändrad: t.o.m. SFS 1991:1434
Upphävd: 1995-04-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1995:268
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

---

Inledande bestämmelser

1 §   Denna förordning innehåller föreskrifter om statlig tjänstepension som betalas ut samtidigt med riksdagspension och som grundar sig på anställning som upphört efter år 1973, om pensionernas sammanlagda tjänstetidsfaktor är högre än talet 1.

2 §   I förordningen avses med

riksdagspension -- egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.
m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre författning,
tjänstepension -- egenpension enligt statliga pensionsavtal eller andra statliga pensionsbestämmelser,
nettoförmån -- förmån som inte skall samordnas med en socialförsäkringsförmån,
tjänstepensionsbelopp -- pensionens normalbelopp eller motsvarande belopp,
tjänstetidsfaktor -- förhållandet mellan den tid som får tillgodoräknas och den tid som behövs för hel pension. Förordning (1991:1434).

Samordning före 65 års ålder

3 §   Föreskrifterna i 4--8 §§ gäller för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år.

4 §   Om båda pensionerna är hela, minskas tjänstepensionen med riksdagspensionen.

5 §   Om tjänstepensionen, men inte riksdagspensionen, är hel, minskas tjänstepensionen med det belopp som skulle ha gällt om den beräknats med tillämpning av riksdagspensionens tjänstetidsfaktor. Minskningen får dock inte vara större än riksdagspensionen.

6 §   Om tjänstepensionen är avkortad minskas den med det belopp som skulle ha gällt om den beräknats enligt en tjänstetidsfaktor som motsvarar den del av de sammanlagda tjänstetidsfaktorerna som överstiger talet 1.

Minskningen enligt första stycket får dock inte vara större än att summan av pensionerna uppgår till minst en hel tjänstepension.

7 §   Om riksdagspensionen har minskats med hänsyn till sjukpenning, sjukbidrag eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, skall den anses uppgå till det belopp som skulle ha gällt utan sådan minskning.

8 §   Om riksdagspensionen beräknats med hänsyn till att sjukbidrag eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut, tillämpas också föreskrifterna i 10 och 11 §§ för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år.

Samordning efter 65 års ålder

9 §   Om tjänstepensionen är en nettoförmån minskas den enligt föreskrifterna i 4--6 §§.

Föreskrifterna i 10 och 11 §§ gäller i övrigt för tid från och med den månad då pensionstagaren fyller 65 år eller den senare månad då riksdagspensionen betalas ut. Förordning (1991:1434).

10 §   Pensionen beräknas till ett belopp som svarar mot summan av dels vad som återstår av tjänstepensionen sedan den minskats enligt 4, 5 eller 6 §, dels 65 procent av riksdagspensionens pensionsunderlag multiplicerat med dess tjänstetidsfaktor. Beloppen skall avse månaden före den då pensionstagaren uppnår 65 års ålder, med hänsyn tagen till generella förändringar av pensionsnivåerna till den i 9 § avsedda månaden.

11 §   Utöver vad som följer av 10 § skall den beräknade pensionen samordnas med socialförsäkringsförmåner, förses med tilläggsbelopp och ändras på samma sätt som en hel tjänstepension. Före utbetalning avräknas riksdagspensionens belopp i den utsträckning det är möjligt.