Yttrandefrihet på nätet
Svar på skriftlig fråga 2019/20:300 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ku2019/
01826/MD
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratim
inistern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:300 av Fredrik Lindahl (SD)
Yttrandefrihet på nätet
Fredrik Lindahl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att gräsrotsrörelser och små politiska aktörer inte berövas sin röst online. Frågan är ställd med anledning av att plattformsföretaget Twitter beslutat att förbjuda politiska annonser i sin tjänst.
Som jag svarat Fredrik Lindahl tidigare, så regleras förhållandet mellan privata plattformar och deras användare av företagens egna användarvillkor inklusive regler för annonsering.
Samtidigt är det uppenbart att de globala plattformsföretagen, i kraft av storlek och marknadsdominans, har en stor betydelse för yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen. De interna regler som plattformarna sätter upp har därför betydelse för det demokratiska samtalet i Sverige.
Politisk annonsering på plattformar som Twitter och Facebook har varit diskuterad inom EU och globalt under de senaste åren i relation till ökande och snabbare spridning av desinformation och propaganda. På EU-nivå har plattformsföretag och annonsörer kommit överens om en uppförandekod för att stävja desinformation och propaganda. Just nu pågår en utvärdering av hur koden fungerat.
Jag kan konstatera att två av de stora plattformsföretagen, Facebook och Twitter, har kommit till olika slutsatser när det gäller politisk annonsering. Twitter har beslutat att inte tillåta betalad politisk annonsering medan Facebook har infört en auktoriseringsprocess för politisk annonsering i samband med val.
Frågor om de sociala nätverksföretagens roll för den fria åsiktsbildningen och balansen mellan företagens oberoende och vissa grundläggande principer för det demokratiska samhället kommer vara fortsatt aktuella. Regeringens arbete nationellt och internationellt utgår från principen om en vidsträckt yttrandefrihet och att alla ska ha samma rättigheter online såväl som offline.
Stockholm den 13 november 2019
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2019/20:300 av Fredrik Lindahl (SD) (Besvarad 2019-11-13)
Fråga 2019/20:300 Yttrandefrihet på nätet
av Fredrik Lindahl (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
För en tid sedan ställde jag en fråga till statsrådet om regeringen avsåg att vidta några åtgärder för att försäkra sig om att arbetstagares, publicisters och innehållsskapares rättigheter gentemot nätjättarna respekterades. Statsrådet svarade då i huvudsak att det är en viktig fråga för medie- och kulturpolitiken men att regeringen inte kan tvinga privata aktörer att publicera eller behålla ett visst innehåll. Statsrådet hänvisade även till arbete som sker på EU-nivå och att det arbetet sker utifrån principen om en vidsträckt yttrandefrihet som utgångspunkt för en fri och öppen åsiktsbildning.
Det allmänna bör inte kunna tvinga privata aktörer att publicera eller behålla ett visst innehåll om inte synnerliga skäl föreligger. Jag delar också statsrådets uppfattning att det är viktigt att internet är och förblir en plats för fri och öppen åsiktsbildning. Jag reagerar därför instinktivt negativt när jag läser att Twitter, med sin synnerligen starka ställning som forum för politisk kommunikation, globalt förbjuder politisk reklam. Bland annat skriver man:
“A final note. This isn’t about free expression. This is about paying for reach. And paying to increase the reach of political speech has significant ramifications that today’s democratic infrastructure may not be prepared to handle. It’s worth stepping back in order to address.”
Att betala för reklam kan vara nog så viktigt för små aktörer och gräsrotsrörelser för att kunna nå ut med sina budskap medan jättar såsom till exempel Förenta staternas president Donald Trump och den före detta presidenten Barack Obama knappast borde ha några problem med att fortsätta att nå en stor lyssnarskara. I min förra fråga till statsrådet skrev jag att internets styrka är det fria ordet och informationen samt den snabbhet med vilken de sprids och att det är en grannlaga uppgift att bevara friheten på internet samtidigt som man förhindrar att nätjättarna på grund av sin starka oligopolställning utnyttjar denna på ett otillbörligt sätt. Nu ser vi att friheten på nätet monteras ned bit för bit.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att säkerställa att även gräsrotsrörelser och små politiska aktörer inte ska berövas sin röst online?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.