Vindkraften och populationsperspektivet kring örnstammen

Svar på skriftlig fråga 2019/20:172 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

M2019/01819/Me

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:172 av Lars Thomsson (C)
Vindkraften och populationsperspektivet kring örnstammen

Lars Thomsson har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att det ska klargöras hur artskyddsförordningen och miljöprövningen ska förhålla sig till populationsperspektivet kring örnstammen.

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen är en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till
ett helt förnybart elsystem. En viktig del i denna övergång är en fortsatt ambitiös utbyggnad av vindkraft, vilket regeringen genom olika åtgärder aktivt verkar för. Det är samtidigt viktigt att vindkraftsutbyggnaden sker
på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Artskyddsförordningen, som är meddelad med stöd av miljöbalken, innehåller såväl bestämmelser som genomför EU:s naturvårdsdirektiv (fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet) som rent nationella bestämmelser. Syftet med naturvårdsdirektiven är framför allt att skapa möjligheter för arter och livsmiljöer att uppnå och behålla en gynnsam bevarandestatus samt att undvika att åtgärder och verksamheter riskerar att försämra denna status. Enligt den praxis som etablerats på senare år ska skyddet av arter ingå som en del av den lokaliseringsprövning som utgör en viktig del vid tillståndsprövningen av olika verksamheter.

De svenska populationerna av kungsörn och havsörn har under de senaste decennierna glädjande nog återhämtat sig, dock från låga nivåer. Båda arterna omfattas av fridlysning enligt 4 § artskyddsförordningen och är upptagna på den svenska rödlistan. Om vindkraftverk byggs nära häckningsplatser eller i stråk där örnar rör sig frekvent kan det finnas risk för kollisioner samt för störning av fåglarnas häckning. Vilken betydelse detta har för arternas bevarandestatus måste bedömas inom ramen för tillståndsprövningen i det enskilda fallet. En central fråga vid denna bedömning är risken för negativ påverkan på arternas populationsutveckling.

Som Lars Thomsson själv påpekar sker just nu en snabb utbyggnad av vindkraften i Sverige. Vindkraften är det energislag som ökar absolut snabbast och det är en utveckling som enligt Energimyndighetens prognoser kommer att fortsätta under kommande år. En ambitiös utbyggnad av vindkraft och andra förnybara energislag som sker på ett långsiktigt hållbart sätt är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen arbetar därför aktivt för att utbyggnaden av förnybar energi ska kunna fortsätta öka även under kommande år.

Strategisk planering och god kunskap om hur konflikter mellan vindkraft och skyddade arter kan undvikas är viktigt för att möjliggöra den snabba utbyggnad av vindkraft som krävs för att nå målen i energiöverenskommelsen. Ett flertal myndigheter, däribland Energimyndigheten och Naturvårdsverket, arbetar med att ta fram planeringsunderlag och sammanställa kunskap för att underlätta utbyggnad samtidigt som påverkan minimeras. Ett exempel på detta är den nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad som för närvarande tas fram av Energimyndigheten och Naturvårdsverket i samverkan med ett flertal andra myndigheter.

Stockholm den 23 oktober 2019

Isabella Lövin