Vidarebosättning

Svar på skriftlig fråga 2016/17:916 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2017/ 01857/POL

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:916 av Mikael Cederbratt (M) Vidarebosättning

Mikael Cederbratt har frågat mig om regeringen i förhandlingar på EU-nivå om vidarebosättningar kommer att driva linjen att det måste finnas ekonomiska styrmedel för att ge ökade incitament för EU:s medlemsstater att ta ett större ansvar.

Förslaget om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning från juli 2016 är ett av flera lagstiftningsförslag från kommissionen som ingår i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet.

Medlemsstaterna erbjuds enligt kommissionens förslag finansiering från asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) med 10 000 euro per person som vidarebosätts under det gemensamma EU-ramverket.

Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att parallellt behålla nationella program utöver vad de kommer att bidra med inom det gemensamma ramverket. Men vidarebosättning enligt nationella program kommer enligt kommissionens förslag inte att stödjas ekonomiskt via unionens budget.

Flera medlemsstater, däribland Sverige, som sedan länge har välfungerande nationella vidarebosättningsprogram har i förhandlingarna i rådet lyft fram frågan om finansieringsmöjlighet från AMIF också för de nationella programmen.

Det behövs ökade ansträngningar för att genom ökad vidarebosättning erbjuda säkra och lagliga vägar in i EU för personer som är i behov av internationellt skydd. Det är samtidigt viktigt att minska trycket på de länder som tagit emot ett stort antal flyktingar. För Sverige är det en viktig prioritering att samtliga medlemsstater är med och tar sitt ansvar och vidarebosätter fler personer som är i behov av skydd till EU.

Regeringen kommer att fortsätta att driva på för att det ska finnas ekonomiska incitament på EU-nivå för att öka vidarebosättningen.

Stockholm den 1 mars 2017

Morgan Johansson