Vetenskapliga bedömningar och glyfosat
Svar på skriftlig fråga 2017/18:326 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
PAGE
2
Dnr M2017/02897/Ke | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:326 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Vetenskapliga bedömningar och glyfosat
Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig om jag anser att beslut om exempelvis växtskyddsmedel helt ska baseras på en vetenskaplig be-dömning eller inte, och om inte – vad den då i sådant fall ska baseras på.
I mitt svar på frågorna 2017/18:147 respektive 2017/18:174 har jag redo-gjort för regeringens position i den pågående behandlingen av kommis-sionens förslag om ett förnyat godkännande för glyfosat. Av de svaren framgår det tydligt att det aldrig hölls en omröstning om ett förslag från kommissionen om ett förnyat godkännande på tio år. Sverige har således aldrig lagt en nejröst till förnyat godkännande. I övrigt hänvisar jag till nämnda svar i de delarna.
Lagstiftningen för växtskyddsmedel är harmoniserad på EU-nivå genom förordning 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på mark-naden. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige. Syftet med förord-ningen som helhet är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen. För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön får ett verksamt ämne eller ett växtskyddsmedel bara godkännas om ämnet eller medlet inte har några skadliga hälsoeffekter på människor eller djur och om det inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt.
En godkännandeförordning för det aktuella verksamma ämnet ska, enligt artikel 13 i förordningen, antas ”på grundval av granskningsrapporten, andra faktorer av betydelse för den aktuella frågan och försiktighetsprincip-en”. I beaktandesatserna till sitt förslag om ett förnyat godkännande för glyfosat hänvisar kommissionen dels till Europaparlamentets resolu-tioner om glyfosat, dels ett medborgarinitiativ som särskilt hänvisat till glyfosat i en av sina tre målsättningar. Regeringens bedömning är att kommissionens beaktanden och förslag är i enlighet med förordningens bestämmelser. När det gäller de vetenskapliga bedömningarna som gjorts, anser regeringen, i likhet med vad jag har kommunicerat tidigare, att dessa ska respekteras.
Stockholm den 6 december 2017
Karolina Skog
Skriftlig fråga 2017/18:326 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) (Besvarad 2017-12-06)
Fråga 2017/18:326 Vetenskapliga bedömningar och glyfosat
av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige och används främst för ogräsbekämpning på jordbruksmark. I Sverige finns i praktiken inga alternativ till glyfosat, varför dess tillåtlighet måste betraktas som avgörande för att över huvud taget kunna bedriva växtodling här.
EU:s kemikaliemyndighet (Echa) har i ett utlåtande slagit fast att det saknas vetenskapliga bevis för att klassa glyfosat som cancerframkallande. Även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har i olika rapporter dragit slutsatsen att glyfosat inte är cancerframkallande.
Trots detta röstade Sverige i den pågående EU-processen nej till en förlängning av tillståndet i tio år i den indikativa omröstning som hölls den 25 oktober. Vid den indikativa omröstningen den 9 november om en förlängning i fem år röstade Sverige dock ja. Att Sverige röstat på två diametralt olika sätt, med samma vetenskapliga slutsatser som grund, är mycket märkligt och föga förtroendeingivande.
När jag i samband med den första omröstningen ställde en fråga till miljöministern angående Sveriges ställningstagande fick jag ett svar som innehöll följande stycke:
”Regeringen anser att det är viktigt att respektera vetenskapliga bedömningar och att följa reglerna. Regeringen anser det också viktigt att ett godkännande kan vinna bred acceptans bland medlemsstater och bland medborgarna. Det är viktigt att vi tar den oro som finns kring miljörisker kopplat till glyfosat på allvar. Samtidigt behöver lantbrukare få tid att ställa om till alternativa metoder.”
Statsrådets svar är motsägelsefullt. Först skriver statsrådet att det är ”viktigt att respektera vetenskapliga bedömningar”, sedan att det är viktigt att ta den ”oro som finns” på allvar. Men om oron är obefogad och saknar grund i de vetenskapliga bedömningar som har gjorts av ansvariga myndigheter är det svårt att förstå det beskedet. Människor kan vara oroliga för både det ena och det andra och i stället för att bekräfta och förstärka obefogad oro vore det rimligt att regeringen klargör att oron saknar stöd i de vetenskapliga bedömningar som har gjorts.
Slutligen skriver statsrådet att lantbruket behöver ”få tid att ställa om till alternativa metoder”. Baserat på de vetenskapliga slutsatserna är det svårt att förstå på vilken grund regeringen förordar en sådan omställning.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Anser ministern att beslut om exempelvis växtskyddsmedel helt ska baseras på en vetenskaplig bedömning eller inte, och om inte – vad ska den i så fall baseras på?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.