Värnande i FN av folkrätten och Sveriges trovärdighet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:111 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:111 Värnande i FN av folkrätten och Sveriges trovärdighet
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:111 av Olle Thorell (S)
Värnande i FN av folkrätten och Sveriges trovärdighet
Olle Thorell har frågat mig hur jag i mitt uppdrag avser värna om Sveriges utrikespolitiska principer och internationella trovärdighet och agera för att säkerställa att Sverige fortsatt uppfattas som en tydlig röst för folkrätten i Mellanösternkonflikten.
Folkrätten är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sveriges Israel-Palestina-politik är tydligt förankrad i folkrätten och baseras på de parametrar som det internationella samfundet slagit fast, bland annat genom beslut i FN:s säkerhetsråd och generalförsamling. Sveriges positioner är också helt i linje med EU:s gemensamma politik.
Som jag nyligen noterade i en interpellationsdebatt sammanfaller Internationella domstolens rådgivande yttrande den 19 juli i avgörande delar med EU:s politik: Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver förutsättningarna för en tvåstatslösning och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Detta är budskap vi för fram med stor tydlighet, inklusive direkt till Israel. EU är också tydligt i att inte erkänna några förändringar av 1967 års gränser som inte parterna har kommit överens om. En hållbar fred förutsätter en förhandlad tvåstatslösning som har uppslutning från bägge parter. Det krig som nu rasar har gjort tvåstatslösningen ännu viktigare och ett Gaza utan Hamasstyre är en nödvändig förutsättning för att göra idén möjlig.
Regeringen menar att det krav som uppställs i generalförsamlingens resolution från den 19 september om Internationella domstolens rådgivande yttrande att Israel ska dra sig tillbaka från ockuperat område inom tolv månader skapar problem för en förhandlad tvåstatslösning. Vi skulle ha föredragit att mer tid hade getts parterna att diskutera hur en uppföljning av domstolens yttrande bäst kan bidra till målsättningen om en förhandlad tvåstatslösning.
Att Sverige anslöt sig till de övriga 11 EU-länder som avstod i omröstningen i generalförsamlingen innebär inte på något sätt ett minskat stöd för Internationella domstolen, folkrätten och en regelbaserad världsordning. Regeringen står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande. Den regelbaserade världsordningen är mer angelägen än någonsin att upprätthålla.
Stockholm den 11 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:111 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-11)
Fråga 2024/25:111 Värnande i FN av folkrätten och Sveriges trovärdighet
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sveriges Mellanösternpolitik har under lång tid präglats av ett starkt engagemang för en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina, där folkrätten och mänskliga rättigheter har varit centrala principer. Socialdemokraterna har konsekvent betonat att den israeliska ockupationen och de olagliga bosättningarna utgör hinder för fred och utveckling i regionen. Erkännandet av Palestina som stat var en tydlig signal om Sveriges stöd för en rättvis och hållbar lösning på konflikten, i enlighet med internationell rätt och FN-stadgan.
Mot denna bakgrund har Sveriges beslut att lägga ned sin röst i FN:s generalförsamling den 18 september 2024, i en omröstning om att Israel ska följa Internationella domstolens rådgivande yttrande om ockupationens olaglighet, väckt stor uppmärksamhet. Resolutionen, som röstades fram med stöd från flera av Sveriges närmaste grannländer, såsom Finland, Lettland och Estland, kräver att Israel avslutar sin ockupation och evakuerar de olagliga bosättningarna. Finland betonade i sin röstförklaring att resolutionen handlar om att upprätthålla FN-stadgans förbud mot territoriell erövring genom våld, vilket är av särskild betydelse för Finland med tanke på landets egen historia av utsatthet för ockupation och aggression.
Sveriges regering har, genom statsrådet, förklarat den nedlagda rösten med att resolutionen inte ger tillräcklig tid för Israel att agera och att det skulle kunna försvåra förhandlingarna om en tvåstatslösning. Detta väcker dock frågor med tanke på att flera EU-länder som också stöder en förhandlad lösning valde att rösta för resolutionen. Dessutom har förändringar skett i den svenska biståndspolitiken där tidigare specifika strategier för Palestina nu har inordnats i en bredare regional strategi för Mellanöstern, vilket har lett till en minskad betoning på den israeliska ockupationen som ett centralt utvecklingshinder för Palestina.
Samtidigt har Sverige beslutat att säga upp avtal med åtta människorättsorganisationer, inklusive B’Tselem och al-Haq, vilka har spelat en avgörande roll i att dokumentera övergrepp mot palestinier under ockupationen. Detta beslut fattades under en period av kraftigt ökat våld från israeliska bosättare och soldater mot palestinier, vilket föranleder frågor om regeringens fortsatta stöd för mänskliga rättigheter i det ockuperade området.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Mot bakgrund av det som framförs ovan om agerandet från Finland, Lettland och Estland, som delar liknande värderingar som Sverige när det gäller folkrätten och respekt för FN-stadgan, hur avser ministern att i sitt uppdrag värna om Sveriges utrikespolitiska principer och internationella trovärdighet och agera för att säkerställa att Sverige fortsatt uppfattas som en tydlig röst för internationell rätt i Mellanösternkonflikten?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.