Världsarvet Hälsingegårdars finansiering
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1264 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1264 Världsarvet Hälsingegårdars finansiering
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2024/25:1264 av Kristoffer Lindberg (S)
Världsarvet Hälsingegårdars finansiering
Kristoffer Lindberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta med anledning av det som har framförts i det öppna brevet från sju gårdsägare till världsarvet Hälsingegårdar till Riksantikvarieämbetet om möjligheten till ekonomiskt stöd.
Inledningsvis vill jag understryka att jag delar engagemanget för de svenska världsarven. De femton världsarv vi har i Sverige är unika platser som vittnar om jordens och människans historia.
Världsarven ägs och förvaltas av en rad aktörer, såväl privata som offentliga. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för tillämpningen i Sverige av Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv och för samordning av det nationella världsarvsarbetet. Naturvårdsverket har ansvaret för de världsarv som är naturarv. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna bland annat för frågor om kultur- och naturmiljö vilket även omfattar världsarv.
Riksantikvarieämbetet och andra aktörers arbete med världsarven utgår från den nationella värdsarvsstrategin med tillhörande handlingsplan, som Riksantikvarieämbetet tagit fram på uppdrag av regeringen. Under världsarvsstrategins första genomförandeperiod 2021–2024 fanns möjlighet för världsarven som är kulturarv att söka särskilda medel inom Riksantikvarieämbetets anslag för kulturmiljövård. Fyra miljoner kronor delades årligen ut och syftet var att stärka den lokala och regionala implementeringen av världsarvsstrategin. Riksantikvarieämbetet har under 2024 utvärderat bidragets användning och konstaterar att bidraget varit värdefullt för strategins implementering och genomförande. Bidraget har fortsatt stärka världsarvssamordnarnas roll och möjligheter att bedriva ett kvalitativt världsarvsarbete på lokal och regional nivå.
Riksantikvarieämbetet bedömer mot bakgrund av utvärderingen att den ordinarie bidragsgivningen från Riksantikvarieämbetets anslag för kulturmiljövård enligt förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer är tillräcklig för det fortsatta genomförandet av åtgärder i världsarvsstrategin. Ansökan om bidrag enligt förordningen ges in till länsstyrelsen och prövas av Riksantikvarieämbetet eller, efter Riksantikvarieämbetets bemyndigande, av länsstyrelsen.
Regeringen följer löpande frågan och behovet av att vidta åtgärder.
Stockholm den 2 juli 2025
Parisa Liljestrand
Skriftlig fråga 2024/25:1264 av Kristoffer Lindberg (S) (Besvarad 2025-07-02)
Fråga 2024/25:1264 Världsarvet Hälsingegårdars finansiering
av Kristoffer Lindberg (S)
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
”Definitionen av ett världsarv är att det är en plats, miljö eller objekt som har enastående universellt värde för hela mänskligheten, och som har erkänts av Unesco enligt Världsarvskonventionen från 1972.”
Så inleds det öppna brev som sju gårdsägare till världsarvet Hälsingegårdar sänt till Riksantikvarieämbetet.
I Sverige finns 15 världsarv, däribland världsarvet Hälsingegårdar.
Det är inte enskilda personer, kommuner, regioner eller myndigheter som ansöker om världsarvsstatus hos Unesco, utan det är regeringen som gör det. Sverige som land har undertecknat världsarvskonventionen och därigenom förbundit sig att identifiera, skydda, bevara, vårda, tillgängliggöra och kommunicera världsarven. Ett världsarv ska bevaras för all framtid. I Sverige finns inget ekonomiskt statligt stöd för att uppfylla detta åtagande. Detta är tydligt i jämförelse med exempelvis vårt grannland Norge, där situationen för världsarven ser helt annorlunda ut när det kommer till statlig finansiering.
I Sverige i dag faller inte sällan detta arbete på regioner eller kommuner där världsarven ligger. I fallet världsarvet Hälsingegårdar faller det på sex privata gårdsägare. De åtaganden som Sverige som stat förbundit sig att uppfylla vid undertecknandet av världsarvskonventionen är ett orimligt ansvar att lägga på enskilda privatpersoner.
Gårdsägarna uttrycker oro inför framtiden, inte minst i relation till kommande generationsväxling på gårdarna, och de kräver i sitt brev ett besked om hur världsarvets framtid och ekonomi ska tryggas.
Man är kritisk till Riksantikvarieämbetet, som man menar inte agerar genom att äska pengar från regeringen. Man menar att myndigheten i stället i sin tur inväntar budget för de svenska världsarven från regeringen.
Brevet avslutas med orden: ”Vi önskar besked om möjligheten till ekonomiskt stöd. Situationen för oss gårdsägare är ohållbar för närvarande. Världsarvet Hälsingegårdars bevarande för all framtid, kan inte bygga på ideellt arbete av ägarna.”
Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion för 2025 avsatt medel öronmärkta för de svenska världsarven. Det är en blygsam summa i sammanhanget men ett första steg mot att staten tar sin del av ansvaret för de svenska världsarven.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta med anledning av det som har framförts i det öppna brevet till Riksantikvarieämbetet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.