Världsarvet Hagia Sofia
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1841 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1841 av Björn Söder (SD) Världsarvet Hagia Sofia
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta internationellt med anledning av att världsarvet Hagia Sofia nu blir en moské.
Som frågeställaren framhåller har Turkiets högsta förvaltningsdomstol upphävt beslutet som fattades 1934 om att omvandla Hagia Sofia till ett museum. Vidare har Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan beslutat att Hagia Sofia fortsättningsvis ska administreras som en moské.
Regeringen beklagar besluten. Hagia Sofia är ett världsarv och ska respekteras som ett sådant. Det betyder bland annat att dess stora universella värde ska bevaras för all framtid och att det ska vara en del av samhället, till exempel som besöksmål eller miljö som skapar mening och tillhörighet. Likaså är Hagia Sofia en viktig symbol för interreligiös dialog. Därför är det viktigt att inga åtgärder vidtas som kan hota dess status som världsarv, och att Hagia Sofia fortsätter att vara tillgängligt för en bred allmänhet. Detta är något som EU:s medlemsländer, däribland Sverige, framfört gemensamt i UNESCO. Vid EU:s utrikesministermöte den 13 juli fördömdes också beslutet att ändra Hagia Sofias status.
Jag har redogjort för regeringens syn på omvandlingen av världsarvet Hagia Sofia i svaren på fråga 2029/20:1749 av Markus Wiechel (SD) och fråga 2019/20:1823 av Boriana Åberg (M).
Stockholm den 5 augusti 2020
Ann Linde
Skriftlig fråga 2019/20:1841 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2020-08-04)
Fråga 2019/20:1841 Världsarvet Hagia Sofia
av Björn Söder (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Hagia Sofia i Istanbul i Turkiet byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537. Till följd av brytningen mellan den västliga och östliga kristenheten blev den senare förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan. Efter ca 900 år som kristen kyrka omvandlades den till moské efter Konstantinopels fall år 1453 och användes sedan som moské i 481 år men blev år 1934 ett museum efter beslut av Kemal Atatürk och utsågs till världsarv av Unesco.
I över åttio år har Hagia Sofia varit en viktig plats för såväl kristna som muslimer.
Fredagen den 10 juli 2020 upphävdes museistatusen efter beslut av den turkiska högsta förvaltningsdomstolen. Direkt därefter deklarerade den turkiske auktoritäre och islamistiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan att byggnaden åter ska användas som moské.
Erdoğans beslut är ännu en i raden av hans åtgärder för att islamisera sitt land. I och med beslutet markerar Turkiet ytterligare avstånd mot väst och fortsatt politisering av såväl religion som kulturhistoria.
Grekland var ett av de första länder som fördömde beslutet, och man säger att man kommer att göra allt i sin makt för att det ska leda till konsekvenser för Turkiet. Den grekiska regeringens talesperson Stelios Petsas säger att man överväger alla möjligheter till olika åtgärder. Även den grekiske premiärministern Kyriakos Mitsotakis fördömer i ett uttalande beslutet. I detta skriver han bland annat att beslutet inte bara påverkar Turkiets relationer till Grekland utan även till EU, Unesco och den globala gemenskapen.
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta internationellt med anledning av att världsarvet Hagia Sofia nu blir en moské?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.