Vargstammens beslutade bevarandestatus
Svar på skriftlig fråga 2021/22:979 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:979 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Vargstammens beslutade bevarandestatus
Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vargstammen ska hållas inom det intervall som riksdagens beslutat om.
Det övergripande och långsiktiga målet för Sveriges rovdjurspolitik är att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.
Rovdjursförvaltningen ska vara förenlig med våra EU-rättsliga åtaganden och övriga nationella mål.
Riksdagens godkännande av rovdjurspropositionen (prop. 2012/13:191) innebar att riksdagen beslutade om flera mål för vargstammen i Sverige. Ett av målen avser referensvärdet för gynnsam bevarandestatus hos den svenska vargpopulationen, det vill säga det antal vargar som kan anses tillräckligt för att den svenska vargpopulationen ska kunna anses ha en gynnsam bevarandestatus. Riksdagen beslutade att referensvärdet skulle vara någonstans mellan 170 och 270 individer.
Enligt propositionen skulle Naturvårdsverket efter riksdagens behandling bedöma vilket det exakta referensvärdet för varg skulle vara inom det av riksdagen godkända föreslagna intervallet och rapportera värdet till EU-kommissionen enligt just art- och habitatdirektivet.
Riksdagsbeslutet handlade om den rapportering av rovdjur som Sverige gjorde 2013. Enligt EU-kommissionens riktlinjer kan det rapporterade referensvärdet inte vara ett intervall utan måste vara ett exakt värde.
Naturvårdsverket rapporterade 2013 att referensvärdet för vargpopulationen i Sverige skulle vara 270. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är ett värde som inte får underskridas, alltså helt enkelt ett golv för vargstammen.
Enligt EU-kommissionens riktlinjer ska ett referensvärde för gynnsam bevarandestatus tas fram från en sårbarhetsanalys. Det handlar om att hitta en nivå på stammen där den inte löper risk att utrotas. Den sårbarhetsanalys som låg till grund för referensvärdet 2013 kritiserades för att inte beakta de genetiska aspekterna, vilket är ett krav i EU-kommissionens riktlinjer.
Regeringen gav därför under 2015 Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån ett brett vetenskapligt underlag uppdatera analysen och med den nya analysen som grund utreda vad som krävs för att populationen ska anses ha gynnsam bevarandestatus.
Analysen visade att det med hänsyn till populationens inavelsgrad behövs minst 300 vargar i Sverige och att minst en invandrad varg från Finland eller Ryssland behöver reproducera sig med en skandinavisk varg varje femårsperiod för att populationen ska ha gynnsam bevarandestatus.
Medlemsländerna rapporterar situationen för arternas bevarandestatus till EU-kommissionen vart sjätte år. Mellan rapporterna behöver länderna uppdatera hur utvecklingen ser ut. Senast Sverige rapporterade, år 2019, angavs att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för varg bedömdes vara 300 vargar. Jag uppfattar att Naturvårdsverkets bedömning av referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för vargen i Sverige nu vilar på den vetenskapliga grund som EU-kommissionens riktlinjer kräver av medlemsländerna.
Viltförvaltningen i Sverige är regionaliserad. Länsstyrelserna ska samverka om frågor om förvaltning av de stora rovdjuren och upprätta en rovdjursförvaltningsplan för länet. Länsstyrelserna har möjlighet att besluta om licensjakt efter varg, när upprätthållandet av vargens gynnsamma bevarandestatus inte försvåras i syfte bl.a. att minska koncentrationen av rovdjur inom rovdjurstäta områden.
Avslutningsvis kan jag konstatera att den moderatledda regeringen införde ett tak för vargstammen år 2009. Den moderatledda regeringen avskaffade sedan det år 2011 mot bakgrund av kritik från EU-kommissionen som menade att taket var oförenligt med EU-rätten.
Stockholm den 9 februari 2022
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2021/22:979 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) (Besvarad 2022-02-09)
Fråga 2021/22:979 Vargstammens beslutade bevarandestatus
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Just nu pågår inventeringsperioden för varg. Det senaste dygnet har vi kunnat ta del av inrapporterade siffror som gör gällande att vi med två månader kvar av inventeringsperioden har säkrat över 350 individer varg i Sverige. Detta är långt över de beslut som fattats för vargstammen. Och det med två månader kvar, vilket innebär att sannolikheten är hög att antalet varg kommer att öka ytterligare. Det är en oönskad utveckling som måste få ett stopp. Gynnsam bevarandestatus har beslutats av riksdagen till intervallet 170–270 vargar. Nu ser vi siffror som överstiger detta med mer än 30 procent.
Ökningen av varg har de senaste åren inneburit stora förluster för lantbrukare med tamboskap. Vi har kunnat se att vargen inte ens jagar för föda utan härjar fritt inom exempelvis fårhägn, där djuren skadas så allvarligt att de avlider, eller måste avlivas, till följd av sina skador.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vargstammen ska hållas inom det intervall som riksdagens beslutat om?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.