Vårdens medarbetare under stort tryck

Svar på skriftlig fråga 2015/16:335 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr S2015/07445/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:335 av Cecilia Widegren (M) Vårdens medarbetare under stort tryck

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta förslag som jag är beredd att vidta nu och som kan få omedelbara effekter genom att minska pressen på hälso- och sjukvården och dess medarbetare.

Våra myndigheter följer den aktuella situationen i hälso- och sjukvården noga och regeringen har en tät kontakt med dem, landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och får således regelbunden information om utvecklingen. Regeringen är väl medveten om att hälso- och sjukvården står inför utmaningar framöver men vi imponeras också av hur hälso- och sjukvården på ett pragmatiskt sätt har utvecklat sin organisation för att hantera flyktingsituationen.

I den extra ändringsbudget för 2015 som regeringen överlämnat till riksdagen föreslås att 1,47 miljarder kronor tillförs till landstingen för att hantera den rådande flyktingsituationen och minska trycket på den kommunala ekonomin. Detta är utöver de satsningar som vi har föreslagit i budgetpropositionen för 2016 och som syftar till att stärka hälso- och sjukvården, bland annat med en extra miljard 2016.

Regeringen beslutade den 8 oktober 2015 att avsätta medel till SKL för en förstudie för att möta ohälsan hos nyanlända och asylsökande. Inom ramen för förstudien genomförs det en kartläggning för att identifiera vilka behov hos flyktingar som kommer att påverka hälso- och sjukvården. Goda exempel som identifieras i projektet kommer att läggas ut på en webbsida så att alla landsting kan dra nytta av projektet.

Det är inte min uppfattning att den nuvarande situationen med det stora antalet flyktingar till Sverige har medfört att traumavården har blivit överbelastad. Socialstyrelsens rapport Traumavård för allvarliga händelser, utgör ett planeringunderlag som stöd till landstingen i deras arbete med att upprätta planer för traumavården och beredskapen att kunna omhänderta ett större antal svårt skadade vid en allvarlig händelse. Planeringsunderlaget avser underlätta för hälso- och sjukvården att strukturera sina resurser för att hantera stora olyckor eller händelser med många skadade.

En utmaning för hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen.

Regeringen arbetar med frågan på olika sätt, bl.a. har vi föreslagit att det avsätts 1 miljard kronor per år fr.o.m. 2016 för att bl.a. stödja landstingen inom kompetensförsörjningsområdet, den s.k. professionsmiljarden. Regeringen har även bjudit in berörda parter för att diskutera kompetensförsörjningsfrågor. Socialstyrelsen har dessutom fått i uppdrag att korta handläggningstiderna för validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer. Regeringen avsätter 65 miljoner kronor 2016 och därefter 42 miljoner per år för att snabba upp Socialstyrelsens hantering.

En säkrare identifiering av asylsökande som är patienter i vården är av betydelse för att kunna upprätthålla en god patientsäkerhet. Skatteverket har fått i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer samt föreslå hur ett sådant förfarande bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2016.

Stockholm den 2 december 2015

Gabriel Wikström

Skriftlig fråga 2015/16:335 av Cecilia Widegren (M) (Besvarad 2015-12-02)

Fråga 2015/16:335 Vårdens medarbetare under stort tryck

av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten och vården är redan påtaglig. Det tryck och den press som nu delar av vårdens och socialtjänstens personal är utsatt för är inte hållbar. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Svensk vårdpersonal är eftertraktad och ansedd som duktig på organisation och att göra prioriteringar i kris.

Sverige befinner sig emellertid nu i en situation som vi inte har kontroll över. Läget är akut och extraordinärt. Givetvis gäller detta för alla som flyr från till exempel Syrien, men även situationen med mottagnade av många flyktingar under mycket kort tid är extraordinär. Vi ska alltid ha fokus på kvalitet inom vården och socialtjänsten.

Migrationsverkets senaste prognos talar sitt tydliga språk. För år 2015 beräknas mellan 140 000 och 190 000 asylsökande. Lägg därtill, eftersom Sverige för närvarande inte har kontroll över sina gränser, ett betydande men okänt antal människor som tagit sig in i landet illegalt utan att ha sökt asyl.

Landstingen använder så kallade reservnummer med födelsedata och bokstavskombinationer för människor som saknar personnummer. Som situationen är just nu uppstår lägen där asylsökande har flera reservnummer och förväxlingar sker, med följd att patientsäkerheten inte kan upprätthållas.

Den här nya situationen sätter ett stort tryck på bland annat traumavården. För närvarande finns det ingen enhetlig organisation för denna form av vård i Sverige. Såväl kompetens och erfarenheter som utrustning varierar mellan olika sjukhus, landsting och regioner. Det så avgörande omhändertagandet vid traumavård involverar flera specialiteter inom olika kliniker. Samordningsansvaret mellan dessa är, enligt Socialstyrelsens aktuella rapport, otydligt i flera fall.

I rapporten från Socialstyrelsen presenteras ett antal viktiga strategiska val som i huvudsak riktar in sig på den nationella nivån. Det mest centrala av dessa är införandet av ett nivåindelat traumavårdssystem i likhet med vad som erbjuds internationellt. Detta system påminner om det som Utredningen om högspecialiserad vård, tillsatt av alliansregeringen (dir. 2014:56), analyserar. 

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ansvarigt statsråd Gabriel Wikström (S):

 

Vilka konkreta förslag som kan få omedelbara effekter genom att minska pressen på hälso- och sjukvården och dess medarbetare är statsrådet beredd att vidta nu?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.