Vården för ätstörningar
Svar på skriftlig fråga 2024/25:859 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:859 Vården för ätstörningar
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2024/25:859 av Sanna Backeskog (S)
Vården för ätstörningar
Sanna Backeskog har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att vården för ätstörningar blir jämlik och tillgänglig i hela landet, så att vård ges utifrån medicinska behov snarare än bostadsort, ekonomiska förutsättningar eller vårdgivarnas ekonomiska incitament.
Regeringen, liksom Sanna Backeskog, ser med oro på de uppgifter om brister inom ätstörningsvården som framkommit i olika kartläggningar.
Jag vill först, även i denna fråga, framhålla att hälso- och sjukvården, inbegripet vården för personer med ätstörningsproblematik, primärt är ett ansvar för regionerna som huvudmän för hälso- och sjukvården. Mitt uppdrag som socialminister med ansvar för frågor om psykiatri är att vidta insatser för att stödja regionerna och andra berörda aktörer för att skapa förutsättningar för en god vård för personer med ätstörningsproblematik.
För att stödja regionerna i utvecklingen av vården för personer med ätstörningsproblematik har regeringen genomfört flera insatser. Förutom de satsningar som jag tidigare har lyft fram i svar på både riksdagsfrågor och interpellationer, beslutade regeringen i januari 2025 att ingå en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2025/00155). Överenskommelsen innehåller bl.a. riktade medel till regionerna samt till regioner och kommuner gemensamt i syfte att bl.a. skapa förutsättningar för ett utvecklat främjade och förebyggande arbete med särskilt fokus på barn och unga och stärkta insatser till personer med komplexa behov, inbegripet samsjuklighet, psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
Regeringen har vidare ingått en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin 2025–2026 (S2025/00394). Satsningen, som enligt budgetpropositionen för 2025 uppgår till 1 miljard kronor årligen under 2025–2027, är rekordstor. När det gäller primärvården har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut medel till regionerna för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa (S2025/00397).
Dessa initiativ bedömer regeringen kommer att skapa förutsättningar för regionerna och andra berörda aktörer i arbetet med att förebygga, tidigt möta och genomföra adekvata insatser för personer med ätstörningsproblematik och/eller samsjuklighet.
Regeringen genomför också flera satsningar för att stärka tillgängligheten i hälso- och sjukvården i stort. Utöver att tillföra 7,5 miljarder kronor för stärkt tillgänglighet och kortare vårdköer har regeringen också gett en särskild utredare i uppdrag att se över utformningen av vårdgarantin (dir. 2024:50). I uppdraget ingår att föreslå hur patientens möjlighet att fritt välja utförare av offentligt finansierad specialiserad vård i hela landet, som redan i dag omfattar den specialiserade öppenvården, ska utökas till att också omfatta sluten vård. Utredaren ska också kartlägga hur patienters behov av kontinuitet och sammanhållen vård tillgodoses vid specialiserad vård, särskilt för patienter med flera olika diagnoser eller utdragna vårdförlopp. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2026.
På uppdrag av regeringen presenterade Socialstyrelsen i december 2024 nationella riktlinjer för vård för ätstörningar samt stöd till implementering och uppföljning, som vänder sig till berörda aktörer. Målsättningen med riktlinjerna är att säkerställa att vården är god, jämlik och ges i rätt tid, att det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas och att kompetensen höjs. För att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna har regeringen i regleringsbrevet för 2025 avseende Socialstyrelsen gett myndigheten i uppdrag att genomföra insatser för att sprida och implementera de nationella riktlinjerna för ätstörningsvården och tillhörande kunskapsstöd till berörda aktörer.
Utvecklingen avseende vården för personer med ätstörningsproblematik är en fråga som är angelägen för regeringen och som jag följer noggrant. Jag hoppas att den också kommer att prioriteras framgent hos berörda huvudmän. Som jag nämnde inledningsvis är det hög tid för det.
Stockholm den 12 mars 2025
Jakob Forssmed
Skriftlig fråga 2024/25:859 av Sanna Backeskog (S) (Besvarad 2025-03-12)
Fråga 2024/25:859 Vården för ätstörningar
av Sanna Backeskog (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Ätstörningar är en av de mest dödliga psykiatriska sjukdomarna, och enligt en ny rapport från Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar präglas vården av stora regionala skillnader och bristande tillgång till adekvat behandling. Rapporten, baserad på över 600 respondenters erfarenheter, visar att samsjuklighet är vanligt bland personer med ätstörningar, där depression, ångest, PTSD, autism och adhd är särskilt frekvent förekommande. Trots detta saknar stora delar av vården tillräcklig kompetens för att hantera samsjuklighet, vilket resulterar i att patienter bollas mellan vårdnivåer utan att någon tar ett helhetsansvar.
Vidare framkommer det att tillgången till specialiserad vård varierar kraftigt mellan regioner. I vissa delar av landet får patienter adekvat behandling inom ramen för specialiserad ätstörningsvård, medan andra hänvisas till allmänpsykiatrin eller primärvården, där kunskapen om ätstörningar är begränsad. Detta leder till att patienter i många fall nekas vård med hänvisning till att deras sjukdom inte är tillräckligt allvarlig, samtidigt som de som bedöms vara i akut behov ofta tvingas vänta i månader eller år på behandling. Enligt rapporten har var fjärde drabbad och var femte närstående upplevt att vårdgarantin inte uppfyllts.
Ytterligare en problematik som rapporten lyfter fram är att de svårast sjuka ofta är de största förlorarna i dagens system. Privata vårdgivare har sällan incitament att ta emot patienter med komplexa behov, vilket innebär att patienter som är i störst behov av omfattande insatser riskerar att nekas vård. Samtidigt rapporterar närstående att de saknar tillräckligt stöd från vården, vilket försvårar deras möjlighet att bistå den drabbade i tillfrisknandet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att vården för ätstörningar blir jämlik och tillgänglig i hela landet så att vård ges utifrån medicinska behov snarare än bostadsort, ekonomiska förutsättningar eller vårdgivarnas ekonomiska incitament?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

