Vårdbehov och kapacitet inom barn- och ungdomspsykiatrin
Svar på skriftlig fråga 2023/24:994 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:994 Vårdbehov och kapacitet inom barn- och ungdomspsykiatrin
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2023/24:994 av Anna Vikström (S)
Vårdbehov och kapacitet inom barn- och ungdomspsykiatrin
Anna Vikström har frågat mig om vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka kapaciteten inom barn- och ungdomspsykiatrin för att minska väntetiderna.
Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god och jämlik hälso- och sjukvård och säkerställa att patienter, inbegripet barn och unga som behöver specialiserad vård för psykiatrisk problematik, får vård i tid.
Jag ser med oro på att långa väntetider fortsatt är en utmaning inom barn- och ungdomspsykiatrin och att detta kan riskera att leda till att patientens tillstånd försämras eller i värsta fall till en ökad risk för suicidförsök eller suicid. Det är oacceptabelt. Vården behöver finnas där när den behövs. Detta är också en särskild prioritering för regeringen. Vården ska vara tillgänglig, effektiv och av god kvalitet. Det statliga ansvarstagandet i vården ska öka.
Regeringen genomför stora satsningar för att stödja regionerna i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. För detta syfte har regeringen avsatt cirka tio miljarder kronor under 2024 inom ramen för dels ett sektorsbidrag till regionerna som omfattar tre miljarder kronor, dels överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som alla rör olika delar av hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen fördelar regeringen ytterligare tillskott till regionerna i form av ett andra sektorsbidrag om sex miljarder kronor.
Vidare genomför regeringen under 2024 kraftfulla satsningar inom området psykisk hälsa och suicidprevention genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner som omfattar ca 1,6 miljarder kronor för att bl.a. stödja huvudmännen i arbetet med att utveckla vården vid psykisk ohälsa och korta köerna till vård. Därutöver genomförs för andra året i rad, en förstärkt satsning på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin som omfattar 530 miljoner kronor för 2024, vilket är ett rekordhögt belopp.
Detta är viktiga satsningar som skapar förutsättningar för regionerna att utveckla och förbättra tillgängligheten till svensk hälso- och sjukvård, inbegripet barn- och ungdomspsykiatrin.
En viktig åtgärd för att utveckla arbetet med att korta väntetiderna till vården är även den utredning som regeringen har beslutat om som avser bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). I utredarens uppdrag ingår att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag. I uppdraget ingår även att föreslå en vårdgaranti inom den specialiserade vården, som bl.a. innebär att barn och unga som är i behov av specialiserad vård vid psykisk ohälsa inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare 30 dagar på en fördjupad utredning eller behandling. Om förslagen medför kostnadsökningar för staten, regionerna eller kommunerna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2026.
Stockholm den 1 juli 2024
Jakob Forssmed
Skriftlig fråga 2023/24:994 av Anna Vikström (S) (Besvarad 2024-07-01)
Fråga 2023/24:994 Vårdbehov och kapacitet inom barn- och ungdomspsykiatrin
av Anna Vikström (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Det är fortsatt ett stort problem och stora risker med långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup). Konsekvenser kan vara att barnens tillstånd försämras, och det finns också risk för självmordsförsök eller självmord.
Behoven av vård ökar snabbare än kapaciteten. Sedan 2017 har andelen barn som varit i kontakt med bup ökat med 35 procent. En av sex tonårsflickor har varit i kontakt med bup. Under samma period har kapaciteten inom bup, mätt i arbetade timmar, ökat med 22 procent, enligt SKR. Antalet besök har ökat varje år sedan 2017.
Sedan 2011 finns en målsättning för barn- och ungdomspsykiatrin om en förstärkt vårdgaranti.
Regeringen har nu givit en utredare uppdraget att bland annat föreslå en lagstadgad vårdgaranti som innebär att barn och unga som är i behov av specialiserad vård vid psykisk ohälsa inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare 30 dagar på en fördjupad utredning och efterföljande behandling.
Så gott som alla regioner har underskott i sina budgetar; regionernas resultat beräknas till minus 16 miljarder kronor för 2023. Både 2023 och 2024 sker besparingar även inom psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin; 11 av 21 regioner har gjort besparingar under 2023 och/eller 2024, enligt en granskning av SVT. Och besparingarna inom psykiatrin fortsätter, till exempel i Region Östergötland, med budgetminskningar, varsel och anställningsstopp som även drabbar bup.
Med ett fortsatt ökat behov av vård inom bup och med krympande budget i sjukvårdskrisens spår ser köerna snarare ut att öka framöver, och en lagstadgad vårdgaranti skulle behöva åtföljas av resurser för att kunna förverkligas.
Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att öka kapaciteten inom barn- och ungdomspsykiatrin för att minska väntetiderna?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.