Välfärdsutredningens förslag
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1715 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1715 av Isabella Hökmark (M) Välfärdsutredningens förslag
Isabella Hökmark har frågat mig om hur jag avser att hörsamma de synpunkter som har inkommit med anledning av Välfärdsutredningens förslag.
Den rapport som Isabella Hökmark hänvisar till bygger på två tänkta scenarier. I det ena scenariot antas att samtliga enskilda aktörer inom välfärden försvinner om Välfärdsutredningens förslag genomförs. I det andra scenariot antas att hälften av de enskilda aktörerna försvinner. Rapporten anger att det verkliga utfallet är okänt och att beräkningarna inte ska ses som prognoser.
En gemensam utgångspunkt för regeringens arbete är medborgarnas förväntningar på att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna håller god och likvärdig kvalitet i hela landet och att de resurser som avsätts kommer brukarna till godo, oavsett utförare. Det är centralt att resurserna till välfärden används till just det de är avsedda för. För att få ta del av offentliga medel är det rimligt att kräva att privata aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster ska kunna visa att de offentliga medlen kommer brukarna till godo.
Regeringen har varit tydlig med att den fortsatt vill att enskilda aktörer ska kunna vara verksamma i välfärden. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling. De som bedriver seriösa välfärdsverksamheter och som regelmässigt återinvesterar i verksamheten kommer även fortsättningsvis kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet. Dessutom är ett av regeringens mål att villkoren för det civila samhället ska förbättras. De enskilda utförarna av välfärdstjänster domineras av vinstdrivande aktörer. Medan de kommersiella aktörerna har vuxit kraftigt, har det inte skett motsvarande tillväxt för idéburna aktörer.
Välfärdsutredningen överlämnade sitt betänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) till regeringen den 9 maj 2017. Betänkandet remitteras för närvarande och remisstiden går ut den 11 september 2017. Välfärdsutredningens tidigare betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) har remitterats och remissvaren bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Stockholm den 15 augusti 2017
Ardalan Shekarabi
Skriftlig fråga 2016/17:1715 av Isabella Hökmark (M) (Besvarad 2017-08-15)
Fråga 2016/17:1715 Välfärdsutredningens förslag
av Isabella Hökmark (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Almega har presenterat en rapport med beräkningar av hur Välfärdsutredningens förslag riskerar att slå mot den offentliga vården. Rapporten visar bland annat att den landstingsdrivna vården kommer att behöva utöka sin kapacitet med över 6 miljoner läkarbesök.
För Stockholms del skulle det handla om runt 2,8 miljoner fler läkarbesök i den landstingsdrivna vården. Frågan är hur regeringen kommer att presentera en konsekvensanalys av vad Välfärdsutredningens förslag kommer att innebära när skolor, äldreboenden, äldreomsorg och sjukvård avvecklas i den största nedläggningen av välfärdsverksamheter i svensk historia.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur avser statsrådet att hörsamma de synpunkter som har inkommit med anledning av Välfärdsutredningens förslag?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.