Våld i nära relationer

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2656 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Svar på fråga 2020/21:2656 av Ann-Sofie Alm (M)
Våld i nära relationer

Ann-Sofie Alm har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att våld i nära relationer förhindras.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. I propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) uttrycks att det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål. Det sjätte delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor.

Regeringen beslutade 2016 om en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med ett tillhörande åtgärdsprogram för åren 2017–2020. I enlighet med åtgärdsprogrammet har regeringen stärkt strukturerna för det systematiska arbetet och genomfört ett stort antal åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, såväl förebyggande som brottsbekämpande, och för ökat stöd och skydd.

Bland de nyligen beslutade åtgärderna kan nämnas att regeringen i mars 2021 överlämnade propositionen Förebyggande av våld i nära relationer (prop. 2020/21:163) till riksdagen. Förslagen i propositionen innebär att det till socialnämndens uppgifter hör att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Det syftar till att förbättra skyddet för våldsutsatta och personer som riskerar att bli utsatta för allvarligt våld av närstående. I propositionen föreslås även en sekretessbrytande bestämmelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att uppgifter som rör en enskild eller en närstående till den enskilde ska kunna lämnas till Polismyndigheten i syfte att förebygga att ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott begås mot den närstående.

Genom beslut om regleringsbreven för 2021 har regeringen fördelat drygt 240 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck samt gett flera myndigheter uppdrag på området.

Lagstiftningen har stärkts inom flera områden och den 23 april aviserade regeringen ytterligare lagstiftningsåtgärder. Regeringen avser att innan sommaren presentera förslag för Lagrådet som innebär skärpt straff för grov kvinnofridskränkning, utvidgade fridskränkningsbrott, att fotboja görs till möjlig förstahandsåtgärd vid beslut om utvidgat kontaktförbud, skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud och att det ska bli lättare att ge våldsutövare kontaktförbud gällande den gemensamma bostaden.

Detta är bara några av de åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas. Statsministern har gett mig, justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg i uppdrag att intensifiera regeringens arbete och föreslå ytterligare åtgärder i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det pågår nu ett intensivt arbete med det nya åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor som regeringen tidigare har aviserat.

Regeringen kommer fortsatt att göra det som krävs för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Stockholm den 5 maj 2021

Märta Stenevi