Vägran att skaka hand med kvinnor
Svar på skriftlig fråga 2024/25:714 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:714 Vägran att skaka hand med kvinnor
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:714 av Richard Jomshof (SD)
Vägran att skaka hand med kvinnor
Richard Jomshof har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ med anledning av det han anför om ett tillsynsärende hos Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Jag vill inledningsvis tacka för frågan och framhålla att individuell frihet och mänskliga rättigheter ska i Sverige gälla för alla. I Sverige finns en lång tradition av att arbeta med jämställdhet.
Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Syftet med diskrimineringslagen (2008:567) är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Lagen utgår i huvudsak från EU-rätten. Bestämmelserna i diskrimineringslagen genomför bl.a. rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG). Av lagen följer bl.a. att diskriminering på grund av kön och religion eller annan trosuppfattning är förbjuden i arbetslivet.
DO har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Som statsråd kan jag inte uttala mig om enskilda ärenden som ligger inom ramen för DO:s tillsynsansvar.
Generellt kan konstateras att en bedömning görs i varje enskilt fall. Jag har noterat att DO samma dag som tillsynsbeslutet som nämns i frågan fattade beslut i ett annat ärende gällande handskakning. I det andra ärendet bedömde DO att arbetsgivaren inte hade brutit mot diskrimineringsförbudet när den inte erbjöd en man som hade timanställning inom hemtjänsten fler arbetspass sedan han av religiösa skäl inte ville hälsa på kvinnliga kollegor genom att ta i hand.
Något generellt initiativ planeras inte för närvarande mot bakgrund av det som anförs i frågan. Arbetet mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter, ett jämställt samhälle samt frihet från alla former av mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer kommer att fortsätta. I Sverige ska det vara en självklarhet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jag följer kontinuerligt utvecklingen på området.
Stockholm den 29 januari 2025
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2024/25:714 av Richard Jomshof (SD) (Besvarad 2025-01-29)
Fråga 2024/25:714 Vägran att skaka hand med kvinnor
av Richard Jomshof (SD)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
I början av året kunde vi läsa om en muslimsk man som hade nekats arbete som trygghetsvärd inom Stockholms kollektivtrafik på grund av att han vägrar att ta kvinnor i hand. Mannen i fråga valde att göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO), som nu ger mannen rätt samtidigt som man riktar kritik mot företaget.
Handskakningen är djupt rotad i vår kultur. Den är en viktig hälsningsritual som inte minst illustrerar artighet, öppenhet och jämlikhet. När en, som i det här fallet, muslimsk man vägrar att skaka hand med en kvinna är det djupt förolämpande och ett tydligt bevis på att mannen i fråga ser ned på det motsatta könet. Det är också ett ideologiskt ställningstagande och ett uttryck för den könsapartheid och det kvinnoförtryck som genomsyrar islam.
När en myndighet som DO väljer att försvara denna minst sagt problematiska och diskriminerande kvinnosyn går man i själva verket emot sitt grunduppdrag. Skulle värderingar av det här slaget dessutom få fäste i Sverige riskerar det att utgöra ett direkt hot mot de värderingar som ligger till grund för vårt öppna, jämställda och demokratiska samhälle.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Paulina Brandberg:
Avser statsrådet att ta några generella initiativ med anledning av det som anförs ovan?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.