Utvisning av säkerhetshot
Svar på skriftlig fråga 2025/26:612 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:612 Utvisning av säkerhetshot
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:612 av Markus Wiechel (SD)
Utvisning av säkerhetshot
Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit och avser att vidta för att fler personer som anses vara hot mot vårt samhälle eller mot enskilda ska utvisas.
Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge med en förhöjd hotbild mot Sverige och svenska intressen. Främmande makt bedriver omfattande säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och Säkerhetspolisen bedömer att Iran tillsammans med Ryssland och Kina utgör de största hoten. Samtidigt agerar främmande makt och våldsbejakande extremister på ett sätt som innebär att hoten går in i varandra och förstärks.
Regeringens viktigaste uppgift är att värna den nationella säkerheten. Vi arbetar aktivt och på bred front för att stärka skyddet för Sverige. Bland flera olika åtgärder kan följande särskilt nämnas.
Den 1 mars 2024 trädde ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen i kraft. Ändringarna innebär bland annat att det numera är möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism (prop. 2023/24:36).
I april 2025 överlämnade Vandelsutredningen sitt betänkande Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SOU 2025:33). Utredningen har bland annat haft i uppdrag att föreslå en skärpt reglering med utökade möjligheter att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brister i levnadssättet. Som exempel på sådana brister anges att en utlänning genom sitt samröre med terroristorganisationer eller extremistiska rörelser utgör ett säkerhetshot. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
I maj 2025 gav regeringen en utredare i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen (dir. 2025:52). Syftet är att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom sådant finansiellt stöd från andra stater, utländska organisationer eller finansiärer. Uppdraget ska redovisas innan sommaren.
I december 2025 överlämnade LSU-utredningen sitt betänkande Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114). Utredningen har bland annat haft i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i syfte att anpassa regelverket till det försämrade säkerhetsläget och ge myndigheterna bättre verktyg mot terrorhot och grov organiserad brottslighet. I betänkandet föreslås flera åtgärder för att stärka skyddet mot såväl personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet som personer som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
I februari 2026 lämnade regeringen förslag till riksdagen om en ny ordning om inhibition för vissa utlänningar när det finns ett hinder som inte är bestående mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (prop. 2025/26:145). Den nya ordningen omfattar bland annat utlänningar som förekommer i säkerhetsärenden enligt utlänningslagen eller som har utvisats på grund av brott. Förslagen innebär bland annat att verkställigheten som huvudregel ska skjutas upp (inhiberas) i stället för att utlänningen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen får också åläggas anmälningsskyldighet och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde. Som huvudregel ska utlänningen också bo på ett av Migrationsverkets boenden. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare återvändandearbete och att stärka statens förmåga att hantera individer som utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten och som under viss tid inte kan avlägsnas från landet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.
Regeringen tar alla frågor som rör Sveriges säkerhet på största allvar. Vi står i nära dialog med berörda myndigheter och jag följer utvecklingen noga.
Stockholm den 25 mars 2026
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2025/26:612 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-03-25)
Fråga 2025/26:612 Utvisning av säkerhetshot
av Markus Wiechel (SD)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Imam Ali-moskén (Imam Ali Islamic Center) i Järfälla har länge framställt sig som en opolitisk religiös församling utan kopplingar till den iranska regimen. Trots detta har moskén arrangerat en sorgeceremoni för den nyligen avlidne Ali Khamenei, den högste ledaren för den islamiska republiken och ansvarig för decennier av förtryck, avrättningar och terror i och utanför Iran. I moskéns meddelande uttrycktes kondoleanser till ”alla muslimer och fria människor”, ett formuleringssätt som tydligt signalerar sympati med och lojalitet mot terrorregimens företrädare.
Detta sker trots att moskéns tidigare chefsimam, Mohsen Hakimollahi, utvisades från Sverige i början av 2025. Utvisningen grundade sig på Säkerhetspolisens (Säpo) bedömning att han bedrivit säkerhetshotande verksamhet, inklusive underrättelsearbete på uppdrag av den iranska regimen. Säpo har också pekat ut själva moskén som en plattform för Irans underrättelse- och säkerhetshotande aktiviteter mot Sverige och mot personer i den iranska diasporan.
Inget av detta kommer som någon överraskning för vare sig undertecknad eller dem som följt situationen i Iran. Att moskén, kort efter dessa allvarliga avslöjanden, väljer att offentligt sörja och hedra Khamenei visar tydligt även för dem som inte varit så insatta vad det är för moské vi talar om och att den ideologiska och politiska kopplingen till Teherans teokratiska diktatur kvarstår, trots imambytet.
En sådan hyllning till en ledare som står för systematiskt förtryck av kvinnor, sexuella eller religiösa minoriteter och politiska dissidenter är inte neutral religionsutövning – det är ett politiskt ställningstagande som legitimerar en regim som aktivt hotar svensk säkerhet. Moskén utgör därmed fortsatt ett hot mot Sveriges nationella säkerhet. Den har använts för främmande makts spionverksamhet, och dess fortsatta verksamhet riskerar att undergräva skyddet för utsatta grupper i exil, främja extremism och ge en plattform åt regimens intressen på svensk mark.
Undertecknad har i många år verkat för att denna moské ska stängas. Sverige kan inte tillåta att en institution som av Säpo pekats ut som säkerhetshotande fortsätter att verka, särskilt inte när den nu öppet manifesterar stöd för en av världens mest förtryckande regimer. Symbolvärdet av detta är vidare mycket starkt. Vid en stängning markerar Sverige tydligt att man står på iraniernas sida i kampen mot förtryckarregimen som för närvarande ockuperar Iran. Vad som därtill bör vara rätt enkelt att genomföra är att de som pekas ut som engagerade i ljusskygg verksamhet utvisas.
Mot bakgrund av ovanstående önskas justitieminister Gunnar Strömmer svara på följande fråga:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit och avser ministern att vidta för att fler personer som anses vara hot mot vårt samhälle eller mot enskilda ska utvisas?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.