Utvecklingsforskning och bekämpande av antimikrobiell resistens
Svar på skriftlig fråga 2024/25:423 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:423 Utvecklingsforskning och bekämpande av antimikrobiell resistens
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2024/25:423 av Anna Vikström (S)
Utvecklingsforskning och bekämpande av antimikrobiell resistens
Anna Vikström har frågat Socialministern vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att mildra de effekter som regeringens avvecklade anslag till utvecklingsforskning kan ha för den tvärsektoriella ansats som innefattar både människors och djurs hälsa och miljö samt forskning, utveckling och internationellt samarbete (one health-modellen) när det gäller att bekämpa antimikrobiell resistens.
Som Anna Vikström nämner har regeringen höga ambitioner inom området antimikrobiell resistens (AMR). AMR är ett stort hot mot den globala hälsosäkerheten och förorsakar varje år mer än en miljon dödsoffer. AMR har varit en prioriterad fråga för Sverige under lång tid. I år har FN:s generalförsamling i samband med ett högnivåmöte om AMR antagit en deklaration för att intensifiera och konkretisera insatserna.
Som Socialministern angav i sitt tidigare svar till Anna Vikström i juli 2023 så upphörde Vetenskapsrådets finansiering av nya bidrag inom utvecklingsforskning. Detta då regeringen behövde omprioritera delar av Sveriges bistånd mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det är samtidigt viktigt att notera att utvecklingsforskare även fortsatt har möjlighet att söka finansiering genom andra anslag.
Att biståndsmedel omdirigeras innebär heller inte att regeringen avser att sänka ambitionsnivån i arbetet med AMR. Arbetet mot antibiotikaresistens är en angelägen del av regeringens prioriteringar för global hälsa där regeringens breda engagemang ligger fast. Under 2023 uppgick svenskt hälsobistånd till 5,7 miljarder.
Under våren 2024 avsatte Vetenskapsrådet 50 miljoner kronor via det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens för en utlysning av forskningsmedel. Projektbidrag inom området har kunnat sökas av forskare från olika discipliner.
Stockholm den 20 november 2024
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:423 av Anna Vikström (S) (Besvarad 2024-11-20)
Fråga 2024/25:423 Utvecklingsforskning och bekämpande av antimikrobiell resistens
av Anna Vikström (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Regeringen står bakom intensifierade åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens (AMR) och att det ska ske genom en så kallad one health-modell, som innebär en tvärsektoriell ansats som bland annat innefattar både människors och djurs hälsa och miljö samt forskning, utveckling och internationellt samarbete. Förra året beslutade regeringen att hastigt stoppa en utlysning hos Vetenskapsrådet inom området utvecklingsforskning, något som resulterade i massiv kritik från universitet och forskare. Vissa forskare beskrev det också som ett beslut som inte harmonierar med regeringens höga ambitionsnivå inom området antimikrobiell resistens. Flera forskare framhöll vikten av forskningssamarbete om global hälsa över nationsgränserna även när det gäller antimikrobiell resistens.
Jag ställde tidigare en fråga till ministern om han avsåg att vidta några åtgärder för att upprätthålla regeringens höga ambitionsnivå på området antimikrobiell resistens med anledning av beslutet att stoppa utlysningen av medel till utvecklingsforskning. Jag fick till svar att regeringen inte avser att sänka ambitionsnivån i arbetet med AMR eller annan utvecklingsforskning för att biståndsmedel omprioriteras och att det skulle finnas andra forskningsmedel via Sida och ”andra utlysningar”, oklart vilka.
På Devres, en konferens dedikerad till frågor om global hållbar utveckling som hölls i november, presenterades en enkät som visade att 48 procent av forskarna har ändrat inriktning på sin forskning som en konsekvens av regeringens nedskärningar, och 67 procent svarar att de inte längre har incitament att samarbeta med internationella forskningskollegor i sina ansökningar.
På konferensen framfördes också från regeringshåll att det skulle finnas forskningsmedel att söka från Folke Bernadotteakademin, Sida och EU. I ett nyligen publicerat forskningsupprop från många svenska forskare påpekas att det inte stämmer, till exempel att Sida inte har forskningsutlysningar som svenska forskare kan söka ifrån. Påståendet att det finns annan forskningsfinansiering för denna typ av forskning verkar således inte stämma. Dessutom har alltså nästan hälften av forskarna ändrat inriktning på sin forskning, vilket talar sitt tydliga språk.
Minskad forskning som innefattar både människors och djurs hälsa och miljö och kraftigt minskat internationellt forskningssamarbete ser inte ut att vara främjande för regeringens arbete med one health-modellen mot AMR, tvärtom. AMR var dessutom ett tema i tidigare forskningsutlysning för utvecklingsforskning.
Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att mildra de effekter som regeringens avvecklade anslag till utvecklingsforskning kan ha för den tvärsektoriella ansats som innefattar både människors och djurs hälsa och miljö samt forskning, utveckling och internationellt samarbete (one health-modellen) när det gäller att bekämpa antimikrobiell resistens?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.