Till innehåll på sidan

Utsatthet i kollektivtrafiken

Svar på skriftlig fråga 2018/19:854 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX



Svar på fråga 2018/19:854 av Thomas Morell (SD)

Utsatthet i kollektivtrafiken

Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka skyddet för personer som arbetar inom kollektivtrafiksystemet.

Jag vill inledningsvis understryka att jag delar din uppfattning. Att bli utsatt för brott inom ramen för sin yrkesutövning är oacceptabelt. För att förhindra och bekämpa såväl denna som annan typ av brottslighet krävs en ändamålsenlig lagstiftning och ett effektivt rättsväsende.

Straffbestämmelsen om våld och hot mot tjänsteman utgör här en viktig del. Bestämmelsen genomgick under den förra mandatperioden en förändring som bl.a. innebär att brottstypen ringa brott togs bort och att brottstypen grovt brott lades till. Regeringen har även nyligen lämnat förslag till riksdagen om att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman ska höjas (prop. 2018/19:155). Regeringen har härutöver vidtagit ett antal andra åtgärder som är relevanta att nämna i detta sammanhang.

Under den förra mandatperioden har straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligats och moderniserats. Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har också skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyper såsom grov misshandel, synnerligen grov misshandel och grovt olaga hot.

I februari redovisades regeringsuppdraget om kamerabevakning av allmänna transportmedel och stationer. Utredningen lämnar bl.a. förslag om att dagens tillståndsplikt ska tas bort för kamerabevakning i fordon som används i kollektivtrafiken och för knutpunkter i kollektivtrafiken, som stationer och terminaler. Undantagen från tillståndsplikten föreslås gälla om kamerabevakningen sker i brottsbekämpande syfte, i syfte att förhindra olyckor eller i ordningshållande syfte. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Inom Regeringskansliet bereds också direktiv till en utredning för att göra en bred översyn av regelverket för ordningsvakter. Frågor som en sådan utredning kan komma att titta på är t.ex. på vilka platser ordningsvakter kan medverka till att upprätthålla den allmänna ordningen och vilka arbetsuppgifter och befogenheter en ordningsvakt bör ha.

Det är samtidigt viktigt att Polismyndighetens verksamhet förstärks. Regeringen är därför fast besluten att uppnå målsättningen om att antalet anställda i Polismyndigheten ska öka med 10 000 fram till 2024.

Åtgärderna som vidtagits innebär sammantaget ett bättre skydd för alla personer som inom ramen för sin yrkesutövning riskerar att utsättas för brott, vilket inkluderar personer som arbetar inom kollektivtrafiksystemet. Regeringen kommer fortsätta att följa denna fråga men avser inte vidta några ytterligare åtgärder i nuläget.

Stockholm den 15 augusti 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2018/19:854 av Thomas Morell (SD) (Besvarad 2019-07-18)

Fråga 2018/19:854 Utsatthet i kollektivtrafiken

av Thomas Morell (SD)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

En fungerande kollektivtrafik är viktigt för vårt moderna samhälle. Många gånger är det en absolut förutsättning för att samhället ska fungera. Dessutom måste det finnas ett betalsystem där enskilda resenärer bär sin del av kostnaden för resan.

Tågvärdar, biljettkontrollanter och bussförare rapporterar emellertid om en allt hårdare miljö ute i kollektivtrafiken. Tågvärdar hotas, misshandlas och bespottas av resenärer. Detsamma gäller för bussförare, biljettkontrollanter och andra som arbetar ute på fältet i kollektivtrafiken. Antalet resenärer som går till högljudda angrepp mot personalen i kollektivtrafiken ökar. Trafikbolagen rekommenderar sin personal att inte ta några konflikter utan hellre låta den bråkande individen fortsätta färden utan att betala.

Inte sällan misshandlas den tjänsteman som försöker neka personer som saknar ett giltigt färdbevis att medfölja i tåg, buss eller spårvagn. Verbala hot hör till vardagen, och hela situationen är givetvis olustig för de som ska utföra sitt arbete.

Citatet nedan kommer från en nyligen publicerad artikel i Mariestads-Tidningen med anledning av bussförarnas utsatta situation:

”Det händer också ofta att de kommer med sina barns skolkort eller fritidskort och stämplar in. Säger man då till dem att de inte kan använda de korten för att de är för gamla, så är man ofta en kuksugare, jävla fitta eller rasist.”

Det grova språkbruket och de verbala påhoppen framkallar givetvis olust hos kontrollanter i tjänst, som naturligtvis befarar att nästa steg är ett fysiskt angrepp, vilket alltså också förekommer. Att arbeta i en sådan miljö är givetvis påfrestande, och det förekommer att trafikbolag ställer in särskilt utsatta turer eftersom det inte går att garantera säkerheten.

Att de som arbetar i kollektivtrafiksystemet utsätts för den här typen av hot och misshandel är oacceptabelt. Samhället måste på ett tydligt och kraftfullt sätt stå upp för personalen i trafiksystemen och givetvis också för de passagerare som sköter sig och betalar sina färdbevis. Helt klart kan man konstatera att situationen har blivit värre de senaste åren och att påföljden för den här typen av brott uppenbarligen är för låg.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka skyddet för personer som arbetar inom kollektivtrafiksystemet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.