Utrikespolitiken och exporten av miljöskadliga produkter
Svar på skriftlig fråga 2024/25:124 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:124 Utrikespolitiken och exporten av miljöskadliga produkter
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:124 av Olle Thorell (S)
Utrikespolitiken och exporten av miljöskadliga produkter
Olle Thorell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Sveriges exportpolitik inte bidrar till spridningen av miljöskadliga och hälsofarliga produkter till utvecklingsländer och hur Sverige utan PGU kan fortsätta att prioritera arbetet med Agenda 2030 och upprätthålla sin trovärdighet som en ledande aktör för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter?
Regeringens arbete med politiken för global utveckling (PGU) bedrivs numera huvudsakligen inom ramen för genomförandet av Agenda 2030. De mål och perspektiv som ingick i PGU inkluderas i all väsentlighet i det mål som riksdagen har godkänt för Agenda 2030. Regeringen fortsätter att prioritera arbetet med Agenda 2030, bland annat genom att stärka Sveriges samlade bidrag till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Genom att möjliggöra synergier mellan handel, främjande och utvecklingssamarbete skapas förutsättningar för svenska företag att bidra med sitt kunnande till goda utvecklingsresultat och ökad klimatnytta.
Regeringen betonar att spridningen av miljöskadliga och hälsofarliga produkter motverkas genom arbete på global nivå. Förbättrad global kemikaliekontroll leder till att de globala utsläppen av kemikalier minskar och till en reducering av antalet farliga varor i omlopp i den internationella handeln. Regeringen arbetar därför aktivt med att få till stånd ett globalt avtal om plastföroreningar samt verkar inom flera konventioner som begränsar spridningen av farliga kemikalier och plastföroreningar, såsom Rotterdamkonventionen, Stockholmskonventionen och Baselkonventionen, samt det globala ramverket om kemikalier (GFC). Även inom EU stöder regeringen viktiga initiativ, såsom den kemikaliestrategi som antogs av rådet 2021 och som nu ska genomföras. Att driva på för globala förbud inom konventionerna bidrar även till att ge utvecklingsländer bättre förutsättningar till skydd mot miljö- och hälsofarliga produkter.
För regeringen är det också viktigt att vara tydlig mot omvärlden med att vi arbetar för robusta och regelbaserade ramverk för världshandeln. Vår ambition är att skapa stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet för den internationella handeln. En öppen och regelbaserad global handel är en grundförutsättning för att bygga långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt som bidrar till att främja hållbar utveckling i utvecklingsländer.
Stockholm den 9 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:124 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-09)
Fråga 2024/25:124 Utrikespolitiken och exporten av miljöskadliga produkter
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Greenpeacerapporten Toxic Double Standards från september 2024 belyser en oroande praxis där EU-baserade företag fortsätter att exportera produkter som är förbjudna inom EU på grund av sina skadliga effekter på hälsa och miljö. Dessa farliga produkter, som inkluderar högtoxiska kemikalier, bekämpningsmedel och plast, exporteras till låg- och medelinkomstländer där regelverken ofta är svagare och skyddet för människor och miljö brister. Ett av de tydligaste exemplen är hur bekämpningsmedel som är förbjudna i EU på grund av sina cancerframkallande och hormonstörande egenskaper exporteras till länder som Brasilien och Mexiko, där de används i stor skala. Effekterna på arbetare och lokalbefolkning i dessa länder har varit katastrofala, och föroreningar av vattenresurser och jordbruksmarker har bidragit till långsiktig miljöförstöring.
Ironiskt nog återvänder många av dessa farliga ämnen till EU genom importerade livsmedel från dessa länder, vilket visar att vi inte är skyddade från de globala effekterna av den miljöförstöring som vi själva bidrar till genom vår export. Detta underminerar Sveriges och EU:s ambitioner att vara ledande inom hållbar utveckling och globalt ansvarstagande. Om vi fortsätter att exportera farliga produkter till andra länder undergräver vi våra åtaganden inom Agenda 2030, särskilt målen om hälsa, rent vatten och hållbar konsumtion och produktion.
Den svenska regeringens beslut att avveckla politik för global utveckling (PGU) innebär att vi förlorar ett viktigt verktyg för att säkerställa samstämmighet i våra politikområden och för att hantera målkonflikter mellan handel, miljö och utrikespolitik. PGU har spelat en central roll i att säkerställa att Sveriges politik för hållbar utveckling har varit konsekvent och att våra internationella åtaganden, särskilt inom Agenda 2030, har prioriterats. Utan PGU riskerar Sveriges utrikespolitik att försvagas, och vi står inför risken att Sveriges röst för hållbarhet och mänskliga rättigheter på den globala arenan förlorar trovärdighet.
Rapporten pekar också på hur exporten av plastprodukter, som är förbjudna inom EU på grund av sina miljöförstörande effekter, fortsätter att bidra till ökande föroreningar i utvecklingsländer. Plastföroreningar har identifierats som ett av de största globala miljöhoten, och utvecklingsländer som saknar effektiva avfallshanteringssystem är de som drabbas hårdast. Plastpartiklar har hittats i hav, sjöar, jordbruksmark och till och med i människors blod. Denna export strider mot Sveriges åtaganden att bidra till en hållbar utveckling och att skydda miljön globalt.
Utan ramverket i PGU, och utan tillräckliga satsningar på att prioritera arbetet med att uppnå Agenda 2030-målen, står Sveriges utrikespolitik inför stora utmaningar när det gäller att hantera dessa globala målkonflikter. Exporten av miljöfarliga produkter underminerar vårt internationella rykte som ett land som tar ansvar för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Vi behöver nu ett förtydligande av hur Sveriges utrikespolitik ska kunna fortsätta att vara en ledande kraft för hållbarhet utan det ramverk som PGU tidigare erbjöd.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur avser ministern att säkerställa att Sveriges exportpolitik inte bidrar till spridningen av miljöskadliga och hälsofarliga produkter till utvecklingsländer, samtidigt som Sverige utan PGU kan fortsätta att prioritera arbetet med Agenda 2030 och upprätthålla sin trovärdighet som en ledande aktör för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.