Utrikesfödda kvinnor och Arbetsförmedlingen

Svar på skriftlig fråga 2019/20:958 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

A2020/00260

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:958 av Ebba Hermansson (SD)
Utrikes födda kvinnor och Arbetsförmedlingen

Ebba Hermansson har frågat mig om jag ämnar följa upp en granskning i TV-programmet Kalla Fakta som visar på en diskriminering inom Arbetsförmedlingen och i så fall på vilket sätt. Den granskning Ebba Hermansson refererar till visar att utrikes födda kvinnor har svårare att få kontakt med handläggare samt får mindre arbetsnära insatser än utrikes födda män.

En grundläggande princip i ett jämställt samhälle är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till arbete och lika ansvar för sin egen försörjning. Barn som växer upp i familjer där föräldrarna har ett arbete har som regel bättre förutsättningar i skolan, vilket stärker deras möjligheter att senare i livet etablera sig på arbetsmarknaden och bli delaktiga i samhällslivet.

Regeringen anser att både kvinnor och män ska mötas av samma förväntningar från samhällets sida och ges rätt förutsättningar för att försörja sig själva. Åtgärder för att stärka kvinnors möjlighet till arbete och därmed egen försörjning är en viktig fråga för regeringen. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2020 Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidta åtgärder för kvinnor och män att få likvärdig tillgång till stöd, särskilt bland utrikes födda.

Fördelningen av arbetsmarknadspolitiska insatser är dock ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. Idag är exempelvis mindre än 20 procent av de som får arbetsmarknadsutbildning kvinnor.

Arbetsförmedlingen har därför fått i uppdrag att sträva mot ett mer jämställt deltagande i arbetsmarknadsutbildningar. För att regeringen ska kunna följa upp arbetet ska Arbetsförmedlingen redovisa såväl resultat för övergångar till arbete som av urval och arbetssätt. Arbetsförmedlingen ska också redovisa och analysera hur myndigheten arbetar med bedömningar vid anvisningar.

Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2020 att inom ramen för etableringsprogrammet införa ett intensivår. Syftet är att deltagarna efter intensivåret ska vara matchningsbara mot arbetsmarknaden och komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Även i detta uppdraget tydliggörs att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra intensivåret.

Sammanfattningsvis är det mycket angeläget att Arbetsförmedlingen säkerställer att utrikes födda kvinnor får tillgång till stöd och insatser. Jag följer frågan noga.

Stockholm den 26 februari 2020

Eva Nordmark